…
Är i en stad jag inte besökt förut. Tycker den är oväntat vacker.
Bor i historiska lokaler och hoppas hinna besöka museet här intill i morgon. Gått genom några av hotellets korridorer och sett bilderna från förr. Industri kan vara vackert. Även om den säkert inte var direkt hälsosam.
Är en smula trött efter tidig morgon och lång dag, men ska bestämt ta kameran och stativet och gå en liten sväng vid vattnet.
Undrar hur det gått till att man missat den här stan?
…
Under asfalt, betong och jord har kommunerna utrustning för 4-500 miljarder kronor.
Vi talar om vatten- och avloppsledningar vars existens och funktion vi bara tar för helt självklara. CIrkus 67 000 kilometer vattenledning och 92 000 kilometer avloppsledning. Plus en väldig massa kranar, ventiler och annat kolijox som får helheten att fungera utan att vi märker det. Snittåldern på sakerna är 40 år.
Här och där börjar det visa sig att systemen inte är purunga. Jag vet privata anläggningar där borrade trädstammar fortfarande fungerar som det huvudsakliga rörsystemet. På andra håll visar det sig att beydligt nyare utrustning inte fungerar så bra längre.
Kommunerna investerar nu knappt 2 miljarder per år, men en del expertis säger att man skulle behöva satsa 3-3,5 miljarder per år de närmaste 50 åren för att hantera situationen.
En annan osäkerhet är att specialkunskap om styrkor och svagheter i ledingsnäten ofta finns i skallarna på tekniker som nu i förfärande takt går i pension. Det är bråttom att få ut den där kunskapen och få den på papper och digitala media. (Bara digitala media känns för osäkert) Särskilt som det ser ut att bli färre tekniker framöver, om vi inte ska leja kineser.
En tredje osäkerhet är att det ser ut att börja regna mer. Göteborg har provat och fått förstå att ledningssystemet inte riktigt står pall. Efter sista skyfallet hade man 170 översvämningar att ta hand om. SMHI räknar med att det kan komma 10-30 % mer regn i slutet av seklet än i början. Även om de har haft fel förr så har de även ibland haft rätt.
Sammantaget så är det här inte bara Krösa-Majatoner utan något att ta på mer allvar än vi gjort. Ledningsystemet finns fast det inte syns och är inte oförstörbart. Det åldras, behöver repas och ersättas liksom en del del annan infrastruktur.
Vi som har till uppgift, inte att bli omvalda, utan att göra det bästa för dagens och morgondagens medborgare måste tänka på de här sakerna och ge plats för det i kommunernas budgetar. Det är inte lika popularitetsskapande som byggnationer ovan jord, men det är onekligen praktiskt när VA:t fungerar.
…
Ju mer man hör och läser om arbetskraftsbrist desto mer funderar man på var det gått fel. Är det av missriktad snällhet vi tvekar att tala med de unga omkring oss om detta med jobb- och framtidsutsikter när det blir dags att välja utbildningar? Eller är det av likgiltighet?
Något som kan oroa riktigt ordentligt är frågan var de nya teknikerna till det högteknologiska samhället ska komma ifrån när stora hopar av de gamla pensioneras. Det är mycket teknik som ska underhållas, ersättas, uppfinnas och nyinstalleras. Det går förstås att importera den arbetskraften, men det känns ganska snett om det ska ske i stor utsträckning.
Här tror jag att det behövs göras breda insatser på flera plan. Nu.
…
Sitter just nu i en ny Norwegian B737 800W mellan Umeå och Arlanda. Ett av de första de har med Internet. Känns lite ovanligt att ha mobilen på och blogga som om man låg hemma i soffan.
Det går inte alldeles klanderfritt, men systemet är fortfarande i testfasen.
Tekniken stannar inte i utvecklingen.
…
…
Blev glad av ett samtal med en rektor i Skellefteå idag.
Förutom andra saker vi pratade om berättade han om att man sökt tillstånd för att få börja med en fjärde år på teknikprogrammet redan till hösten. Tio skolor i Sverige ska få starta i förväg med de 4-åriga utbildningarna som nu kommer tillbaka. Ett par skolor i Västerbotten har ansökt.
Många företag vill ha igång den här sortens ingenjörsutbildningar igen. Det är inte alla konstruktionsarbeten som kräver en civilingejörs kunskaper. Det finns många sådana uppgifter som inte intresserar den genomsnittlige civilaren heller, även om arbetet hör till hans eller hennes specialområde.
Frågan är nu hur man ska få upp intresset för de här utbildningsvägarna och den här sortens "verklighetsjobb" igen.
Lyckas vi inte med det ser jag bara två lösningar. Antingen exporterar vi ännu fler tillverknings- och teknikjobb eller också importerar vi färdiga ingenjörer från Indien, Kina och andra asiatiska länder. Vi kanske måste göra både ock. Elförsörjning, kommande gigantiska utbyten av vatten- och avloppsystem m.m. måste tryggas hur som helst.
Jag hoppas att vi kan lyckas att intressera unga för matte, teknik och ingenjörsutbildningar på olika nivåer istället. Men det börjar vara brådis.
…
Nu är det bara en knapp timme kvar till kristna friskolerådets möte om skollagsförslaget (igår var det Friskolornas riksförbund) och jag sitter i Mikaelsskolans konferensrum och pysslar på lite.
Det har hunnit bli några personalmail, lite sms-ande, några snabbloggar, samtal med Skolinspektionen, gruppen 55+ som Mariaskolan har lite att göra med och lite annat. Tekniken har sina sidor. Tänk tillbaka 25 år när man inte var kontaktbar utanför "kontoret". När det inte fanns mobiler, inga sms, inga portabla datorer, inget Internet och miniräknaren var rätt ny.
Undrars om människan inte hade det bättre? *ler en aning*
Jan
Senaste kommentarerna