Etikett: golv

Sagan om Ringen….

Av , , Bli först att kommentera 4

Efter lunch i dag åkte kiddo och jag till Ugglan. Jag fick trippa  några trappor upp och lägga mig och sova, vilket jag behövde. Kiddo fick se "Sunes sommar" med monne och mysa med henne. 

Jag vaknade lycklig över att ha vilat till dukat bord! Middag… Sådan här hjälp är ovärderligt i mitt liv! Kom sedan hem och kom direkt på vad som väntade…

Golvbrunnen under badkaret är rensad och rengjord. NU vill jag gärna ta en dusch. Här kommer problemet in i bilden. Jag lyckas ICKET montera fast röret under badkaret och jag håller på bli crazy!

När jag skulle lossa röret gick det icket att skruva upp det, men det löste sig ty det var bara att lyfta ur golvbrunnen och silen samtidigt som jag liksom drog ur röret -Plopp så var allting loss för tvagning och rensning.

Att montera tillbaks det på samma sätt går inte alls. Jag fattar att jag måste lossa på den där jädra ringen som sitter som sten. Å så ligger jag där, platt på golvet, håller hela tiden på slå ena armbågen i badrumsskåpet och så inser jag att jag inte alls vet vilket som är rätt eller fel håll att skruva åt…. Jag har givetvis försökt åt alla håll… Med och utan handskar. 

Det går alltså inte alls så bra! Så jag vilar mina händer och får ta nya tag…

//a

Det rymda sprutet…

Av , , 4 kommentarer 10

 På morgonen kan det vara lite snärjigt med tid för att hinna bli klar. Frukost, dusch, tandborstning och så vidare. Han man dessutom barn som man skall påminna varannan minut att jobba framåt blir man lätt något splittrad.

Här om veckan skulle jag "bara" göra sista finishen på håret och sätta i en produkt som skulle hålla barren på plats. Produkten är i en flaska och ser nästan ut som en genomskinlig vit lotion. Jag rotade raskt fram flaskan och konstaterade med okulärbesiktning att JO, det satt en klatt i vägen.

Om hårprodukter i flaskor kläggar igen skall man spola dem under hett rinnande vatten. Sånt tjafs hade iNTE jag tid med denna morgon. Istället körde jag på varianten tryck så fingrarna blir blåa. När man använder DEN metoden bör man samtidigt blunda. För man har ingen aning åt vilket håll det kommer dra iväg. Man kan givetvis hoppas på att det hamnar i handen -men man kan aldrig vara säker. 

Fjutt lät det från flaskan och någonstans insåg jag att en sprutt dragit iväg. Frågan var bara VART! Jag kollade kläderna, jag kollade håret (alla minns väl Den där Mary?!), jag kröp hastigt runt golvet, jag kollade på handdukarna, mattorna och jag tittade even upp i taket. Men sprutet var som bortblåst. Jag tänkte, det kommer dyka upp förr eller senare som en fläck!

Mycket riktigt. Igår skulle jag skynda mig och tvätta håret. Stod därför böjd som en ostkrok över badkaret med huvudet  hängandes över kanten. Där fick jag således ett nytt perspektiv uppochner-underifrån-upp mot väggen… DÄR var klatten jag sökt några dagar… Gömd mellan handdukarna!

För att ta bilden tog jag bort handdukarna som egentligen hänger där på väggen. Förmodligen är det bara jag som ens ser det men jag är tacksam att få svaret på mysteriet med den rymda hårprodukts-klatten! NU är den borta!

Hoppas ni inte behövt ha incidenter med hårprodukter på rymmen denna måndags morgon! 

//a

Till Språkpolisen: Klatt, fjutt, sprutt och "rymda sprutet"… vad sägs om det? :-)  

U.a…

Av , , 2 kommentarer 9

I. Don’t. Do. Cars…

INLEDNING:

Så är det. Jag äger en bil men däckhotell, verkstad och andra inrättningar får stå för den nödvändiga omvårdnaden. För att göra saken ännu värre är det min pappa som får säga till! När det behövs liksom. I sommras åkte jag faktiskt och tvättade min bil för första gången i en automattvätt. Jag var döstolt och förväntade mig pom-pom orkester och beröm men alla menade "-Du, det var på tiden!" Jo, förvisso, men i don’t do cars! Där går banne mig min gräns. Jag kör bil och jag tankar. Punkt slut.

HISTORIA:

När jag för flera hundra år sedan separerade blev jag billös. Jag tänkte att det går så bra med buss. Det tyckte min far var en befängd idé. Han menade att jag arbetade heltid och var ensam med ett barn varannan vecka. Han menade att det var en bra tanke att åka buss, men jag skulle behöva en bil för att klara den nya tillvaron, logistik mellan dagis och jobb, handlingar och för att faktiskt ta mig någonstans i mitt nya liv.

