Summera mera!

Jag tror att detta möjligtvis kan bli det sista blogginlägget för 2014! Så jag gör väl en liten summering helt enkelt… En liten blixtvisit bakåt under året som varit i mitt fantastiskt spännande och grymt glamourösa liv (nåja.. nog finns det väl en och annan stund som varit lite extra glansig åtminstone?!) 😀

Januari gled förbi utan att jag knappt märkte det! Februari likaså. I Mars smällde ju lille B´s födelsedag ganska högt förstås, men i övrigt så var det ganska lugnt och skönt! Mars var också den månad då kreativiteten vaknade på allvar och jag filurade på massor med hemmaprojekt och förbättringar i min lilla boning!

I Mars firade även jag och Jimmie elva år tillsammans och vi bestämde oss för att sikta på elva år till. (Försöka i alla fall) 😀

helenajimpa

”Shiny happy people”..?1

😀

Kring månadsskiftet april/ maj blev det stor dramatik när Svärmor och Svärfars bil brann upp tio minuter efter godkänd besiktning. Änglar vakade över kära svärmor som i sista sekunden tog sig ut ur bilen.

IMG_1123

Min mormor inspekterar den utbrunna Volvon med stor bestörtning!

Och TACK till högre makter som såg till att inte barnen var med i bilen!!

I Maj blev jag adopterad av en ny pappa som egentligen inte är så himla ny… Jag har ju haft honom i över trettio år och han har gjort det otacksamma jobbet som pappa åt mig trots att han egentligen hade kunnat dra vidare så hemsk som jag var! Men han gillade mig trots allt i alla fall och i Maj blev det officiellt. Den första pappan fick ju sparken för flera år sedan så platsen var ju ledig. På köpte fick barnen en perfekt morfar så det blev årets största win-win kan man säga! 🙂

IMG_2429

Min farsa är lik Harrison Ford 😀 hihi..

Och sedan hände det som jag aldrig trodde skulle inträffa: Jag fyllde fyrtio!! Chock.. med tanke på att jag trodde och tyckte och kände mig som… tjugofem… typ..?! Men fyrtio bast blev jag och det var helt okej! Jag är mig lik inifrån och ut och jag är stolt över mig själv, mitt liv och min fantastiska familj!

015

40 + funkar 🙂

Juni var en månad som blev ganska tuff på många sätt. Inte för mig, men för människor runt omkring mig. Självklart påverkas man mer än vad man tror, men i slutändan så vinner man en hel del på att bära andra då de inte alltid orkar bära sig själva. Man lär sig en hel del om sig själv och även om relationen man har till vänner och bekanta! I vissa fall är det en av de bästa investeringarna man kan göra och i somliga fall blir det rent av en förlustaffär. Men likafullt så har man lärt sig något!

IMG_1314

Juni månad visade sig från sin bästa sida varje kväll och närvaron av högre väsen visade sig mer än ofta denna månad!

Livet hos oss var oerhört spännande men ändå väldigt harmoniskt!

Juli blev ju den varmaste Juli på många år och alla njöt vi i fulla drag av kärlek, gemenskap, värme, långa sommarnätter och en enorm känsla av inre frid… vilket jag inte riktigt haft på länge. Många bitar föll på plats vad gäller både bra och dåliga saker. En person som funnits i min närhet visade sitt rätta ansikte på fler än ett sätt och kulmen kom väl när h*n försökte lägga sina egna värderingar och åsikter på mig trots att jag inte har något med något att göra. En bra insikt och några skrattretande erfarenheter rikare. Falska, lismande och Jag-svaga människor som går i andras ledband och som har låg självkänsla går inte att kombinera med något alls i mitt liv. Fri sikt och full fart måste det vara för att jag ska trivas! 🙂

Juli var också den månad då mina barn fick sin första kusin! En liten bebisflicka föddes som numera lystrar till det vackra namnet Eleonore!

