Kategori: IBK Dalen dam

Scandic Cup dag 5: Slitvargen, målvakterna, det röda kortet och föredömlig attityd

Av , , Bli först att kommentera 0

Första veckan av Scandic Cup har lidit mot sitt slut när dag fem ska summeras i skrivande stund. Det har varit en händelserik vecka och vi har fått se mycket härlig innebandy. Ännu härligare för egen del har varit den sköna stämning som ramat in hela cupen, med allt från stort engagemang, trevligt folk, gott fika, skönt surr och en spänd förväntan som hängt i luften. Jag hoppas verkligen att ni som läser detta och befinner er i Umeåtrakterna har tagit chansen att uppleva detta – och om inte, ta er ner till Umeå Energi Arena nästa helg för att kika på innebandy!

Jag har även en allmän reflektion vad gäller alla de personer som agerat speakers under matcherna jag kikat på – tydliga och sakliga annonseringar, mycket bra!

Jag ska göra mitt bästa för att i sedvanlig ordning summera lite reflektioner från dagens bataljer, även idag får ni dem kronologiskt. Avslutningsvis har Maria summerat finalmatchen på herrsidan, samt bifogat hennes topp-3 från dagen. Håll i hatten, för nu åker vi!

 

Team Thorengruppen – IBK Dalen (5-3) (semifinal, herr)

Semifinalmatchen mellan Team Thorengruppen och Dalen kändes jämn, Dalens kunde pressa med långa anfallsspel, särskilt med första formationen på planen, samtidigt som Team Thorengruppen visade deras fina kontringsspel.

I Dalen stack Patrik Rokka ut för det hårda slit han visade i både anfallsspel och hemjobb, krigade till sig bollar.. Jag vill dock tillägga här att Patrik imponerat stort överlag under hela Scandic Cup, inte bara för de poäng han gör, utan framför allt för nyss nämnda kvaliteter. Det är ingen slump att det resulterat i att hela hans formation presterat bra, slitvarg!

Trion Anton Åkerlund, Pär Forsman och Alexander Hedlund är en intressant formation jag hoppas att vi inte sett för sista gången. Det finns mycket potential här, men det finns förstås detaljer att jobba på.

Kul förresten att se Johan Larsson tillbaka i spel. Larsson som vuxit sig in mer och mer i spelet för varje match jag sett honom sedan återkomsten till Dalen, fick visserligen inte riktigt samma stäm i spelet i dagens match som senast i matchen mot Wibax Patriots (före han fick smällen), men är en spelare jag tror kommer växa allt mer under säsongen i Dalen.

 

Målvakterna

John Stiglund! Vad säger ni, tjatar jag för mycket om hur bra målvakter Dalen har?! Det är bara att ni vänjer er, det kan mycket väl vara svenska superligans starkaste duo! 🙂

Idag var det Stiglunds tur att stå och han fortsatte övertyga – dessutom har han ett utkast som tål att nämnas ännu en gång. Eller för att citera Maria: ”det gav mig gåshud!”, vilket även jag hade. Underbart!

Jag och Maria passade även på att spontanprata en stund med Måns Parsjö-Tegnér. Jag kan väl konstatera att vi behöver jobba på våra färdigheter att ställa vettiga frågor när vi improviserar, men det blev som sagt ganska spontant. Trots våra trevande klumpiga frågor bjöd Måns på gott snack och gav oss en liten inblick i vad som försiggår hos mannen bakom masken.

Att höra hur Måns resonerar kring sin roll på planen och i laget, likväl som analysen han gjorde av matchen mot Classic, var högst intressant och det blev om möjligt ännu tydligare för mig hur hårt Parsjö-Tegnér arbetar och sätter sig in i spelet för att prestera så väl som han gör.

På frågan om hur han kan hålla en så otroligt hög lägsta nivå, trots att han spelat så många matcher i rad i Dalen, svarade han att han är en riktig vinnarskalle.

 

Det röda kortet

Slutligen måste jag, tyvärr, ändå kort nämna händelsen i matchen som på ett ganska snöpligt sätt mycket väl kan ha varit avgörande i semifinalen. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt Lukas, det tar emot att skriva denna del!

Kortfattat var ställningen 3-3 mellan Team Thorengruppen och Dalen när Lukas Harnesk tappade bollen precis framför eget mål och Thorengruppen gjorde mål med ungefär sex minuter kvar av tredje perioden. I besvikelsen och frustrationen bröt Harnesk av klubban mot benet och fick i samband med detta rött kort och Dalen fick sålunda spela numerärt underläge i fem minuter.

Team Thorengruppen gjorde ytterligare ett mål i numerärt överläge och Dalen lyckades inte etablera nog med tryck i spel sex mot fem för att hämta upp de båda målen under matchens sista minut. Team Thorengruppen vidare till final med andra ord.

 

IKSU – IBK Dalen (11-2) (final, dam)

Precis som resultatet antyder var IKSU den klart starkare parten i matchen. Dalen inledde visserligen målskyttet genom Victoria Ström som pricksäkert satte bollen på ett friläge, och Dalen stod även upp bra mot det svenska mästarlaget under stora delar av första perioden.

IKSU är dock så otroligt skickliga… Iza Rydfjäll gjorde fina instick och visade även upp hennes fina skott, något som även Sofia Joelsson knappast var blygsam med att visa upp. Wow, kan hon skjuta, eller vad?!

Jag vet inte var jag ska börja när jag summerar IKSU: förutom att de är riktigt duktiga i det offensiva spelet, med högt tempo, spelare som rör sig mycket och skapar ytor och har ett bra passningsspel, upplevde jag även att de gjorde smarta hemjobb.

Ni vet exempelvis när backar inte bara tokspringer för att backa hemåt, utan medvetet skär av passningsleden snyggt och effektivt, desarmerar motståndarnas kontringsförsök utan problem. Det summerar IKSU: imponerande effektiva!

 

Föredömlig attityd

Jag vill dock hylla Dalen som, trots att IKSU ångade på skoningslöst, aldrig gav upp eller började hänga med huvudena. Jag tror starkt på att sådana här matcher måste det förlorande laget hitta saker att fokusera på, öva på och dra lärdom av – och känslan var att Dalen gjorde just det.

I matchen mot IKSU gavs en ypperlig möjlighet att fila på försvarsspel och kontringsspel. Att hålla huvudet kallt även när motståndarna äger mycket boll och rullar runt, ta chansen när den kommer, att inte bara slå bort bollen i frustration eller panik. Att spela fem minuters numerärt underläge (till följd av hårt spel som tack och lov inte slutade så farligt som det först såg ut) var även ett bra tillfälle att öva box play!

Jag vill även hylla Matilda Wirthig som gjorde en bra match – det kunde absolut ha blivit fler mål för IKSU om det inte vore för Wirthig!

Sammantaget är jag imponerad över vad jag sett från Dalen under Scandic Cup och ser mycket fram emot att se hur de kommer kunna mäta sig med de övriga lagen i svenska superligan den kommande säsongen!

 

SC Classic – Team Thorengruppen (3-4 efter straffar) (final, herr)

Classic styrde och kontrollerade matchen mer, eller mindre de två första perioderna. Thorengruppen hade svårt att bryta sig in i de farliga ytorna trots flera försök.

Jakob Arvidsson stack ut lite extra i Thorengruppen, hittade löpningarna längs sargen och lyckades flera gånger under matchen skapa farliga lägen på detta sätt.

