Etikett: Yran

Dåvamyra 2…?

Av , , Bli först att kommentera 5

Igår cyklade jag till jobbet! Jag njöt TROTS avstängda cykelbanor och såg det positiva att få testa nya spännande vägar. På väg mot NUS förundrades jag över att det inte var massa glaskross mellan Mariehemsängarna och Campus! Helt otroligt, nästan inget skräp alls faktiskt! Bra arrangerat…

Vidare blev jag nästan besviken att jag cyklade när jag cyklade förbi polisens nykterhetskontroll. Hade ju nästan varit roligt att köra bil då alltså. Jag har haft körkort rätt många år nu men fortfarande bara hamnat i en enda poliskontroll…. BRA att dom är ute en helt vanlig måndagmorgon tycker jag!!

PÅ väg hem blev jag vresig. Då jävlar var det slut på njutningen. Det var varmt, jag hade motvind och helt plötsligt var cykelbanan AVSTÄNGD! Jahapp… å hur skulle jag nu ta mig hem liksom? Resolut hoppade jag av cykeln och drog den över gräset och ängarna. I gräset kryssade jag mellan gafflar och bullpapper, mellan allehanda fruktskrutt och annat skrot. Jag var ändå uppriktigt förvånad över hur lite skräp det var och undrade hur i friden man hunnit få bort allt?!

Det var inte så stora skräp som syntes och blåste runt utan mer sådan man noterar när man går och håller koll på om man fått någon fästing på fotleden… Otroligt… Hade alla tagit med sig sitt skräp hem eller?!

Jag beslöt att ta en helt annan väg hemåt än vanligt och det var då jag hittade DÅVAMYRA 2… 

Eller ur en annan vinkel…

Tycker nästan arrangemanget skall ha en eloge för att man ändå samlat ihop och röjt upp skrotet, för bevisligen var det en hel del efter pådraget som rådde på ängarna! Att man tillfälligt skapat en Dåvamyra 2 är bättre än att man GLÖMT att det blir skräp på sånna här events!

Vilken väg jag skall ta till jobbet denna morgon överlåter jag åt slumpen!

//a

 

Tystnad….

Av , , Bli först att kommentera 8

Tystnaden på Fysikgränd  -SÖNDAGMORGON efter brännbollen brukade vara väl värt en promenad för att studera! Ty förödelsen brukade vara omfattande och det var som att vandra genom ett dött slagfält!

Igår var det party tout le jour! Jag var så lycklig ty på min gård bor inte bara bergsgetter utan även unga, glada människor som deltog i brännbollen. Dom laddade upp inför matcher under eftermiddagen med musik och lite slag. Sedan var det olika fester på några olika punkter tillochmed HÄR! Jag blev SÅ glad!!!!

Sent på kvällen satt jag ute i den ljumma ljuvliga luften och målade naglarna och lyssnade på unga människor som skrattade, partajade och njöt av kvällen. Det tystnade dock rätt tidigt och jag anar att festligheterna kollektivt drog vidare mot YRAN!

När den yngre generationen drog iväg till yran knoppade jag in. Helt utslut och trött efter en intensiv vecka! Min unga kollega förklarade att man skulle ladda med Red Bull varje fikarast hela dagen för att vara laddad inför kvällen 🙂 Tycker det var rart att han delade med sig lite tips till mig!! 

Nu råder det total tystnad även på denna gård i morgontimmarna. 

Det slår mig… Vi äldre lever inte om på samma sätt, varken när vi har fest eller vid något annat tillfälle! Fy fan va tacksam jag är att bo på en gård där det både bor busiga glada barn och unga vuxna som håller lite liv i luckan!

Ikväll skall jag själv delta i livet 🙂

//a

TMNT & Brännboll…

Av , , 2 kommentarer 5

För ungefär sex år sedan invaderades mitt hem och min tillvaro av fyra gröna saker. Dom hade olika färger på sina pannband och dom var utrustade med olika vapen.

Det var Dontatello (lila) med sin stav, Leonardo (blå) med sina svärd, Michelangelo (orange) med sina nunchaku’s och Raphael (röd) med sina två sai som gjorde entré i min sons värld och som jag givetvis tog del av!

Det var Teenage Mutant Ninja Turtles för hela slanten och turtlarna slog ut Blixten McQueen och hans gäng med buller och bång!

Hela mitt hem kändes som en illegal vapensmedja där vi tillverkade dessa vapen av garn, papper, glasspinnar, toarullar och allehanda material. Turtlarna gjordes i papper, deras bil gjordes av toarullar och ett flingpaket, det var endast fantasin som satte gränserna. Det var väldigt roligt att skapa alla dessa figurer och "turtle-com:s" (deras coola mobiltelefoner!). Vi gjorde till och med turtlar av trolldeg!

Även på dagis spred sig TMNT-febern som en löpeld och det tillverkades masker att ha för ögonen i olika färger, otaliga teckningar ritades med dessa turtlesmotiv! Och väldigt ofta när jag kom till dagis för att hämta kiddo var det antingen han eller någon annan som kom och stod i någon turtle-posé och skrek "-LeonaRRRRRRRRdo". 

Vi lekte Turtles så att jag snudd på ville kräkas. Jag kunde allt om fotklanen, mästare Splinter och ärkefienden Shredder. Jag fick alltid vara April O’Neil. Skoj oj så skoj…

För mig var det hela en flashback, ty när jag var runt 17 år hade jag en kusin som var runt 4 och HAN älskade också TURTLES! När han åt våfflor var det turles hamburgare och även han kunde utbrista "-DonateLLLLLLLOOOOOOO" -helt random, inne i någon magisk fantasilek. Så när min egen son hamnade i turtles-världen var det rätt komiskt att se hur allt går i arv mellan generationer och årskullar.

Idag är turtles nerplockade i en gigantisk plastlåda i förrådet. Tutles är ingenting som kiddo och hans vänner leker med. Det har faktiskt varit helt tyst kring fenomenet tills NU. Det verkar som att turtlarna är på gång igen, nästa våg av barn skall få ta del av äventyren som sker nere i kloakerna. På barnkanalerna rullar reklamen åter kring dessa fyra gröna muterade hjältar. 

Ett annat återkommande fenomen är BRÄNNBOLL. En aktivitet som pågår frenetiskt i maj, kulmen kommer i och med yran och sedan klingar det av under juni. Därefter är det relativt tyst kring brännboll tills våren åter står för dörren!

Mitt deltagande i brännbollen detta år blir via cykel och om någon behöver hjälp med att knäcka Turtles-koden så ställer jag upp! 🙂 

I övrigt önskar jag ALLA generationer och årskullar en härlig ljuvlig fredag!

//a