I Juli anammade jag också balsammetoden för mitt hår som snabbt blev helt avprogrammerat av kemikalier och andra trista saker som silikoner och sulfater. Jag slutade även helt med gluten och jag lärde mig massor om mat och kosthållning som funkar otroligt bra för mig!

rosas

I Juli romansade vi en hel del på den inglasade balkongen 😉

Juli bjöd även på en hel del spökerier och oförklarliga händelser. Men ingen obehaglig närvaro, snarare tvärtom. Hunden som bor hos oss vissa nätter väljer i alla fall att sova med minstingen i det rum som det spökar mest i. Intressant och spännande!

IMG_2433

”Jag skrämmer bort alla spöken med min eldfängda blick!!”

*WOFF*

I Augusti hände inte så jättemycket i mitt eget liv förutom att jag fick sörja lite då fantastiske ”Brasse” gick bort. Jag tror att fler än fem myror blev jävligt ledsna över denna insikt och en del av min barndom gick i graven med honom. Min favorit i hela världen som var lika udda och knasig som jag själv var som barn.

September bjöd på öronoperation, den andra i ordningen för min minsting som numera hör precis som han ska. Språket utvecklas mer och mer och jag är så stolt över min lille krabat som kämpat så hårt (och oftast lyckats) för att uttrycka sig på tusen olika sätt! Varje dag dyker nya roliga ord och ibland behöver vi ett eget lexikon haha.. Han fick även glasögon i samma veva så nu är han en som ser & hör ALLT!!

Och i September så blev även jag med glasögon. Jag trivs riktigt bra i dem och jag vande mig snabbt!

brillz

Inte så tokigt!

Oktober smög förbi med mycket tid i skogen. Både ensam och med sällskap, springandes, sittandes och promenerandes. Oktober var en fantastisk månad på många sätt.

November var en tuff och seg månad. Mörkret kom med en förlamande känsla som fick mig att sova bort så mycket tid att jag knappt minns November. Det var mörkt när jag gick till jobbet, det var mörkt när jag gick hem och det enda jag minns är mörkret. Men under all min lediga tid så har jag hunnit hänga med mina vänner och jag har prioriterat hemmet en hel del. Även om projekten tog sin lilla tid så fick jag ändå en del gjort! Jag trivs bättre och bättre hemma och November var en riktig hemma-kura-inne-månad!

December då? Vojvoj.. Denna månad har gått så snabbt och jag kan knappt fatta att både året och månaden är på sluttampen! Äldsta sonen gjorde otäck vurpa och vi fick snällt stanna hemma i stillhet under några decemberdagar! Ändå rätt mysigt och vi hade det ganska mysigt under våra dagar i stillhet och alla som känner Viggo fattar nog hur svårt det faktiskt var att hålla han och hans huvud ”lugnt och stilla” haha..

Tur vi har en mysa-i-soffan-kompis:

IMG_2289

Oförskämt mysigt!!

Jag var också till Norrbotten en sväng och tankade upp mig på ljus och värme. Ljuset från himlen och snön och värmen från min mormor och morfar!

1417685210971Mitt barndoms paradis!

Sedan så kulminerade ju December i en fantastisk jul @myplace och det faktum att min äldste son fyllde hela TIO år! Och imorgon då? Jaa.. det BLEV ju så turligt att vi fick barnvakt så det blir fest hos en av min mans pojkvänner… Det blir förhoppningsvis hur lajbans som helst! 😉

Passar på att önska Er alla ett superdupigt GOTT nytt år!!

Vi ses & hörs & syns & störs 😉

7 kommentarer

  1. Anders

    Det verkar som om ditt 2014 på det stora hela var ett ganska bra år trots en och annan vägbula.

    Du och Jimmie verkar vara ett så himla mysigt par tillsammans, så jag hoppas verkligen att det blir mer än elva år till ihop för er. Kanske får ni en dag fira bröllopsdag av ädel valör tillsammans…

    Men för lille B så måste det ha varit ett fantastiskt år. Tänk att åter få tillhöra de hörandes skara! Nu är det bara att hoppas att han snabbt kommer ifatt med språk och annat.