Anthony nämnde tidigare att språket med domarna har varit svårt för de spelare som inte pratar svenska och i denna matchen var det flera gånger språksvårigheter för finländarna i kommunikationen med domarna.

Classic som under första och större delen av andra perioden träffade målet och lät Thorengruppens Erik Ställ svettas, började bomma allt fler fina lägen i tredje perioden och efter att Mattias Hedlund dundrade iväg inte bara ett, utan två kanonskott var ställningen plötsligt 3-3 vilket också stod sig under ordinarie tid.

Därefter väntade fem minuters förlängning där båda lagen var väldigt försiktiga och vi fick inte se så många farliga lägen åt något håll.

Under straffarna som var enormt spännande vann Ställ målvaktsduellen då finländarna inte lyckades göra något mål. Team Thorengruppen vann straffläggningen och därmed finalen i Umeå Scandic Cup 2017 för andra året i rad.

 

Marias topp-3

1. WOW vad bra Iksu är! Var en riktig fröjd att se så mycket innebandy-godis!! Och ett Dalen som visade både kämpaglöd och järnvilja.

2. Säger bara ett namn: PÄR FORSMAN, oh my god vilken match han gjorde idag! Killen som är ny inför denna säsongen och som verkar ha hittat sin plats i laget. Lär blir några poäng från Forsmans klubba denna säsongen.

3. Dalens försvarsspel i semifinalen mot Thorengruppen då det var 6 minuter kvar av 3:e perioden och laget drabbades av en 5-minuters utvisning, men släppte ändå bara in ett mål! Teamkänslan kände samtliga i arenan idag.

Scandic Cup dag 4: Jonglören, ovälkommet snack och ninjan

Av , , Bli först att kommentera 0

Scandic Cup rullar på i ett högt tempo och i skrivande stund är dag fyra precis avslutad. Vi siktade på att hinna med tre matcher idag, men vi kan väl säga att vi såg något mer – två hela matcher (IBK Dalen mot Classic x2) och två nästan hela matcher där vi valde att kika på Wibax Patriots mot Classic respektive Technology florball Mlada Boleslav mot Granlo.

Jag tänkte ta dem i kronologisk ordning och avsluta kvällens inlägg med lite reflektioner från Maria. Håll till godo!

 

Wibax Patriots – SC Classic (5-9)

Vi anlände lagom i tid för att se en målmässigt jämn match mellan de båda lagen där dock finska Classic växlade upp och drog ifrån i tredje perioden. Jag noterade bland annat nummer 6, Joona Rantala, som visade fina tekniska färdigheter och konstaterar även att Classic-spelarna vet hur de ska skjuta hårda dragskott.

Första delen av tredje perioden såg Wibax märkbart trötta ut, men lyckades tända igång och skapade mycket hetta sista tio minuterna av matchen. Hetast av alla? Nummer 89, Joel Grape Tjernström, jonglerade springandes in ett mål i boxplay(!) och bjöd publiken på något alldeles extra! Jag kan inte heller blunda för Erik Nilsson som är riktigt, riktigt bra!

 

SC Classic – IBK Dalen (1-6) (dam)

Så var det dags för dagens första höjdpunkt i mina ögon: IBK Dalen mot SC Classic!

Dalen inledde matchen starkt och tog kommando direkt, men släppte väl egentligen aldrig heller kontrollen över matchen. En riktigt fin insats där både försvarsspel och anfallsspel var på en hög nivå.

Fint försvarsspel av Linn Mikaelsson och Linnea Nylén såg till att Classic aldrig riktigt tog sig in i de farliga ytorna precis framför mål. Skott sköts utifrån, men hotade egentligen inte nämnvärt Dalenmålet som vaktades av Matilda Wirthig som med fina reflexer motade bort bollarna.

Om Classic aldrig riktigt tog sig in i de farliga ytorna, gjorde dock Dalen det motsatta. Krigade sig in framför mål, slet hårt i både offensiv och defensiv och skapade lägen, tvingade fram sidledningsförflyttningar i det finska lagets målbur.

 

Jag har även anledning att återkomma till några spelare jag nämnt förut under Scandic Cup:

Camilla Lundin gjorde en riktigt bra insats och stod även för matchens första mål. Clara Forssén och Caroline Stattin fortsatte briljera med snabbhet och hur väl de hittade varandra på planen,

Victoria Ström var en kämpe i både närkamper och forechecking, likväl som ett offensivt hot som kan både passa och göra mål. Det är svårt att inte uppskatta spelare som Ström!

En annan duo som hittar varandra väldigt bra och som skapar tryck i anfallsspelet är Frida Eriksson och Sandra Törnqvist. Törnqvist har en imponerande kvickhet och Erikssons fina teknik och räckvidd gör att det kan hända oväntade grejer.

Bästa spelaren i Classic? Jag noterade nummer 11, backen Sanni Nieminen, som jag upplevde arbetade hårdast i hemjobben, gjorde viktiga brytningar och utstrålade närvaro. Ni vet, en sån där back som avväpnar anfallsspelaren och med kroppsspråk och minspel visar att ”Just det.. schas, bort med dig. Det här är mitt område och du är inte välkommen!”

 

Mlada Boleslav – Granlo (8-5)

Efter ett skyndsamt, men dock välbehövligt middagsuppehåll hann vi ändå med ungefär halva matchen mellan Mlada Boleslav och Granlo.

Målmässigt var det ganska jämnt en bit in i andra perioden, men någonstans längs vägen hände något. Mlada Boleslav trummade på, om ni inte sett det tjeckiska laget spela kan jag ännu en gång förtydliga detta: de är starka och de springer! Tag slitvargen med nummer 9 på ryggen, Petr Novotny, som exempel.

Granlo, å andra sidan, fick lite svårt att hänga med och det började straffa sig. Ännu värre var dock att det påverkade sinnesstämningen i Sundsvallsslaget också. Bara någon meter från planen var det övertydligt att flera av spelarna, inklusive målvakten som fick föga hjälp från backarna, hängde med huvudena, axlarna sjönk och attityden försvann.

Jag kommenterade till Maria att det aldrig är bra när det händer och särskilt inte när lagets sista försvar, målvakten, inte längre har glöden som krävs för att vända ett underläge. Det var läge att göra ett byte. Det fick dessvärre fortgå och Mlada utökade till 8-3 innan perioden var över.

I tredje perioden hände dock något som ändå ingjöt hopp om att Granlo kanske skulle lyckas skapa nerv igen: in med en ny målvakt och Daniel Nordlund som såg ut som om han skulle explodera.

Det räckte dessvärre inte för att vända matchen, men det gav ändå en tydlig injektion av energi som behövdes – Granlo gjorde två mål och huvuden som tidigare hängt och axlarna som sjunkit var nu höjda och redo att ta sig an uppgiften.

Det enda jag inte kunde acceptera från matchen var dock allt snack, särskilt eftersom snacket var ensidigt och på svenska. Det är visserligen inte en vacker syn när två lag gnäller på domarna – hur mycket tokigheter som än pågår, men någonstans kan jag acceptera att det sker. Det blir ändå i alla fall på lika villkor – även om jag hellre ser att lagen håller det för sig själva i stället för att låta det infektera matchen.

Jag kunde dock inte se att tjeckiska Mlada Boleslav tjatade nämnvärt på domarna i matchen. Däremot snackades det en hel del på svenska till domarna. Lägg bara ner, fokusera energin på att spela bättre i stället för att gnälla domsluten. Det räcker så. Jag skulle även uppmana domarna att alla eventuella diskussioner kring domsluten tas på engelska för att åtminstone båda parter ska förstå vad som pågår.