Tjurig som bara den gick jag med på att provköra "nån bil". Vi testade en Skoda. Jag ser inte ett skvatt, förkunnade jag och han var övertygad om att jag bara var dryg. Sedan testade han och undrade hur i friden jag sett något! En dag ringde han och sa åt mig att åka till en bilaffär -den perfekta bilen fanns där för mig. 

Jag åkte och jag blev kär. I en knallgrön (läs: Kermit-grön) liten polo. Det blev min första bil. Jag var mycket tydlig med att jag inte ville äga någon bil just på grund av ALLT omkring. Jag gjorde klart för min pappa att JAG inte kan något om bilar. Jag har INGET intresse i bilar och någon Meckar-Micke skulle jag aldrig bli. Men han hade rätt i att jag behövde en bil för att KÖRA men där tog mitt engagemang slut!  Han lovade att hjälpa mig med det andra när det skulle behövas. Kermit byttes med tiden ut till en golf MED ac och centrallås! 

NUTID:

I lördags såg jag ett brev från Bilprovningen hemma hos livlinan, kidsen stojade och hojtade och jag började känna en liten lätt olustig känsla komma smygande… Hmm….. Hade inte jag också ett sådant där brev hemma… Nånstans?!

Mitt bland Minecraft och Björklöven började jag känna mig lite torr i munnen.. Var det inte så att min bil skulle besiktigas någon gång mellan september – januari!?!? Var det inte så att det blev panik FÖRRA året och att det blev min FAR som fick fixa det "där". På internet kan man ju ta reda på allt och jo… Fr.o.m. 1 februari 2013 skulle min bil ha körförbud!

Sånt där är bara för mycket. Inte nog med att jag fått vidriga kallelsen till årlig koloskopi, nu skulle BILEN "krångla" också. I vanliga fall är det ju bara att boka en tid och do it,,, men som läget är nu är det inte det lättaste. 

Bilen kommer få körförbud!!!! Jag kommer ligga på operation och jag kommer måsta bogsera den till Bilprovningen i MARS!!!!!!!!! Det var min ärliga och uppriktiga tanke!

 

EPILOG:

Nu blev det så här att jag levererade min bil till min far igår morse. Klockan 17.00 knackade det försiktigt på min dörr. Jag fick tillbaks bilnyckeln och fick även veta att bilen gått igenom besiktningen utan anmärkning. 

SLUTSATS:

När jag var sambo var det HAN som skötte bilen. Det var han som skötte snöskottning, verktyg, ja kalla det könstypiska uppgifter! (Om det nu finns något som heter så idag i vårat så kallat jämställda land!). I dag röjer jag sly, jag eldar, jag skottar, jag borrar slagborr, har fått lära mig när jag behöver expanderplugg, jag rensar avlopp, jag fixar cyklar, jag lanar minecraft, jag skruvar ihop kickbikes, jag gör banne mig ALLT. Men bilen -Där har jag satt ner foten!

MEN bäst är kanske, framöver att jag tar och börjar åka till Bilprovningen direkt i september? Helt sonika tar den där tiden som står på lappen, betraktar det som den där årliga koloskopi-kallelsen. Nödvändigt ont! Då kanske alla involverade slipper denna årligt återkommande sista-minuten-panik. Det innebär att jag kör bil, tankar OCH tar bilen till Bilprovningen.

Ja faktiskt, jag tror jag är redo att sträcka mig så långt. Jag får se det som personligutveckling tillsammans med min bil!

TACK TILL:

Tack Bilprovningen för att min bil gick igenom

Tack snälla bilen för att du inte krånglar mer än det nödvändiga!

Tack snälla snälla gummitarzan! Å än en gång … förlåt att jag avskyr ALLT det där "praktiska" med bilar! Å tack för att du -ÄN EN GÅNG- kunde ta bilen på Bilprovningen.

//a

Det hände -På riktigt!

Av , , 1 kommentar 8

För några år sedan, i december, ringde det på min dörr runt 19-snåret. Jag gick och öppnade och där stod en ung man som ville diskutera inomhusmiljön med mig. Vi hade just haft mätningar kring våra dörrar i föreningen och jag var helt övertygad om att detta var någon från föreningen som ville kolla hur jag upplevde lyan. Idiotiskt nog frågade jag ju inte… Utan korkat nog började JAG surra om att jag funderat på att skaffa en luftfuktare då jag upplevde luften extremt torr… Det är EXAKT därför jag är här svara han.

