”-Men stå stilla i hörnet och håll dig vid liv”
Det är ord och inga visor när man spelar Super Mario med barn. Jag tillhör som tur är den skaran av människor som gillar tv-spel och det är riktigt roligt när man faktiskt FÅR vara med! Igår kallades jag in som ”den tredje spelaren”. Jag var Mario, kiddo Luigi och kompisen var den hjälpande, räddande handen som vakade över oss genom banorna.
Jag gjorde så att vi dog flera gånger just framför mållinjen. Vilket inte uppskattades. Smått ilskna blickar kastades mot mamman i soffan som inte lyckades klara sig undan dom halkande pingvinerna.
Så hamnade vi i allafall hos Bowser i ett slott, sonen var mycket bestämd när han sade åt mig att jag skulle stå stilla i ett hörn och bara hålla mig vid liv. Så kom den där taggiga klumpen flygandes rakt mot mitt hörn och jag hoppade och hör och häpna… Jag knockade Bowser…
Med den fjädern i hatten är jag helt redo att ta mig an augusti…
//a
Kommentarer som inkommit