Jag är nog en smula mörkrädd!

I synnerhet i stugan där det verkligen kan vara så ensligt trots några grannar! Det är bara i
”In the middle of nowhere” och att vara ute å tassa om natten i skogen är helt klart inte min grej!

Nu är jag ju inte i stugan utan i ett radhus mitt i Umeå, men ändå blev jag mörkrädd i samband med sänggången.

När jag skulle stänga balkongdörren noterade jag att en skjutdörr var öppen! Jag har inte öppnat den. Rent rationellt kan jag konstatera att andra övernattat här och således mycket väl kan ha öppnat upp lite för att släppa in syre!

Den andra rationella tanken var att den omöjligt kunde ha öppnats utifrån då det skulle krävts en smärre akrobat för att fixa den klättringen.

Den tredje tanken var: VEM är vaken nu så jag kan ha någon i telefonen medan jag söker av alla tre våningar. Tack gode värld att kiddos pappa var vaken. Sucken som hördes därifrån och hit via telefonen fick jag liksom på köpet.

Med smått bultande hjärta började jag uppifrån, skrubb, under säng, toalett -Check Våning 3 OK, å så kollade jag under alla sängar, bakom dörrar och duschdraperier tills jag var nöjd och överbevisad att ingen stolle smitit in…

…. det slår mig att det kan vara katten som försökt ta sig ut… Hmm…

Nåja, fnoskig och nöjd skall jag turna in…. Sista semesterveckan… Sedan börjar den älskade vardagens lilla gång igen!

//a