Nåväl, vidare till lite positivare reflektioner!

 

SC Classic – IBK Dalen (8-4) (herr)

Dagens andra batalj mellan finska Classic och svenska Dalen utspelade sig på herrsidan och slutade med vinst för Classic. Siffrorna ger möjligen sken av att Classic vann matchen komfortabelt, men det bör nämnas att ställningen var 4-4 efter två väldigt jämna perioder och att Dalen missade en mängd lägen i tredje perioden medan Classic satte sina.

Dock inget snack om saken, Classic vann rättvist och var det bättre laget ikväll. Det skapades mycket heta känslor i matchen likväl som på läktaren och det var äckligt varmt i arenan. Även här uppstod det en del snack vilket även riktades mot domarna, från båda lagen.

Frustration kan å ena sidan göra matcher väldigt levande om lagen visar frustrationen mot varandra utan att det går för långt, det känns verkligen att det spelas om något viktigt, båda lagen vill vinna till varje pris! Å andra sidan vill jag dock, precis som jag nämnde ovan, slippa se det riktat mot domarna.

Visa respekt mot domarna genom att hålla det konstruktivt när ni tar dialogen med dem och protestera inte varenda domslut. Jag fattar, det är starka känslor inblandade, men på elitnivå måste spelare och ledare föregå med gott exempel för alla barn, unga och även vuxna som tittar. Jag kunde förresten inte undgå att se Urban Karlsson signalera åt spelarna på planen att släppa det – mycket bra! Som sagt, fokusera energin på annat!

 

Det är visserligen tungt att se Dalen förlora matcher, men det finns ändå positiva saker jag tog med mig från matchen ikväll och tänkte återge här nedan.

Patrik Rokka och Mattias Ljunggren kan verkligen skjuta! Helt ofattbart att Rokka inte hamnade i målprotokollet ikväll… En annan spelare som visserligen kan skjuta, men som stod för fin fysisk närvaro i sarghörnen var Henrik Sjöström.

Och på tal om fysisk närvaro… Mattias Wallgren och Lukas ”2+1” Harnesk, vem går egentligen frivilligt in axel mot axel mot någon av dessa backar?! Aj, aj, aj!

Det är även en rolig del av försäsongen att få se många unga spelare som får spela mycket och ikväll var det två av tre formationer som till stor del bestod av nämnda unga spelare som fick visa vad de går för. Pär Forsman slet hårt likväl som Alexander Rönnlund.

Måns Parsjö-Tegnér tog straffen mot Krister Savonen! Jag lessnar nog aldrig på att se Måns rädda straffar… Fantastiskt! Och på tal om den omänskligt vige målvakten, vad var han före han blev innebandymålvakt? Ninja?! Har ni sett Parsjö-Tegnér värma upp någon gång? Läskigt!

 

Marias reflektioner

Jag tänkte dela med mig av dagens topp-3 höjdpunkter enligt mig:

1. Vi som följde dagen fick se många viktiga och fina räddningar, fyra målvakter stod ut extra idag och gjorde oss stumma vid flera tillfällen:

Wirthig (Dalen dam), Bauer (technology Florbal MB), Parsjö-Tegnér (Dalen herr) och Nordli (Wibax Patriots)

2. Publiken slöt som vanligt upp i innebandy-Sveriges huvudstad. Det var mycket folk hela dagen och engagemanget var på topp!

3. Många individuellt skickliga spelare fick vi beskåda idag, men uppvärmingen från Classic är bland den värsta och roligaste uppvärmning jag sett: samtliga spelare skjuter som om de var SM-finalens sista 5 minuter och laget jagar kvittering. Målvakten fick svettas och nästan alla bollar satt i målburen också.

Scandic Cup dag 2: Järnviljan, norsk underhållning och hur mål ska firas

Av , , Bli först att kommentera 0

Läge att summera dag två av Scandic Cup, nå, dag två utifrån vad jag hann med. I ärlighetens namn önskar jag att det hunnits med mer och jag ser verkligen fram emot helgen, att helt utvilad kunna njuta av innebandy mer eller mindre hela dagarna utan att behöva tänka på den tidiga morgondagen och den obarmhärtiga väckarklockan som väntar.

Det fanns mycket trevligt att välja på, men det självklara valet landade förstås på matchen mellan IBK Dalen och IKSU. Därefter letade jag och min älskade, men ack så trötte, vapendragare och fru oss till matchen mellan Team Thorengruppen och Mlada Boleslav där vi i alla fall hann med en period innan Maria höll på att somna på stället. Jag vill dock förtydliga att det inte berodde på innebandyn, där bjöds det på underhållning, men hon jobbar väldigt hårt, min fru och dagen hade tagit ut sin rätt!

Nåväl, i sedvanlig ordning tänkte jag bjuda på reflektioner och tankar nedan och jag vill även passa på att hylla alla de eldsjälar och hårt slitande fina människor som hjälper till på ett eller annat sätt med att styra upp allt som krävs för att genomföra ett stort evenemang som Scandic Cup är. Ni är fantastiska och gör det riktigt bra!

 

IBK Dalen – IKSU (3-9)

Vi visste förstås på förhand att det skulle bli en tuff batalj för Dalen att ta sig an vad jag bara delvis skämtsamt kallade svenska landslaget för ett tag sedan, det svenska mästarlaget IKSU. Hur många landslagsspelare har de nu? Fyra formationer?! Och vilka spelare, ja jisses, de bjuder verkligen på fin innebandy och enorm skicklighet!

Cornelia Fjellstedt och Iza Rydfjäll, Amanda Delgado Johansson… eller varför inte en av mina personliga favoriter, Emelie Wibron? Jag kan fortsätta rabbla namn och ni fortsätter bara nicka instämmande när ni läser detta, men så är det. IKSU är ett fantastiskt innebandylag och de visade särskilt i matchens andraperiod att de kan skapa enormt tryck och öppna upp ytor i försvaret fort genom snabbhet, individuell skicklighet och fint samspel. De nyper verkligen direkt när motståndarna gör misstag. Där hade Dalen svårt att hänga med många gånger.

 

Däremot tyckte jag att Dalen gjorde en fin tredje period, visade prov på ett fungerande kontringsspel och riktig kämpaglöd där spelare som Caroline Stattin och Clara Forssén var både starka och snabba.

Det är något visst med att se spelare som Stattin som tog chansen direkt när hon fick den och med resolut blick och tydlig järnvilja krigade sig om och förbi motståndarna med bollen… Vilken härlig utstrålning och attityd!

Jag noterade även Sandra Törnqvist som jag tyckte imponerade i numerärt underläge och även blixtrade till stundtals i matchen, samt Anna Skyltbäck för hennes offensiv, vilket jag nämnde även under gårdagen.

Jag och Maria diskuterade även Maria Häggström som vaktade målet under kvällens match, vilket kan tyckas vara en otacksam uppgift. IKSU gör det knappast lätt att vara målvakt, men Häggström visade både fina reflexer och ett giftigt utkast som jag tror att spelare som Frida Eriksson och Victoria Ström kommer kunna nyttja på ett bra sätt framöver.

 

Team Thorengruppen – Technology floorball Mlada Boleslav (6-3)

Det kan tyckas lite blekt att försöka göra några slags summerande reflektioner utifrån blott en period, visst, så är det förstås, men jag kör på ändå med någon kortare tanke eller så.

