Ja, nu blev det ingen Daniel Craig-dröm utan jag har drömt om repad, fastparkerad BiL.

Jag vill inte påstå att jag är besviken (eller…jo jag …lite..) för Ola-Peter var ju faktiskt bra han också!

Nåja, här skall gummistövlarna PÅ och rena torra kläder. Kojbygget i trädet artar sig och jag har fria händer med markarbetet. Jag bygger alltså iNTE kojan jag tittar på! Jag krattar pinnar, skruvar och kottar.

Att vara ute, peta med buskar, gå in och vila är rena hälsokuren för mig. 

Lilla haren har varit på besök hos oss igen och att den missat hela salladslandet är smått unikt. Därför har somliga lagt ut en morot åt lille-skutt.

Dagens ansvar denna dag verkar dock vara att åka och handla -Tydligen kvinnogöra!

Gummistövlarna får således vänta!

//a

PS: …kanske skall botanisera bland filmerna redan nu inför kvällen… Inte ge upp med andra ord!

PS2: …att LÅNA ut lyan verkar ju jättekorkat när man läser i VK vilka pengar man s.k.u.l.l.e kunna inkassera om man HYRDE ut den under Nolia… Det blir aldrig en ny bil med mitt snäll-tänk!

Igår kväll, över kvällsteet, satt jag tillslut och gned mitt ansikte och skrattade.

Jag kände mig totalt trött i huvet, till vänster satt en ung gentleman och petade konstant på mig. Det var en liten, men vass, armbåge som kämpade att knocka faster (Moi!). 

Det petades hårt på min arm, det skulle halvliggas i mitt knä, det skulle smöras mackor och doppas te.

En annan skulle icket fika, utan satt istället och skulle hålla ordning på petmojängen -Det var högljutt och ingen ville gå och sova klockan 22.

Vi vuxna var aströtta och det var tack och godnatt för hela sällskapet.

Grand Finale där runt bordet var när en liten hand nöp fast min kind i ett hårt grepp -Aaaaa….aaaaajjjiiiii liksom.

Det var helt enkelt en demonstration av den yngste för att förklara att jag var yngre än Ugglan! Han nöp min kind och sa att jag var ”så” och sedan nöp han i min t-shirt och förklarade att farmor var ”så”.

”-Va?! Hur menar du?” undrade Ugglan

Så jag fick ett ännu hårdare och beslutsamt nyp i kinden!

”-Så HÄR!!! Hårt! Du är schwabblig!” konkluderade den unge mannen och återgick till sin limpmacka.

När jag borstade tänderna konstaterade jag att jag hade limpmacka i håret…

Det var High Chaparral här igår… Nu skall jag krama tvättmaskinen! Jag tror nästan skall sova i lugn och ro vid tvättmaskinen!

Söndagsfrid får ny dimension i mitt liv!

//a

Efter en bra stund av ”Kung Kaktus” erbjöds somliga att bada bastu.

Jag kom på att… Varför inte låta bastugänget ha hela gamla plaskpoolen inne i bastun denna dag?! Låta sjön ”komma in”. Värsta spa anläggningen liksom. Eftersom det är på tok för kallt för bad ute!

Bastun intogs och jag skulle bara hämta ved och mera anpassad tvål… Ldb Jasmine var inte aktuellt för sällskapet. Som gick från två till tre.

När jag återvände ner till bastun var det redan värsta elden i kaminen. Allt varmvatten förbrukat och en person hade tagit på sig uppgiften att blanda skum… HeELa poolen var full av skum.

Så jag gick upp och lovade alla andra (icke-bastare) att ta på mig ansvaret för rengöring post-bastu.

  
Så jag har skrapat skum, har stått med vattenslang och spolat bastulavar, golv, hinkar och baljor. Att det bara var så lite skum utanför bastun gjorde mig seriöst förvånad -Förväntade mig en alp. Minst!

Dom som badade bastu upplevde att det blev för mycket skum så dom drog helt enkelt ut och sköljde av sig i sjön! Poolen var alltså optimistiskt, positivt, roligt MEN tyvärr inte nog!

//a

PS: imorgon ska jag träffa min sambo =Tvättmaskinen! Börjar vara urakut.

Det finns så många texter, låtar, visor, citat, dikter som sätter ord på vad man vill ha sagt.

Igår fick jag den vackra ”Höstvisa” på huvet. Den visan vars text är skriven av Tove Jansson. Visan är tonsatt av Erna Tauro.

Det är väl det faktum att augusti är kommen, att vi -imorse, sagt adjö till en av de unga i sällskapet som nu åkte vidare mot äventyr.