    Och så håller vi tummarna för att 2015 blir ett ännu bättre år! Lycka till!

    • Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

      Tack Anders! Ja, vägbulor dyker ju upp då och då… men å andra sidan så gör ju dessa också att man uppskattar de perioder som är riktigt bra 🙂

      Och att jag och Jimpa har det så pass bra gör ju också att vi pallar med allt knas! Och Lille B har nog haft det bästa året hittills och dessutom så är det mycket lugnare hos oss! Jätteskönt!

      Hoppas du får en bra nyårsafton och en bra början på 2015 😀

      Kram

  2. mimmi

    gott nytt år tiller alla. vi har haft ett fint nyår.morfar har varit till Sammakko och fiskat,tyvärr blev bytet magert. det var bara ingalill som fick en röding. jag tog en sparktur till sandvicken istället.

    • Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

      Gott nytt år till er med! 😀
      Haha.. men lite kul för morfar ändå att få en liten firre… bättre än inget 😉

      Kram

  3. Herbert

    Hej, hamnade, då jag sökte efter en sida om riskbedömning av brand, på en sida med bild på en kvinna i dunjacka bredvid en utbränd bil. Du skrev att hon kon ut i sista sekund och tur var väl det om hon hade dunjacka av nylon på. Vi lärde oss att de smälter och brinner bra i våras. Fruns jacka tog eld vi grillning, tror hon slabbat med tändvätska, annars tar det inte eld så lätt. Hela framsidan hann smälta och nylontyget och dunet brann rätt bra ända upp på bröstet innan hon kom omkull i snön. En tjock ylletröja gjorde att hon var oskadad men jackans nylonforder smälte fast i tröjan. Hon slängde den förstörda jackan på grillbrasan och den tog sig ordentligt. Blev en nyttig lärdom. Först smälte nylontyget så att jackan krympte flera storlekar. Såg hur luvan och ärmarna riktigt rörde sig i värmen, dom viftade fram och tillbaka när dom smälte. Sedan sjönk hela jackan ihop och såg ut att koka och blev övertänd på några sekunder. Vi lärde oss att dunjacka av nylon och eld inte är bra ihop, så nog var det tur att hon kom ut innan bilen tog sig ordentligt. Sitta i bilen när hettan stiger så att dunjackan smälter över hela kroppen är nog ingen höjdare precis. tar den sedan eld också är det nog rätt kört. Vår jacka försvann på en minut när den övertändes och det rann smält nylon hela tiden. Skulle inte vilja haft den på mig! Nu är vi mycket försiktigare än förut men slutar inte använda dunjackor. Olyckor händer och man får lära sig av det. Med vänlig hälsning,

    • Helena Nilsson Springare (inläggsförfattare)

      Hej Herbert! Ja, nog är det otäckt med bränder.. På bilden är det dagen efter branden då vi var och tittade på bilen. Det var nästan overkligt och numera har jag ÄNNU mer respekt för brandfarliga saker!

      Skönt att hon var oskadd efter Er olycka. Jag kan tänka mig att Ni blev rädda!

      Ha en skön sommar och hälsa frun 🙂 //Helena

  4. Herbert

    Hej, tack för det. Man ska ha respekt men behöver inte vara rädd. Det är rätt ovanligt det vi varit med om. Men visst vart jag rädd innan vi fattade att det gick bra, det var ingen hit att se sin fru i en dunfylld nylonjacka som smälter och brinner och ryker som bara den. Hon tog det mer med ro men blev lite skakis när vi såg hur fort jackan brann upp på brasan. Då kom tankarna på hur det hade gått om den tagit sig ordentligt när hon hade den på. Men vi har kommit över det och är bara försiktigare i fortsättningen.
    Ha en skön sommar själv och ha det gott.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.