Milan Tomasik spelade inte, jag vet inte varför, men tråkigt förstås och förhoppningen är självklart att vi ska få se finliraren visa vad han går för under helgen. I övrigt noterade jag ett litet plustecken för nummer 77, Radek Krajcigr, som visade styrka i sarghörnen och framför målet när han gjorde MB:s första mål i matchen.

I Team Thorengruppen var fokus förstås lite extra inställt på Marius Pedersen som verkar få fortsatt förtroende i första formationen. Det är en intressant spelare, delvis på grund av allt surr och den hype som byggts upp kring den unge spelaren, men även för att han bjuder på spännande innebandy. Pedersen rörde sig med både fart och skicklighet och bidrog absolut i Thorengruppens offensiv i den första perioden. Det blir spännande att se hur det kommer gå för den unge norrmannen.

 

Tyckande om hur mål firas

Jag tänkte förresten på en sak jag hört diskuteras lite till och från bland annat föregående säsong. Det är det här med hur lag firar på ett ”seriöst och proffsigt sätt”. Alltså, ärligt, jag vete fasen om jag tycker att det är så snyggt det här med att hela laget står på rad och håller ut händerna vid bänken och laget kör någon slags ”klappledsfirande” med linan som gjorde målet…

Jag har förstått att det finns de som menar att världen ser ner på innebandyn, att det menas vara amatörmässigt att spelare rusar in på planen i tid och otid för att fira mål, och så vidare.

Jag är visserligen knappast rätt person att uttala mig så svepande och världsomfattande, men ärligt talat, really..? Ser världen verkligen ner på en sport för att utövarna visar känslor? Låter som en ganska trist värld.. 🙂

Om något känns det stelt med på förhand bestämda sätt att fira mål – klappledet, med ointresserade/stela blickar får mig osökt att tänka på ett lag som inte deltar i Scandic Cup och som jag inte tänker nämna uttryckligen här, men som jag faktiskt inte hoppas blir normen för målfirande i innebandy. Visst, det är ett vanligt sätt att fira mål på, klappledet, många lag gör det och det anses nog gängse vara professionellt och snyggt, ett sätt att städa av firandet, lite så, men jag hoppas slippa få se alla lag stöpta i samma form och följa samma mall. Bedrövligt om ni frågar mig! 🙂

Ett trevligare, men ändå organiserat sätt att fira på, upplevde jag ändå Dalens firande ikväll med en samlad ring på planen. Det ger ändå en känsla av att laget firar ihop på något sätt…

Jag hoppas dock verkligen inte att direktiven till spelarna inom innebandy är att hålla tillbaka glädje, vad fasen, släpp loss lite och gör som Ludwig Svensson. Visa glädje när det är befogat!

Scandic Cup dag 1: Försnacket, tokreaktionslöparen och kanonvärvningen

Av , , Bli först att kommentera 0

Så lider en fantastisk innebandydag mot sitt slut efter att ha inletts med att lyssna till podcasten innebandysurr (som äntligen dragit igång) för att sedan avsluta dagen med Dalen x2. Ja ni läste rätt, det spelades massa härlig innebandy och vet ni vad som är ännu bättre? Det fortsätter hela veckan!

Ja, nu är äntligen Scandic Cup här! Jag brukar kalla det startskottet på innebandysäsongen här i Umeå och försäsongens höjdpunkt och jag tycker att beskrivningarna ger en ganska rättvis bild av vad det är – riktigt bra underhållning!

Jag ska dock erkänna att jag fick bege mig hemåt något tidigare än vad jag hade önskat, men jag hann ändå med att se hela fem perioder innebandy och jag tänkte i sedvanlig ordning dela med mig av lite reflektioner och tyckande.

Jag vill förresten förvarna att jag dessvärre stod utan min älskade fru och livskamrat Maria under kvällens gång, på grund av arbete i annan ort, så det blir renodlat mina tankar och reflektioner i kvällens inlägg. Tanken är dock att Maria ska bjuda på en del skön läsning framöver under Scandic Cup – så vet ni att det är på gång! 🙂

 

IBK Dalen – Umeå City (13-2)

Försnacket

Strax före matchen hann jag få några ord med den mycket trevlige tidigare Dalen-spelaren Jim Johansson och passade då även på att fråga honom vilka spelare som kommer göra genombrott i år och om det var några han särskilt ville lyfta fram.

Anton Åkerlund, Markus Lindström och Ludwig Svensson svarade Jim direkt. Kolla förresten på Ludwig och den klubbteknik han fått sedan förra säsongen, den hade han inte förra säsongen, tillade han. Riktigt bra!

Jim passade även på att hylla grabbarna från Skellefteå. Vi konstaterade att de gör något otroligt bra där uppe, inte minst i Gamla Stan IBK, som fostrar så duktiga spelare.

Jag kunde förstås inte låta bli att påpeka för Jim att jag hoppas få se honom på planen igen i framtiden och han berättade då att han ska spela i Obbolas lag nästa helg i Scandic Cup. Så, för alla er som gillar Jim lika mycket som jag, se till att bege er ner till Umeå Energi Arena 8-10 september och kika!

 

Matchen

Som jag så ofta påpekat skriver jag inte referat. Eller ja, om sanningen ska fram, jag försöker undvika att skriva allt för referatliknande eftersom jag är alldeles för bekväm – att skriva bra referat är riktigt tufft och kräver mycket detaljer! Jag fokuserar mer på tyckande och lite tyckande har jag noterat under matchen jag kikade på!

Marcus Berglund… alltså, det är knappt att jag fattat hur kvick han är egentligen. Trots att jag skrivit om det förut och nästan tjatat om att folk kommer få upp ögonen för hur bra han är när poängen också börjar trilla in – blir jag likväl positivt överraskad varje gång han gör de där tokreaktionslöpningarna (i brist på bättre begrepp), vinner bollen hux flux och trollar med den på något sätt och skapar farliga lägen på nolltid.

Förlåt, den beskrivningen vinner nog inga priser, men vad jag menar är, han är inte bara snabb som i att han springer fort – han är kvick. Kvicktänkt, reagerar direkt och rör sig på en gång när möjligheten knappt uppenbarat sig. Jag vet inte om reaktion är rätt ord egentligen.. det känns… proaktivt ibland. Nå, jag svamlar och ni förstår förhoppningsvis vad jag menar, annars, well, jag tror att det kommer uppenbara sig längre fram!

Andreas Carlbom spelade tillsammans med Marcus Berglund och Johan Larsson och såg hungrig ut. Krigade till sig ett mål och stod även för två assist om jag räknat rätt. Jag upplevde att Carlbom och Berglund hittade varandra bra, spännande kombination och om formationen hålls intakt går Carlbom alltså ganska resolut in som en temporär ersättare för skadade Sebastian Degeryd.

Och på tal om att hitta varandra bra… Jonas Svahn och Patrik Rokka har ett riktigt bra passningsspel som skapar farliga chanser kontinuerligt. Sistnämnde Rokka var förresten riktigt bra matchen igenom och stod för två mål och två assist. Jag vill höja ett varningens finger till innebandysurr som i ovannämnda avsnitt nämnde Ketil Kronberg och Jonas Svahn som de som poängmässigt ska göra det i Dalen. Inte för att de har fel gällande nr 25 och nr 70, men för att de i sammanhanget aldrig nämnde Patrik Rokka.

Sist men inte minst måste jag nämna Lukas Harnesk som levererade två mål och en assist, 2+1 alltså, och jag fick frågan från Maria som inte såg matchen om Lukas spelade forward eller vad tusan som pågick. Jag har ingen aning, men fantastiskt var det i alla fall! Se upp svenska superligan!

