Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: arbetsmiljö

Enkelt, snabbt och svindyrt

Av , , 2 kommentarer 7


Att ta bort människors gnista och engagemang för jobbet kan vara fort gjort.
Men det kan ta lång tid att betala för det.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Peter O inte orolig

Av , , 2 kommentarer 8

16 IVA-sjuksköterskor  har sagt upp sig på NUS i Umeå. Nu slutar 12 narkossköterskor på sjukhusets Operationscentrum. 28 specialiserade och erfarna människor som hanterat och dett det vi andra inte vill drömma om.

Landstingsrådet Peter Olofsson har ett återkommande mantra, om man får tro medierna. Han är "inte orolig". Jag undrar jag.

Att landstingskolossen är svårhanterad, det tror jag. Liksom att prioriteringarna är svåra. Jag hör absolut till de många oroliga som vill ha duktiga och samarbetade sköterskor som håller igång operation, intensivvård och annat. Då måste fler utbilda och specialisera sig och det måste finnas arbetsförhållanden och bekräftelse som gör att man orkar och vill slita för oss.

Idag mötte jag en som är under utbildning till sjuksköterska. Hon har jobbat åt landstinget, men ville inte jobba där när hon var färdig. De som ar makten måste inse och vända den här situationen, snabbt.

På Castor efter skoldagen

Av , , 2 kommentarer 9


I afton när det tystnat i skolan blev det ett lite längre samtal med några av lärarna. Vi hann fundera och förbereda en del saker i lugn och ro. Eventuellt kläcktes en god idé som jag hoppas kan uppfyllas. Inte dumt alls i så fall.

Under samtalet dök det upp ett minne. En lärare skulle ta emot en ny etta och sa ungefär så här vid ett möte med föräldrarna:

”-Om ni lovar att inte tro på allt era barn kommer att säga om mig så lovar jag att inte tro på allt de kommer att säga om er.” Hon var en kloking. Det hon sa kan ha bäring även på äldre elever.

Så vitt jag minns ville man själv ibland urskulda att man hade fokus på helt andra saker än skolan, eller t.o.m. hade betett sig helt oursäktligt förfärligt. Det hände tyvärr. Jag har ett minne av en ogärning mot en lärare som jag inte var direkt delaktig i, men jag skäms fruktansvärt för att jag inte avbröt den grymma mobbing som bedrevs. Jag ser hennes uppgivna tårar och hjälplösa armar och händer när jag vill, fast jag inte vill.

Nåväl, ville man blanda bort korten kunde det ske t.ex. genom att klanka ner på lärare, andra eller annat i verksamheten. Jag tror det var sällan jag lyckades i de där försöken. Men, får man ett felaktigt eller missriktat stöd en sådan gång så är det konstigt om inte måluppfyllelsen påverkas. Att få, eller tycka sig få, stöd för dåligt beteende eller att inte göra det man ska blir lätt som att gå genom skolan med handbromsen hårt åtdragen.

Med det inte sagt att lärare aldrig gör fel eller att man inte ska ta sina barn i försvar. Men gör det klokt och lyhört för båda sidor i en eventuell konflikt och så att motivationen att ta vara på skoltiden och undervisningen inte skadas.

Och som sagt, det kan vara bra att tänka tillbaka på hur man ibland agerade själv och vad man sa hemma.

Äldreomsorgens personal

Av , , 2 kommentarer 5


Det är bekymmersamt att sjuktalen inom äldreomsorgen är på väg åt fel håll efter flera år av förbättringar. Den utvecklingen finns i Vännäs och på många andra håll.

Ska vi få folk som vill arbeta med oss när vi blir gamla så måste det vara sådana förhållanden att man orkar. I Vännäs ser sjuktalen fortsatt riktigt bra ut inom flera verksamhetsområden. Att det ser likadant ut i många kommuner vad gäller äldreomsorgen är ingen tröst, här måste orsakerna hittas och utvecklingen vändas.