Det är väl känslan att vardagen faktiskt kommer, att dom ljusa sommarnätterna nu är ganska mörka samt att det känns aningen friskt att dag efter dag somna eller vakna runt 12 grader strecket.

Oavsett vad är det Höstvisa och dess toner jag nynnar…

”…Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut. Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut…”

Refrängen är klassisk men varje vers är värd att läsas!

Nu skall jag se om jag kan få ut katten ur bilen, han har gått och lagt sig därinne -Kanske känner även han att det börjar nalkas avmaskning (LÄS: höst!).

//a

  
Vaknade och konstaterade att jag sovit utan kamin och utan dubbelt täcke!

Gick yrvaken till stora stugan och konstaterade ett helt nytt fenomen… Det var… varmt… Liksom varmt i luften!!! Solen skiner dessutom.

Nitade framför termometern och ser rena värmeböljan som nått stugområdet… 20 grader i skuggan! Redan?!? Jayyyyy jippieeeee tjohooooo!

Att sommaren är kort vet vi så det är bara att göra det bästa av varje dag. Det har vi verkligen gjort.

Ikväll är sista kvällen här i skogen för den äldsta i den yngre skaran. Så Ugglan måste steka abborre till honom nu -Vilket är signalen för mig att lämna stora stugan! 

Stämningen är hög, snudd på euforisk. Det pratas, skrattas och lever om så in i bängen kring den generationen.

Jag sitter ofta med ett korsord och bara känner mig tacksam att kunna vara mitt i smeten utan att känna mig tärd, trött och utslut. Så innerligt GLAD över stämningen, min familj, stugan, katten…. Det är så att säga ingen hejd över hur glad jag är att kapslarna gett mig livet tillbaks!

Mina uppgifter har varit: gå på promenad i skogen, kör sopor till soptunna… I juni skulle jag sagt: -Helt omöjligt! Jag var seriöst tveksam till om jag ens skulle orka vara i stugan… Å nu… Såå mycket bättre! 🙂

Jag skall absorbera ljuden av nerf-gevär som smattrar, glada tjut och yl och så skall jag passa på att krama alla som kommer min väg. Stora som små.

Jag börjar verkligen känna att VARDAGEN kommer vara möjlig!!!

20 grader eller ej spelar ingen roll… Men det är gött med en sådan final för min äldsta nevö. 

Abborre och värme! -Mer än så måste det inte vara!

//a

Den sista biten till stugan är en ”väg” som är rätt hårt åtgången. 

När det är torrt har jag konstaterat att det måste vara exakt som fyllekörning. Jag kör galet försiktigt. Blicken helt fixerad max en meter framför bilen (en björn, en älg, en järv skulle kunna passera på vägen längre fram utan att bli upptäckt!). Varje krater, sten och dikesdjupa spår passeras genom att köra långt till höger eller långt till vänster. Å så åker jag fram och tillbaks över hela skogsstigen.

Idag konstaterade jag att vägen är mångfacetterad och även fungerar som forsränning… Med bil! 
  

Så idag bara gasade jag och körde.

Gick bra!

//a

PS: bilen är duktigt smutsig!

Vi skulle kunna börja kränga skor här…

  
Jag har också konstaterat att mina handleder och vrister är illa utsatt av mygg och knott! Även området bakom öronen är som ett smärre månlandskap. 

Kliar mig så till den milda grad att jag idag måste ta antihistamin! Har inte tänkt hamna på någon primärvårdsjour!

I övrigt regnar det! Jag har inte badat ännu! Och dubbla täcken gjorde susen för att lösa dilemmat med kaminen av eller på nattetid!

Sol och badresa börjar kännas som en dröm värd att jaga!

//a

Jag blev ganska snopen när jag gick till min lilla stuga för att bädda ihop sängen!

Ty embarkerad i sängen låg KATTEN. Jodå han hade suttit utanför och tittat så bedjande på dörren att Tarzan gått dit för att släppa in honom.  

Jag väntade 30 minuter och gick tillbaks då hade katten borrat ner sig mellan kuddarna, så då kunde jag flänga över täcken och saker runt hans fäktande tassar. Blickarna från katten fick mig att skratta och lämna kojan.

Återvände igen för att ta en bild… Nu såg han tämligen NÖJD ut!

Han har alltså försett sig med en helt egen stuga för dagen.

Rätt tur vi bygger en trädkoja… Känns som att det behövs ännu flera utrymmen för den här familjen vissa dagar!

//a