 

Umeå City då?

Jag erkänner, jag hade svårt att inte fokusera huvudsakligen på Dalens spel och hur det gick för de svartvita spelarna och jag har dessutom inte jättebra koll på Umeå City, men jag noterade dock några reflektioner kring Umeå City från matchen.

Umeå City fick kämpa hårt matchen igenom för att hänga med, men stundtals visade de prov på ett kontringsspel som blixtrade till och där finns potential upplevde jag. Bland spelarna tyckte jag lagkaptenen Timmy Nyberg stack ut positivt.

Som siffrorna avslöjar var det en ganska ojämn match där Dalen aldrig egentligen var hotade. Dalen var starkare, snabbare och bättre, men Umeå City kämpade ändå på bra och jag hoppas att det går vägen för dem i allsvenskan norra!

 

IBK Dalen – Team Thorengruppen (7-1)

Som jag skrev ovan hann jag dessvärre inte med att se hela matchen mellan Dalen och Team Thorengruppen, men jag hann dock se två perioder. Matchen började jämnt och jag upplevde ändå att Team Thorengruppen hade ett visst övertag i den första perioden, men när den andra perioden väl började växlade Dalen upp.

Jag har inte hunnit bekanta mig jättemycket med damlaget ännu, men jag hoppas hinna med att se mer matcher den kommande säsongen. Därför var det extra kul att titta närmare på de olika spelarna i laget och jag noterade ett antal spelare jag upplevde stack ut extra mycket i kvällens match.

Det var svårt att undgå Frida Eriksson som stod för tre mål och två assist i matchen, men som jag försökte beskriva matchen för Maria över telefon när jag gick hemåt var det tydligt att Frida har något extra även utan att beakta poängen, kolla bara de dragningarna hon gjorde… Det krävs inte ett geni för att se att Frida Eriksson är en kanonvärvning av Dalen och att hon kommer göra poäng den kommande säsongen!

Jag noterade även Victoria Ström som var riktigt stark och rentav jobbig i forecheckingen och som även vann många viktiga närkamper. Jag gillade det och såg fram emot de byten hon spelade.

Det kändes även tryggt med Matilda Wirthig som vaktade målburen. För i ärlighetens namn slarvades det lite emellanåt i uppspelet, men det löste Wirthig, no worries!

Sista namnet jag noterade var Anna Skyltbäck. Det fanns något där i anfallsspelet som jag gillade, teknik blandat med lite lurighet. Jag kan inte riktigt sätta ord på det, men det kändes spännande när Skyltbäck var på planen!

 

Surret på läktaren

Avslutningsvis kan jag inte undgå att kort nämna två saker jag hörde i förbigående på läktaren.

Det ena var en person som glatt påpekade det billiga inträdespriset för att få se så mycket innebandy. Jag kan bara instämma – det är i ärlighetens namn ett fantastiskt bra pris för all underhållning som erbjuds för den som gillar innebandy. Passa för all del på att gå och kika om ni inte redan tänkt tanken!

Det andra var en klassisk anhörigsupporter och i ärlighetens namn värmde det så mycket att höra personen dra in andan högljutt varje gång ett skott gick någon meter utanför målet som om det vore kryssribba ut, eller hur omtänksam denne lät när en spelare gjorde si, eller så. Det är fint på något vis.. känsla!

Innebandy i Umeå: Om valuta för pengarna och om gruppindelningen herrelit för Scandic Cup

Av , , Bli först att kommentera 0

Noterade när jag läste mejlen att det är dags att förnya medlemsskapet hos IBK Dalen – för prisvärda 700 kronor per säsong får vi som medlemmar fritt inträde till alla IBK Dalens matcher i svenska superligan (dam och herr), vilket hastigt räknat motsvarar 29 matcher eller 24 kronor per match. Nu kanske de flesta av oss inte har möjlighet att se alla matcher, men .det är onekligen svårt att få så mycket valuta för pengarna. Påminnelse till den 25, [check].

Jag utlovade förresten en kort uppdatering kring Scandic Cup vilken ni får del av här nedan.

 

Scandic Cup – gruppindelningen för herrelit är klar

På Scandic Cups hemsida (https://www.sportswik.com/scandiccup#/cupmagazine/95/news) framgår att gruppindelningen för herrarnas elitklass är klar. Jag bifogar de båda grupperna nedan så att ni lätt kan ta del av dem.

 

Herrelit

Grupp A:

Team Thorengruppen

Granlo BK

Technology Florball Mladá Boleslav

Zug United

 

Grupp B:

SC Classic

Umeå City

IBK Dalen

Wibax Patriots

 

Riktigt intressanta grupper, eller hur? Förutom att det blir tufft redan i gruppspelen finns även chanser på mycket underhållande finalserier. Vad sägs om ett Umeåderby mellan Team Thorengruppen och Dalen? Eller kanske får Dalen chans till revansch mot Mladá Boleslav vilka vann Bohemia Trophy och där slog Umeågänget.

Jag ser även mycket fram emot att få se SC Classic. Finska lag brukar imponera, minns bland annat tillbaka till SPV där Mika Kohonen då huserade, vilka visade fint passningsspel och ett högt tempo. De hade även en spelare jag tyvärr inte minns namnet på, men som bokstavligt talat aldrig slutade springa. Evighetsmaskin på planen, omänskligt!

En annan revansch jag löjligt gärna skulle vilja se är Wibax Patriots mot Team Thorengruppen. Jag har säkert nämnt detta förut, men jisses vilken bra kvalserie det var lagen emellan när Thorengruppen slutligen knep SSL-platsen. Piteålaget får det tufft i gruppspelet, men jag vill ändå lyfta ett varningens finger för att deras hårt arbetande försvar och blixtrande kontringsspel gör att de inte ska underskattas. Just det ja, John Stiglund, numera målvakt i Dalen, lämnade just Wibax Patriots för spel i SSL. Och ni minns säkert målvakten Oscar Öberg som lämnade Wibax Patriots för spel i Team Thorengruppen. Han är numera tillbaka i Piteå och vaktar målburen för Patriots. Spännande!

Vad tror ni? Någon som redan nu vågar sig på att tippa grupperna? 🙂 Jag ska nog inte tippa, men däremot håller jag i vart fall Team Thorengruppen och Mladá Boleslav för favoriter i grupp A, samt Dalen och SC Classic som favoriter i grupp B.

Jag har tidigare nämnt damernas elitklass som även den ser riktigt spännande ut – IKSU, SC Classic, Dalen och Team Thorengruppen – där pratar vi hög klass – synd att inte fler elitlag anmält sig bara, i vart fall inte ännu. Jag skulle gärna se åtta lag i elitklassen även på damsidan. Kanske möjligt på sikt om högklassiga lag av den kalibern fortsätter delta? Nåväl, det lovar vansinnigt fin innebandy oavsett, om än färre matcher.

Hon besegrade leukemin, silly i skymundan och Scandic Cup-godbitar

Av , , Bli först att kommentera 0

Medan de flesta här i Umeå förmodligen insupit underhållande brännboll (eller varit för bakfulla) stod jag själv inför valet om jag skulle bege mig till IKSU för att öva lite dragskott, eller stanna hemma och dricka kaffe, samt glupa i mig ett glasswienerbröd. Jag valde det senare, veckan har varit tuff… 🙂

Dragskotten kan vänta till i morgon. Jag vågar nog drista mig till att hävda att de gått från helt obefintliga till det snäppet vassare ”i det närmaste obefintliga” – bara för att ge er en uppfattning över de enorma framsteg jag gör haha.. Nåväl, nog om detta!

