Nu får det vara nog!

…"Jaa, det får det!"

*slår näven i bordet*

Jag VILL ju så mycket, men kroppen låter mig inte göra det. Jag vill absolut inte gnälla, men det verkar som att kroppen med sina små elaka egenheter inte vill vara min kompis denna säsong.

Jag har varit utan järntjuven koffein i över en vecka nu, jag har varit ute i friska luften och knatat varje dag, jag äter rätt, skippar godis, sover regelbundet och faktiskt tar hand om mig själv vilket jag inte gjort på mycket, mycket länge.

Och ändå tappar jag bort halva dagar ibland genom att bara slockna som ett ljus på soffan. Visst, det är skönt att sova och säkert behöver jag göra det också. Men som sagt så VILL jag ju göra annat också.

För nu vet jag liksom inte vilka metoder jag ska ta till för att slippa vara ett hålögt och gnälligt mammamonster.

Synnerligen likt mig!

Tips tages tacksamt emot.

Jag tittar längtansfullt på mina gamla jeans och tänker att till sommaren, DÅ ska jag minsann vara smal och alert igen. Jag ska vara fylld med energi och jag ska vara en sån där pigg och glad morsa som gör massa kul med ungarna. Hmm.. Visioner är ju alltid bra *skrattar*  Jaja, kommer jag i mina gamla jeans så kommer jag att vara jätteglad bara för det.

Jag lovar!

"Någonstans inne i denna sälformade och trötta stackars kropp, gömmer sig en pigg, glad och ganska smal morsa som längtar ut. Kanske ses vi redan till våren?"