Flosklernas 1:a maj

Så har vi då ännu en gång fått uppleva flosklerdagen 1:a maj. Sida upp och sida ned höglästes det ur flosklerpärmarna.

Påbudet från LO-borgen och Sveavägen var att alla talarna skulle säga "allt åt alla". Prefixet under pärmsidan löd: "Någon annan står för notan så bekymra er inte om det". Följden blev att flera talare argumenterade mot andra talare. Oppositionen gick i opposition mot sig själv. Det är bara socialdemokratin  och vänstern som klarar det utan att skämmas.

Enad Vänsters tåg och tal ökade på utbudspolitiken utifrån temat: "Skattekällan är outsinlig".

Det gemensamma och som förenade alla demonstrationer var att sätta bilden av ett isolerat Sverige. Ett Sverige oberoende av omvärlden. Ett Sverige som kan fatta vilka beslut som helst utan påföljande konsekvenser. Ett Sverige som klarar vilka skattechocker som helst. Ett Sverige som kan agera helt fritt utan att behöva ta hänsyn till hur omvärlden ter sig och rör sig.

Vilket ansvar tar alla dessa 1:a maj talare? Att inte beskriva den verklighet som råder i världen och utifrån den förstå? Jag blir bekymrad och rädd när logik föses undan. När logik och överblick får ge vika för skrik och skrän. När pamfletterna blir viktigare än ansvaret för vårt lands väl och ve.