 

Besegrade leukemi och spelar nu innebandy på högsta nivån

Jag läste under morgonen en både rörande och imponerande artikel i Västerbottens-Kuriren om Linn Mikaelsson som spelar till vardags i svenska superligan med IBK Dalen.

Jag ska inte återge innehållet, gå in och läs artikeln, men Linn berättar om hur hon som barn fick cancer (leukemi), om familjens kamp och hur hon sedermera övervann cancern, kämpade sig tillbaka och även hela vägen upp till att spela innebandy på högsta nivå.

Starkt av Linn att dela med sig och berätta om det hon varit med om och väldigt inspirerande!

Artikeln är skriven av Mikael Bergstedt och går att läsa för den som har VK på http://www.vk.se/plus/2020676/mikaelsson-besegrade-cancern-berattar-om-den-svara-tiden (den är plus-låst).

 

Silly-reflektioner

Det är svårt att undgå vilka föreningar som utmärkt sig något extra under silly season – silly-bomberna har florerat huvudsakligen kring Storvreta och Mullsjö, men även fler lag har utmärkt sig.

Ni kan gå in på innebandymagazinet eller ibnytt för att få en relativt uppdaterad sammanställning, men namn som Rikard Eriksson, Tobias Gustafsson, Omar Aldeeb och Valdemar Ahlroth gör förstås stora och spännande avtryck bland alla silly-nyheter. Jag kan fortsätta droppa namn här, men jag tror att ni förstår min poäng.

Min tanke är dock inte här att skriva ett hyllningsinlägg förärat Kim Knudsen i Storvreta, eller Jesper Axell i Mullsjö, jag tänkte i stället skriva någon rad om en annan silly-nyhet jag finner intressant och som jag tror kanske riskerar slinka undan lite i bakgrunden på grund av alla silly-bomber.

Kim Lundström, tidigare i Dalen och sedermera Pixbo, har skrivit på för Höllviken.

Min uppfattning om Lundström som spelare är visserligen grundad på tiden jag såg honom spela i Dalen, men i mina ögon är Kim något av en grovjobbare, har bra fart i fötterna och arbetar hårt i defensiven. Kan spela både back och forward. I Dalen upplevde jag att Kim ofta vikarierade där han behövdes, det vill säga, behövdes en back så spelade han back. Saknades en forward så.. ja, ni fattar.

Jag har ärligt talat inte haft jättebra koll på hur det gått för Kim i Pixbo, men jag känner att det ska bli intressant att se om han får och kan axla den större roll i Höllviken som han hoppas på. En fin och bra värvning av Höllviken, Kim vore ett bra tillskott i de flesta lag!

 

Vilka matcher ser ni fram emot i Scandic Cup?

Jag kanske tjatar lite om Scandic Cup, men det beror på att jag är helt galet taggad! Jag tar inte upp alla sköna tänkbara scenarion vi kan komma att få se under den kommande cupen, men jag har några jag tänkte ta upp här som lockar lite extra i mina ögon – vilka matcher eller specifika lag ser ni mest fram emot att få se? Eller är det någon enskild spelare ni ser fram emot att få se spela?

 

Damernas elitklass

I damernas elitklass är jag framför allt nyfiken på att få se IBK Dalen – några tongivande spelare har lämnat respektive slutat, samtidigt har viktiga spelare förlängt och Urban Karlsson och Dalen har inte varit inaktiva under silly season. Det har presenterats intressanta nyförvärv och jag är riktigt spänd på att få en försmak av vad Dalen 2017/18 kommer kunna bjuda på!

Annars är det förstås nervkittlande redan tanken på att få se SC Classic göra upp med IKSU om vilka som är det bättre laget. Det svenska mästarlaget mot det finska mästarlaget – wow?!

 

Herrarnas elitklass

Huvudattraktionen för mig är föga förvånande IBK Dalen, men jag ser även mycket fram emot att få se finska mästarlaget SC Classic, likväl som Wibax Patriots. Jag har sedan en tid tillbaka haft viss förkärlek för Piteå-laget: när de kvalade mot Team Thorengruppen om att få spela i svenska superligan blev jag lite frälst och jag hoppas i framtiden på att kunna göra några sköna resor till Piteå för att se Wibax Patriots när de spelar i svenska superligan.

En match mellan Wibax Patriots och Team Thorengruppen kittlar förstås ordentligt, två bra lag med i alla fall ett visst förflutet som förhoppningsvis taggar igång lite känslor.

Att Zug United kommer och gästar Umeå är även det en trevlig överraskning, vem säger nej till innebandygodis i form av Billy Nilsson?

 

Allvenskan(?)

Jag vet inte om jag förstått klasserna rätt, därav frågetecknet, men jag har även under säsongen som varit tänkt att jag gärna vill se Gamla Stan IBK från Skellefteå spela. För er som kanske missade det bjöd de i Dalens kvartsfinalserie mot Storvreta på den i särklass bästa hejarklacken när Valparna gästade Umeå för att stötta samarbetsklubben Dalen.

Med alla de duktiga spelare som kommit till Dalen från Gamla Stan ska det dessutom bli riktigt kul att få chansen att se Gamla Stan in action. Så scenariot jag hoppas på är förstås en avgörande match mellan Gamla Stan IBK och Skellefteå IBK.

Ett annat scenario som lovar att bli intressant är förstås IBF Dalen mot Örnsköldsvik IBK. Lagen möttes i kvalet om spel i norra allsvenskan, där IBF Dalen slutligen stod som segrare. Min förhoppning är att kunna se lite mer IBF Dalen under säsongen som kommer, bara det hinns med, och det skulle kännas som ett trevligt startskott att få se lite skön rivalitet mellan de båda lagen under försäsongen.

Dalen-silly: Nyförvärvet berättar ”blir lite som en nytändning”

Av , , Bli först att kommentera 0

Här kommer ett relativt kort inlägg med en silly-uppdatering, samt ett stort tack riktat till er läsare.

Silly season håller på för fullt, det florerar i skrivande stund en del spännande rykten bland annat om Örebro, men det händer även en del saker här i Umeå. Förutom att det uppmärksammats på olika håll att Dalen provar på träning med bland annat brottning under försäsongen har det även presenterats ett nyförvärv. Om någon trodde att Dalens silly season var över trodde de fel, håll till godo!

 

Dalen stärker upp med ytterligare nyförvärv

Nyligen gick Dalen ut med att ännu ett nyförvärv gjorts och denna gång handlar det om Sara Berglund som lämnar guldlaget IKSU för spel med IBK Dalen.

Sara har skrivit på för spel med Dalen i två år och berättar att hon ser Dalen som ett lag med många duktiga spelare och att det ska bli grymt kul att spela med laget. Att byta från IKSU till Dalen känns lite som en nytändning menar hon.

Berglund beskriver sig själv som en snabb och stark spelare som gillar närkamper och ger 100 procent. Hon har erfarenhet som både back och forward, men trivs bäst som forward om hon får välja.

Urban Karlsson beskriver Sara som en målinriktad spelare som vill tävla, oavsett om det gäller träning eller match. Hon kommer passa bra in i laget menar Urban som tillägger att de är glada över att Sara valt att spela med Dalen (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1339).

