Stammar utan krull…

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag gillar ju att äta sallad denna årstid!

Idag kan man köpa allehanda färdigblandade ”salladsmixar” som innehåller olika gröna blad. Idag stod jag och sköljde några nävar (även om det står att man inte behöver!) och konstaterade att det är samma fenomen i dessa påsar som när man köper färdiga salladslådor på affären!

”Salladen” innebär väldigt mycket ”vita pinnar” det är liksom rötterna på salladsbladen man får mest av. Det är som att bara få broccolistammar och inget ”krull”. Jag tycker bladen är vackra och ser frestande ut men dom där pinniga kvistarna ser snudd på deppiga ut där dom ligger hackade!

Tur att jag är välkänd som århundradets matrensare…

Sallads middag!

Sallads middag!

//a

Solkatten…

Av , , Bli först att kommentera 9

I det här huset är det så här på morgonen. Jag kliver upp. Katten sover. Jag gör frukost och serverar katten hans färska kulor och blötmat samt byter vatten i alla 300 vattenskålar som står utplacerade på tre våningar. Katten sover. Jag äter frukost. Jag duschar och gör mig klar. Katten sover. Jag rasslar på med att smörja in mig och söka kläder. Katten vaknar och kommer och tittar på mig med trötta ögonlock.

Jag torkar håret, får på mig kläderna och samlar ihop min väska. Då har katten gjort ett ”ryck”

Solkatten...

Solkatten…

Oj… Han har hittat en solstråle och sträckt ut sig och tycker det är dags för gos… Jag har iallafall ytterst svårt att bara gå förbi. Katten behöver kärlek och just nu är jag riktigt glad att jag har den här luddbollen som sällskap! Crazy catwoman nästa?! 😀

//a

Joyadojan…

Av , , 4 kommentarer 8

Min skobudget börjar spricka rejält! Det var ett par gummistövlar som behövdes men min hälsporre är envis och enligt utsagor kan det vara långvarigt.

Som jag förstått det hela behöver man en stabil, dämpande sko därför har jag nu suddat runt i mina sportskor! Jag är dock en person som gärna vill vara utan strumpor under sommaren (ja… eller när temperaturen är över 15 grader?!). Därför har jag sökt information och funnit att det faktiskt finns en sandal som rekommenderas vid hälsporre.

 

Mirakelskon?! Snälla....

Mirakelskon?! Snälla….

Så igår efter jobbet åkte jag omgående ner till stan för att inhandla ett par. Som tur är har jag just lärt känna en tjej som arbetar på en affär som säljer dessa mojänger. Jag stolpade in med gympadojorna och började prova.

Dessa skor gjorde mig… förvirrad?! Dom är mjuka… Kändes nästan ”rangliga” så det var tur att jag kunde fråga om min känsla var rätt och hon bekräftade känslan men sa att den var övergående.

Så igår kväll tog jag en kort promenad! Det var som att vandra på bomull. Hålfoten var uppbyggd, det gjorde inte ont i hälen. Stegen blev säkrare och säkrare men det kändes nästan som att jag fick träningsvärk i mina tår?! Vet ej om det är möjligt men det var känslan!

Så idag skall jag med glädje jobba i mina nya dämpade och uppbyggda Joya-sandaler och hoppas det är en väl värd investering! Börjar känna mig desperat!! 😀

Vingla lugnt!

//a

The riddle of the sphinx,

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag fick jag två nya telefonnummer (via sms) från La Famiglia i USA. Det var nummer till deras två ”cottages” så att jag kan nå dem å vice versa! Jahapp tänkte jag där jag satt. Efter ungefär en timma kom jag på att jag faktiskt kunde testa och ringa, bara för att säga ”Hej” och kolla statusen post-flygning…

Det var som att knäcka Da Vinci-koden…

Jag insåg att jag inte hade någon spontan koll på landsnumret till USA, varpå jag började dra i lådorna på jakt efter en gammal hederlig telefonkatalog. Okej, koden var 001 toppen…

Jag slog in siffrorna på telefonen men fick tämligen omgående felkopplingston. Jag blev snudd på besviken, jag hade ju knappt slagit in hälften av alla siffror! Testade igen med samma resultat… Å nu då?

Började fundera på hur man ringer till Sverige och man skall ju ta bort första siffran i riktnumret. Strålande, MEN då kom ju nästa potatisfråga ”vad är riktnumret dit”. Ja, för att knäcka den nöten blev jag ju tvungen att börja fundera på vilken delstat dom ÄR i… Kalifornien eller Florida? Varken Kalifornien eller Florida hade den kända semesterorten listad som stad… Plötsligt blev jag osäker. Började googla för att få fram delstaten..

Efter många om och men kom jag på att det enklaste var att googla anläggningen dom bor på och se hur dom spaltat upp siffrorna i telefonnumret och det var glasklart att jag hade en 1:a för mycket!