En positiv sak med vissa följder är trenden att man med hjälp av hemtjänsten stannar hemma längre än förr. När man kommer till särskilt boende är man sämre än man generellt var tidigare och avdelningarna blir mer arbetskrävande.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Otrevliga arbetskamrater

Av , , Bli först att kommentera 2

"Otrevliga arbetskamrater kan bli din död". Rubriken på översta artikeln i detta nu på dn.se är onekligen drastisk.

Forskare vid Tel Avivs universitet har under 20 år följt 820 personer som arbetat i snitt 8,8 timmar om dagen. De som enligt undersökningen hade dåligt socialt stöd på arbetsplatsen löpte 2,4 gånger större risk att dö under 20-årsperioden jämfört med de andra.

Man kan tänka sig andra saker som spelar in i siffrorna, men visst är arbetsplatsens atmosför, trivsel och generositet viktig. Tydligen också för hälsan och livslängden.

Det var en av mina goda arbetskamrater som just idag sa att "vi är varandras arbetsmiljö". Sant och viktigt att tänka på.

Lite på distans

Av , , Bli först att kommentera 2


Funderar kring distansarbetet medan jag tar en distanskaffekopp och en distanspepparkaka (Nyåkers) i ensamheten.

Det är svårt att få arbete hemma att fullt ut kännas som riktigt arbete. Trots att man ibland kan få mycket mer gjort. Det är bara det gamla loduret som hörs här i min lugna del av tillvaron. Inga spexiga, suckande eller planerande arbetskamrater, inga ystra tonårstjut, inget bubblande lågstadieskratt och inga spetsiga konfliktljud. Det rings mycket mer ut än in.

Det blir sällan tid till gemensamt fika inom skolan, men de stunder som blir är ofta betydelsefulla. En del i det sporadiska arbetsmiljöarbetet. Inte att förväxla med det systematiska. Att bara jobba hemma skulle jag inte stå ut med, no way. Men ibland är det bäst.

Arbetet med rekryteringen av ny heltidsrektor på skolorna i Skellefteå rullar vidare. Själv har jag inte sökt, jag "är hemma" i Vännäsby och Umeåregionen, men trivs bra med mitt deltidsarbete och mina arbetskamrater i norr. Rekryteringen är spännande ändå, eventuellt är det någon jag kommer att arbeta mycket nära framöver. I ett sådant scenario blir det förmodligen lite mer av distansarbete. Kanske en hemmavecka i månaden eller så.

Nu ringer det in….

VK:s besök hos Ulrik Berg

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Jag ska inte kommentera turerna kring Ulrik Berg, den moderate kommunpolitikern i Umeå som härom dagen lämnade alla uppdrag. Om de saker som drabbat honom vet jag inte mer än andra tidningsläsare, men jag uppskattar honom som person och har respekt för hans breda kunskap och erfarenhet.

Det jag funderar på är artikeln om honom i dagens pappers-VK. Av någon anledning finns den inte på nätet. VK sökte upp honom i hans föräldrars sommarstuga, när han knappt hunnit berätta för familjen. Det är en tagen Ulrik som hörs i texten, bilden genom fönstret är tydligen tagen vid ett annat tillfälle. Jag hade nog blivit rätt tagen bara av att träffa på journalister vid husknuten i en av mitt livs svårare stunder.

Visst finns ett allmänintresse när det gäller en central politiker, men han är ändå inte statsminister. Nog finns kanske saker man kan diskutera. Ändå tycker jag han skulle ha fått slippa semesterbesöket hos familjen.

Är det en "stockholmifiering" av journalistiken vi ser? Som när kvällstidningarna även nattetid jagat pressade villebråd som dragit sig undan till de privataste zonerna. T.ex. Ulrica Schenström och W L-W, för att nämna några. Jag har idag hört att flera  "gräsrotspolitiker" ifrågasatt om man egentligen vågar fortsätta att vara det. För sin och familjens skull. Vill VK medverka till den här utvecklingen? Det vore väldigt synd på en annars bra tidning.

I det här fallet kanske det hade varit passande att avtala tid med Ulrik? Hade han sagt ja till ett möte hade han kanske velat ha det någon annanstans? Det utrymmet menar jag att man ska ha i en pressad situation. Även om man valt att tjäna samhället som politiker.

Välkommen tillbaka, Ulrik!