 

Stort tack till alla er läsare

Jag ska hålla det kort eftersom det inte är relaterat till silly season, men jag vill rikta ett jättestort tack till alla er läsare och även till alla ni som röstat på Kämpa Dalen i innebandymagazinets blogg awards 2017. Det kom som en enorm överraskning för mig när jag blev kontaktad av innebandymagazinet om detta och tanken hade ärligt talat aldrig slagit mig att någon skulle lägga sin röst på min blogg.

Jag är väldigt rörd och jag hoppas att ni även fortsättningsvis följer och läser det jag skriver och att ni även fortsätter ta del av och sprider positivt om Dalen för att bidra till att alla duktiga och hårt slitande kvinnor och män, pojkar och flickor i Dalen uppmärksammas och får det erkännande de förtjänar. Jag vet att denna blogg inte kommer i närheten av att uppnå just detta, men det är ett försök att bidra och genom att läsa bidrar även ni.

Så, stort tack ska ni ha! Och jag vill även passa på att tillägga att säsongen fortsätter för Kämpa Dalen, nya sköna inlägg är på gång så glöm inte att kika in emellanåt.

En länk till artikeln finner ni här: http://innebandymagazinet.se/ibm/artikel.asp?aid=67310

Silly-Dalen: Återvändaren och nya roller

Av , , Bli först att kommentera 0

Nej, jag har inte tagit semester från bloggandet och jag kan lova er att mitt intresse för innebandy i allmänhet och Dalen i synnerhet inte har svalnat – jag har dock varit upptagen med jobb och annat som ätit upp större delen av min tid och mina tankar.

Här kommer därför ett kortare (long overdue) inlägg – men, jag lovar, jag har även några trevliga inlägg på gång framöver!

Vi pratade förresten på jobbet för ett tag sedan om att försöka dra ihop ett korpenlag om vi har tillräckligt många intresserade. Ingenting är visserligen klart ännu, men nu är det bara att nöta på tänker jag! Så på sistone har jag passat på att öva lite på mina slagskott och bedrövligt obefintliga dragskott (hur tusan går det till att skjuta dragskott egentligen?!) och slogs igen av hur roligt det är med innebandy. Om jag bara funnit kärleken till innebandy för 15 år sedan (kanske jag hade platsat i korpen).. 🙂

Nåväl, det har inte gått mig förbi att herrlaget har värvat en återvändare – även om det tagit mig alldeles för lång tid att skriva om det!

 

Återvändaren

Dalen meddelade för en tid sedan att forwarden Johan Larsson återvänder till Dalen efter två säsonger i Team Thorengruppen.

Larsson berättar att det var ett svårt beslut att lämna Thorengruppen där han trivts bra, men känner att beslutet att spela med Dalen är det bästa för hans egna utveckling. Dalen är ett intressant lag, menar Johan, med en skön blandning unga och gamla spelare där alla vill utvecklas och bli ännu bättre.

Målsättningen för Larsson är enligt han själv att börja med att ta en ordinarie plats för att sedan bygga vidare på det och få en så stor roll som möjligt i laget. Under tiden han spelat i Thorengruppen upplever Johan att han inte gjort några större skillnader i hans spelstil, men att han utvecklat många delar i hans spel sedan hans föregående tid i Dalen.

Urban Karlsson tycker att Johan Larsson gjort det väldigt bra i Thorengruppen och att det är väldigt kul att Johan valt att komma tillbaka till Dalen. Karlsson tror att Larsson har alla möjligheter att fortsätta utvecklas mycket hos Dalen och kommer kunna etablera sig som en bra spelare i högsta ligan (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1336)

Själv minns jag kanske främst mina intryck av Johan Larsson när han från början klev in i Dalen där han spelade tillsammans med hans storebror Christian. Han visade då prov på fina egenskaper på planen och känslan var att han skulle utvecklas till en intressant spelare över några säsonger.

Precis som det ska bli mycket intressant att se hur Albin Andersson passar in i Team Thorengruppen ska det bli väldigt intressant att se vad Johan Larsson kan bidra med när han nu är åter i Dalens färger. Utifrån det något begränsade jag sett av Larsson i Thorengruppen tror jag dock att vi kan räkna med att Johan tar en ordinarie plats i laget – Dalen ser onekligen lovande ut både på dam- och herrsidan inför nästkommande säsong!

 

Nya roller

En annan nyhet som jag noterat är att tränare Henrik Vilhelmsson ska ge extra stöd till de talangfulla målvakterna i Dalens damlag. Henrik ska nämligen axla rollen som målvaktstränare.

Jag kan egentligen inte dra några närmare slutsatser utifrån detta, men min spontana känsla är att det knappast är fel att lägga extra stöd på att utveckla de lovande målvakterna och mitt intryck av Vilhelmsson är att han blandar erfarenhet med sunda värderingar.

Dalens silly season fortsätter – Tongivande spelare, framtidsspelare och Skellefteå

Av , , Bli först att kommentera 0

Precis som IBK Dalen har påbörjat försäsongen skojade min fru Maria om att även vi gjort det i och med att vi kommit igång med lite regelbunden badminton och innebandy på helgerna nu. Mina egna innebandyförmågor kan visserligen bara beskrivas som obefintliga, men jag slås varje gång jag greppar klubban att det är otroligt roligt att spela.

Och när jag ändå är inne på roligt tänkte jag passa på att göra ännu en silly-sammanställning medan alla har ögonen på U19-VM som närmar sig den totala höjdpunkten – brons- och guldmatcherna!

 

Från Umeå till Skellefteå

Jag börjar med att nämna att Dalen meddelat att forwarden Sanna Holmström flyttar hem till Skellefteå och därmed slutar i Dalen. På sistone har det huvudsakligen varit tvärtom, att flera spelare tar klivet från Skellefteå till Umeå, vilket jag bland annat återkommer till nedan.

Jag har inte noterat några fler som lämnar, eller slutar sedan föregående inlägg, däremot har det skett lite annat intressant på sistone!

 

Framtidsspelare förlänger

Jessica Lidberg som lämnade IKSU för spel i Dalen föregående säsong har valt att förlänga med två år.

Själv ser Jessica fram emot nästa säsong då hon ska ta för sig mer på planen och hon tror att Dalens spel kommer utvecklas ytterligare under den kommande säsongen, framför allt i det offensiva spelet.

Tränare Claes Bredemo är väldigt nöjd med förlängningen och beskriver Lidberg som en viktig spelare för Dalen som med sin vilja på planen visat att hon är en spelare för framtiden och som tar kliv framåt hela tiden (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1332).

 

Tongivande spelare fortsätter i IBK Dalen

Förlänger två år med Dalen gör även Felicia Lilja, en spelare som Dalen beskriver har vuxit fram till en av de mest tongivande spelarna i laget och som delade på kaptensrollen med Amanda Öhman under den gångna säsongen.

Felicia beskriver själv att hon trivs bra i laget och är laddad inför nästa säsong och att få bygga vidare på det de påbörjade under den säsong som varit. För egen del hoppas hon kunna utveckla blicken för spelet under kommande säsong.

Tränare Christer Jernberg beskriver Lilja som en otroligt viktig spelare under förra säsongen, en smart spelare med stor kapacitet och bra spelförståelse. Lilja är väldigt allround och kommer bli en viktig kugge under den kommande säsongen tillägger Jernberg.

Urban Karlsson stämmer in i lovorden och beskriver Felicia Lilja som en bra spelare som även gör andra spelare i laget bättre. Urban är väldigt nöjd över att Lilja valt att förlänga med Dalen ytterligare två säsonger (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1333).

