Nej -Vissa dagar måste jag säga NEJ till mig själv på samma sätt som sonen säger NEJ till korv och makaroner!

Nej är svinlätt att tänka ”Åh Nej!” men desto svårare att faktiskt säga ”Nej, jag vill inte” högt!

Nej-skolan tror jag dom flesta skulle må bra av att kursa hos ibland!

Det slår mig att säga JA till allt det roliga kan leda till den sk ”honungsfällan”… Men vart hamnar man med för mycket ”NEJ”?

Anyone?!

//a