Så, mitt försök att ringa utmynnade med att jag inte alls kunde ringa för när jag äntligen lyckats lösa den gåtan var dom ute mitt i tisdagen och turistar! Jag har i alla fall fått mig en smärre (välbehövlig) geografilektion om USA:s delstater.

Istället för att ringa har jag mailat den korta listan på vilken post som kommit då jag gissar att det var den stora frågan!

En annan sak jag tänkte fråga om rörde katten: Varför får man inte sitta stilla och t.ex. se på TV utan att han börjar hitta på rackartyg?! Vi snackar riva ner tavlor, figurer samt låta som en marskatt?! Om jag kliver upp och börjar plocka, dammsuga eller lasta i och ur tvättmaskinen är han lugn och nöjd? Är han någonslags övervakare eller? Stollig är vad han är!

//a

PS: La Famiglia -Jag blir tårögd av glädje att se att jag fått besök från eran plats i staterna via GA

Vänta nu…

Av , , 2 kommentarer 10

Vart tog ”ryssvärmen” vägen?! 10,5 grader, fingervantar vid cykling känns ju inte alls som något att… typ varna för?! 🙂

Det känns väl snarare som en evig påminnelse om permafrost, tundran och kyligare breddgrader!

Det positiva är i allafall att det var ytterst uppfriskande och så skall jag komma ihåg att lägga fram strumpor om det skall vara på detta vis! 🙂

Nu jobb och därefter måste jag söka sandaler lämpliga för HÄLsporredrabbade individer… Spännande!

//a

Ögonblick av lycka…

Av , , Bli först att kommentera 9

När min väninna Flyttfågeln hade sin avskedsfest i mitt hem kom fenomenet LYCKA upp på tapeten. Jag har skrivit om Lycka tidigare om att affektionen GLÄDJE är en kort upplevelse på fyra sekunder (å jag vet fortfarande icket hur man lyckats mäta det där). Hon undrade när f*n man verkligen känner sig LYCKLIG now days,,,

Båten...

Båten…

För några dagar sedan satt jag på båten för att äta middag. Tillsammans med min son och hans pappa och där och då kände jag mig lycklig att vi faktiskt kunde göra en sådan sak tillsammans! Det är glädje för mig… Att vara tillsammans!

Min poäng är att min kompis flyttfågeln kanske inte tänker på dom där ögonblicken som faktiskt är glädje och som är livet -Allt annat är minnen!

//a

 

Kus-lik:t drama…

Av , , Bli först att kommentera 8

Vad är väl en lugn hemmakväll utan en härlig och uppskratande twist så att både en själv och katten har pulsen uppe under taket?…

Satt och borstade katten som sedan började leka, vi sökte hans boll utan resultat men vi hittade en annan sak som godtogs. Jag satt och dinglade ett snöre framför hans tunnel och råkade kasta en blick mot tv:n och ser då till min stora fasa något stort (…ja..eller 1 cm..) avlångt, svart, med för många ben som piper in under soffan.

Både jag och katten kastade oss mot soffan för att försöka se vad det var. Jag försökte fösa undan katten då jag inte ville att han skulle börja gnaffa i sig något. I min värld var jag övertygad om att det var en kackerlacka jag sett (har aldrig sett någon IRL men jag inbillar mig att det är så där dom måste se ut när dom pilar fram!).

Försiktigt kikade jag in under soffan utan att se ett skvatt. Jag ville ha något att peta med så jag hämtade skohornet som hängde i hallen. Katten i hasorna och MYCKET intresserad över den nya leken. Jag å min sida ville helst kasta mig upp för trapporna men tanken på att ”IT” skulle finnas kvar kändes inte lockande.

Jag började flytta bord, dra ut soffan och såg då det svarta som pilade längst väggen. I min förskräckelse flättade jag till med skohornet så att det slog till en grej med en blomma på, denna manöver fick katten att fly en trappa upp. Då hämtade jag dammsugaren. Jag dammsög och försökte höra/se om något rasslade till utan resultat. Då såg jag det svarta krypet sitta tryckt mot klösträdet vilket gjorde att jag kastade mig fram och sög upp vad det nu än var.

Jag lät dammsugaren vara PÅ på FULL effekt medan jag studsade till köket och hämtade en plastpåse, sedan gjorde jag en blixtsnabb rörelse av-med-dammsugaren-upp-med-locket-ut-med-påsen-försegla och sedan bar det iväg till soprummet i badtofflor!

Katten tittade något skeptiskt på mig när jag sedan lugnt skulle försöka ställa mig in för att ge honom medicin…DET gick i allafall utan några urflippade intermezzon… Alltid något denna måndagskväll!

//a

PS: Krypet var med största sannolikhet en timmerman när jag tänkt på saken och lugnat ner mig… Tror jag behövde lite vardagsdrama då kvällen blev allt för Jane Austin lugn… 😀