Moraliska dilemman…

…innehåller egentligen varken rätt eller fel. Oftast innehåller bägge sidor av ett moraliskt dilemma både och.

Moral. Laddat ord det där.

För HUR vet man vad som är rätt och hur vet man hur man ska agera? Jag tror att det för många människor är lättast att bara titta åt andra hållet beroende på situationen och vad den innehåller.

Hjärtat säger en sak men förnuftet säger något annat. Kanske har man inte alla fakta för att kunna agera utan måste vänta och se hur saker utvecklas?

Läs och fundera:

Någon är otrogen mot sin fru och har lösa sexuella förbindelser med både män och kvinnor utan att skydda sig. Du får av en slump reda på det eftersom du känner bägge två… Vad gör du? Talar du med mannen? Ber honom berätta för sin fru? Berättar du för henne? Att hon är utsatt för stora risker av sin egen man?

Ett barn i ditt grannskap far illa eftersom mamman är aktiv alkoholist och super så mycket att hon äventyrar sitt barns säkerhet och välmående. Vad gör du? Ringer du någon? Pratar du med mamman? Försöker du göra något själv?

Ett annat barn lever med en psykiskt sjuk och missbrukande mamma som har sin dörr öppen dygnet runt för andra sjuka och missbrukande människor medans barnet springer vind för våg och ibland faller offer för sin mammas galenskap. Vad gör du? Vad KAN du göra?

En yngre man tar sexuella kontakter med barn och hotar dem sedan med våld. Vad gör du? Hur skulle du agera? Ringa polisen? Prata med mannen? Eller skulle du titta åt ett annat håll och tycka att det inte angick dig?

Någons tonåring har börjat testa droger. Hur skulle du tackla en sådan situation om du fick informationen?

Om du då INTE gör något alls, utan passivt bara tittar åt andra hållet. HUR skulle du må om något hände?

Den otrogne mannen råkade ge sin fru HIV.

Barnen till de missbrukande mammorna blir utsatta för något allvarligt.

Den unge mannen våldtar ett barn.

Någons tonåring tar en överdos.

Om du då visste hur det låg till innan något hände.. skulle du då kunna leva med dig själv fast du ständigt skulle bli påmind om att du hade kunna göra NÅGOT? Att du vetat men inte ens försökt.

Angår vissa saker inte dig? Eller angår de oss alla?

 

Etiketter: , ,

4 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Det angår, i allra högsta grad, oss alla. Anmäl, säger jag, att prata med mamman leder förmodligen ingenstans om hon inte just då, precis vid det tillfället råkar ha sina känslospröt åt rätt håll och verkligen skulle ta till sig det som sas.

    Det gäller nästan alla situationer, men den första är knepig… man kan ju inte anmäla en otrogen man eller fru, annat än till den respektive, hm…svår fråga, och hur vet man om frun eller mannen kanske redan vet, men godtar läget?

    Barnet som testar droger kan man inte heller anmäla, däremot skulle jag på ett eller annat vis ta kontakt med vederbörande förälder, det skulle ju jag vilja att någon gjorde som eventuellt skulle upptäcka samma sak med min dotter.

    Annars då, Helena, hur är läget på fikafronten? Nästa vecka är jag ledig onsdag, torsdag och fredag, hör av dig om du har tid och lust 🙂

  2. Helena Nilsson Springare

    Svar till Maria Lundmark Hällsten (2012-08-02 11:11)
    Jag känner också så.. att hellre göra något än inget alls. Självklart så finns inga rätta svar, men ens magkänsla brukar ju kunna leda en åt rätt håll..

    En fika o babbel nästa vecka? Ska faktiskt till polisen på måndag efter tio och fixa lite grejs. Efter det?

    Har myyyycket att berätta 😀 Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.