 

Från Skellefteå till Umeå

Som nämndes ovan har Dalen gjort klart med ännu ett nyförvärv från Skellefteå. Denna gång handlar det om forwarden Alexander Hedlund från division 1-laget Gamla Stan IBK som skrivit på för tre år med Dalen.

Alexander beskriver sig själv som en allround-spelare med främsta spetskvaliteter i anfallszonen och känner sig redo för utmaningen att spela i svenska superligan. På kort sikt handlar det om att få så mycket speltid som möjligt och utvecklas medan målet på lång sikt är att vinna SM-guld med Dalen, berättar Hedlund.

Urban Karlsson är nöjd med värvningen och att Alexander Hedlund valde att komma till Dalen. Karlsson berättar att Alexander varit en av de bästa forwardsen i division 1 och att Dalen följt honom en längre tid och tror att det är dags att han provar på svenska superligan (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1335).

Alexander Hedlund har noterats för imponerande 140 poäng under 67 spelade matcher i division 1 och tar sålunda plats i Dalen tillsammans med de tidigare Gamla Stan IBK-spelarna Viktor Nystedt, Anton Åkerlund och Pär Forsman.

 

Vad har vi att vänta framöver?

Om jag även får försöka bidra med lite spänning tänkte jag hänvisa till vad Christian Hjort avslöjade tidigare – vi kan räkna med att åtminstone ett till nyförvärv presenteras på herrsidan i Dalen, men det låter samtidigt som om Dalen eventuellt hoppas på något ytterligare nyförvärv därutöver… Har Dalen några silly-bomber på gång? Åh, spänningen!

Jag har även ett intressant Dalen-inlägg på gång framöver, så glöm inte att hålla utkik! 🙂

Dalen-silly, guldsteget och debuten, förlängning och nyförvärv

Av , , Bli först att kommentera 0

Borta bra, men hemma bäst!

Så nu är det dags för ännu en silly-uppdatering kring Dalen! Och visst är det på tiden, jag har haft svårt att hinna med alla nyförvärv och förlängningar som meddelats på sistone. Det känns minst sagt oerhört intressant inför nästa säsong och jag längtar redan till den stora höjdpunkten på försäsongen – Scandic Cup!

Förutom möjligheten att få se flera intressanta topp-lag spela, svenska likväl som internationella, ger det även en försmak av vad som komma skall. Ivrigt får vi möjligheten att på första parkett skåda lite nya spelare och även se vilka individuella framsteg olika spelare gjort under mellantiden mellan säsongerna.

 

Missa inte Christian Hjorts tankar

Med huvudsaklig fokus på Dalen vill jag här påminna/tipsa om att gå in och läsa föregående inlägg, vilket jag tror att många har missat – sett till att det hittills varit ganska få besökare – där får ni ta del av lite tankar från tränare Christian Hjort både kring hur han upplevde säsongen som varit och även en del kring vad vi kan förvänta oss från Dalen nästa säsong.

Läs inlägget här: http://blogg.vk.se/kampadalen/2017/04/27/las-tranare-christian-hjorts-tankar-och-svar-om-dalen/

Jag blev själv väldigt glad när jag läste Hjorts svar och jag är övertygad om att vi kommer få se ett ännu starkare Dalen säsongen 2017/18!

 

Guldsteget och landslagsdebutanter

Före jag går in på sillyn vill jag börja med att lyfta fram och gratulera två spelare och målvakter i Dalen som uppmärksammats på sistone: Matilda Wirthig och Måns Parsjö-Tegnér.

Det har nog inte gått er förbi att Matilda Wirthig togs ut till talangutvecklingsprogrammet guldsteget 2017/18, eller att Måns Parsjö-Tegnér gjorde debut i svenska landslaget under european floorball tour som var under helgen, men jag vill ändå passa på att nämna de otroligt duktiga målvakterna och passa på att gratulera dem båda till deras respektive framsteg! Fantastiskt imponerande spelare och riktigt glädjande att Dalens målbur även fortsättningsvis försvaras av sådana hårt arbetande talanger!

 

Från Iksu till Dalen

Dalen ligger inte på latsidan under årets silly season utan har presenterat ytterligare nyförvärv. Denna gång gäller det centern Camilla Lundin som lämnar svenska mästarna Iksu för spel med Dalen.

Jag tittade lite närmare på Lundins statistik från de två senaste säsongerna i Iksu. Säsongen 2016/17 noterades hon för två spelade matcher där hon gjorde 1+1 och under föregående säsong noterades Lundin för 25 spelade matcher där hon gjorde 9+15 vilket ger ett fint poängsnitt på ungefär en poäng per match.

Camilla Lundin har skrivit på för två år med Dalen och beskrivs av Urban Karlsson som en duktig bollhållare och playmaker, en spelare som kommer kunna bidra med mycket i det offensiva spelet. Lundin själv ser det som en självklar målsättning att gå till slutspel och ser fram emot spel med Dalen (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1326).

 

Landslagsmeriterad back

Ett annat imponerande nyförvärv som presenterades nyligen är U19-landslagsmeriterade backen Andrea Claesson från Riksinnebandygymnasiet som skrivit på för två år med Dalen.

Claesson beskriver sig själv som en ettrig hårt arbetande spelare. Urban Karlsson berättar att Claesson är en smart och löpstark spelare som är väldigt noggrann i passningsspelet (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1328).

Det är tydligt att Dalen fortsätter satsa på unga lovande spelare och det bådar minst sagt gott för framtiden!

 

Poängsugen forward

Även på herrsidan har Dalen presenterat intressanta nyförvärv. Såsom ryktats sedan en tid tillbaka har nu även bekräftats att forwarden Sebastian Degeryd lämnar Karlstad för spel i Dalen.

Dalen har som nämnts för tillfället en relativt tunn forwardsida till följd av att flera forwards meddelade i samband med säsongens slut att de slutar eller lämnar Dalen för spel i andra klubbar. Det känns därför viktigt att laget i detta skede kan presentera ett lovande nyförvärv som är både forward och sugen på att göra poäng.

Degeryd slutade femma i Karlstads interna poängliga denna säsong med statistiken 12+9 under 31 spelade matcher. Han har nu skrivit på två år för Dalen där han förhoppningsvis ska få möjligheten att ytterligare bättra på sitt poängsnitt tillsammans med skickliga spelare som Marcus Berglund och Fredrik Edholm.

Degeryd själv berättar att han bestämde sig för Dalen därför att det är en seriös klubb och att valet är bra för hans utveckling. Han har tidigare spelat i Umeå tillsammans med Riksinnebandygymnasiets lag och har därigenom lärt känna flera av spelarna som numera befinner sig i Dalen. Målet är att bidra med poäng offensivt och att spela slutspel (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1327).

 

Förlängning och revanschsug

Vidare meddelade Dalen nyligen det glädjande beskedet att backen Emelie Jansson förlängt med Dalen ytterligare två år. Den gångna säsongen var Jansson dessvärre knäskadad, men börjar nu vara åter redo att börja spela innebandy igen.

Jansson berättar att hennes rehabilitering går bra och att hon kommer få börja springa snart och kommer även kunna köra på för fullt under försäsongen.

Vidare känner Jansson att det känns spännande inför nästa säsong. Dalen har ett ungt och utvecklingsbart lag och Jansson tror att laget kommer utveckla anfallsspelet ytterligare bland annat tack vare de värvningar som gjorts hittills.

Tränare Christer Jernberg beskriver Emelie Jansson som en hårt arbetande back som spelar tufft. En back med bra känsla i försvarsspelet och ett bra skott (källa: http://www.ibkdalen.se/?n=1329).