Schvabbel är sådant som liksom hänger löst på kroppen! ”Gäddhäng” är tacksamt att fladdra med och säga ”Schvabbel, schvabbel” -Tycker min yngsta brorson!

Igår kväll satt vi och tittade på Aang och den yngsta i sällskapet ville väldigt gärna sitta i mitt knä, ni vet så pass gärna att han kom och tog min hand och ledsagade mig till fotöljen.

Där satt vi och myste! Sonen tittade skeptiskt på sin kusin som envisades med att sitta i mitt knä…

(Min utsikt bakom ryggtavlan!!!)

Jag frågade brorsonen om det var mysigt att sitta som vi gjorde…

”-Jo, det är mysigt att sitta på något schvabbligt” svarade han krasst och rappt.

Så kan det gå när man plötsligt känner sig som en levande saccosäck!

Mot lördagen…

//a