Det är ju väldigt modernt idag att tala om att man känner sig kränkt -Don’t take me the wrong way -Jag har mycket svårt för människor som kränker andra. MEN nu handlar detta inlägg inte om något sådant…

JAG håller mig till diskbänksrealism. Vilket är ironiskt med tanke på att det just är kranen i mitt kök som får mig att känna mig kränkt och diskriminerad i mitt eget hem! Faktiskt.

För tre år sedan byttes kranarna ut, i samband med ett stammbyte! För att få varmt vatten i köket (och i badrummet) krävs att man har EN hand på spaken. Jepp, det är som en fjäderspärr som gör att kranen annars studsar tillbaks till ”vanligt varmt vatten”. När jag hörde om detta lät det ju jättebra -För att spara pengar på varmvatten!

Det lät mindre bra när gubben som var ansvarig för stammbytet stod och vitsade till det i samlingslokalen kring denna fråga, han sade att om ”man” nu stod och skulle diska en stekpanna fick man väl be frun komma och ”dra i spaken” hö hö hö hö -Gubbhumor när den är i absolut toppform!

I badrummet är det EN sak, men i köket en HELT annan femma. Då vi ofta äter kyckling här anser jag det überviktigt att verkligen diska skärbrädan i HETT vatten. Det ÄR väldigt svårt att diska en skärbräda och samtidigt hålla EN hand på spaken.

Nåväl… Everygång jag håller på med något som kräver detta jävla teamwork för att frambringa hett vatten stör jag mig på det där skämtet. Jag känner mig kränkt av kranen som kräver att jag skall ha tre händer! Tycker det är att begära snudd på för mycket av mig som människa!

MEN jag har kommit på lösningen: jag kokar vatten i vattenkokaren som avslutning av kycklingdisken -Ja, det innebär att jag även köper nya skärbrädor rätt ofta eftersom dom dom böjer sig som bananer!

Men hellre det än att bli gäckad av en idiotiskt uppfunnen kran -Garanterat någon som ALDRiG någonsin diskat en pinal i hela sitt vuxna liv!

//a