Det som sedan händer är, att jag ett antal minuter senare, befinner mig i min egen soffa. På golvet i mitt vardagsrum står en människa med en gigantisk väska och börjar riva upp en dammsugare som ser ut som ett smärre rymdskepp. Jag inser där och då att jag har en livslevande DAMMSUGARförsäljare i MITT hem!

Insikten får mig att vilja ställa mig upp och bara säga "plocka ihop och gå" för någon affär kommer det inte bli men så drabbas jag av den där nyfikenheten. Jag har nämligen hört helt rediga människor de facto köpa en dammsugare för bisarra summor pengar. Vi snackar närmare 30.000kr. Jag har även fått bevittna rediga människor vakna upp dagen efter och i fullständig panik insett vad dom gjort och ånga sig bittert. Beteendevetaren i mig vaknar därför och mina sinnen skärps.

Människan bökar och snackar om den fantastiska maskinen. Han vill demonstrera den på en matta, som tur är ligger alla ute på balkongen. Jag blåljuger och säger att jag inte har en matta i mitt hem. Han ger sig icket. Jag tar då fram den minimala lilla lila mattan från badrummet och han dammsuger den frenetiskt några sekunder. Sedan öppnar han ufo:t och plockar ut lilla påsen för att demonstrera exakt hur mycket skit det var på den lilla mattans hörn, han tömmer den nogrannt på mitt golv. En imponerande samling måste jag erkänna. Jag noterar även att när han ska montera tillbaks påsen att han diskret tar en näve av bosset på golvet och låter det följa med påsen tillbaks i ufot. Jag drar mina egna slutsatser. Å min tanke är att hälften av det som nu ligger på mitt golv kommer från någon annans stackars matta…

Han vill sälja paketdeal till mig, dammsugare och luftfuktare för optimal inomhusmiljö för mig och min son. Tror vi är uppe över 40.000kr. Han skriver summor på ett block som han sedan visar mig "-Vad säger du om det här?" frågar han. "-Inte aktuellt" svara jag. Sedan frågar jag honom rakt ut "-Är det verkligen någon som köper en dammsugare, i december, för 30.000kr?" Han gör ett sista försök att sälja trasor men jag är obeveklig. Luften går ur honom och han sjunker ner i min soffa. Han är i det ögonblicket en trött människa och inte en dammsugarförsäljare. Där är slaget avgjort. Det blir ingen affär i mitt hem. No way! Å han vet det.

Fruktansvärt bisarr upplevelse, men fantastiskt intressant. Å jag förstår människor som köper dessa maskiner. Dom är säkert helt fantastiska men för den där summan, skulle jag och min son kunna flyga nästan tre gånger till bror i Schweiz och HADE jag valet skulle jag välja att träffa min bror med familj 100 gånger om istället för en dammsugare. Den jag har fungerar förträffligt och den kostade ungefär som skaftet på den där manicken.

NEJ är ett fantastiskt bra ord att kunna när det gäller försäljare, vare sig dom knackar på dörren eller stör i telefonen!

//a

Avjulat…

Av , , Bli först att kommentera 6

På nyårsdagen åkte julgardinerna ner. Allt julpynt samlades i en hög på vardagsrumsgolven och ett kluster hamnade på diskbänken. Där ligger dom två högarna och skriker på mig. Tror banne mig jag skall viga EN hylla i en garderob åt dessa saker. Då kan jag kasta allt annat som är i källaren. Det vore radikal feng-shui…

Får dock fortfarande inte avjula sonens rum. Adventsstjärnan får inte plockas ner förrän han fått en hängande lampa till sitt fönster i form av en boll, gärna en cool och gärna en sådan som blinkar!

Lördag till trots har polkagrisar, pollypåsar, geléhallon och annat julrelaterat godis åkt i soporna! Nu får det vara nog. Är så spyless på godis och sonen ville inte ens äta upp pepparkakshuset som han demolerat med en hammare!

Till veckan börjar skolan. Det är skönt att vara redo för den starten. Skridskor och skidor är fixade, nya inneskor inköpta och gympakläderna ligger på plats i gympapåsen. Avskyr när man får hem ett brev från skolan eller dagis där det står "Imorgon skall vi åka skidor på eftermiddagen" å så har  man inte en stav hemma. Tänkter icket börja nya året med stirriga ögon och Omeprazol.

Själv har jag äntligen tid för MR. Ska bli skönt och kan bara tacksamt konstatera att helgerna passerat lugnt. Äntligen kan det nya året rulla igång på riktigt. Tänk att vardagen kan vara så efterlängtad!

//a