Etikett: fascinerad

Konflikt: Godispåsen!

Av , , Bli först att kommentera 11

 Igår hade jag och kiddo en skön dag hos våra vänner i deras "residens". Vi åkte dit på förmiddagen och hade inga egentliga planer. Barnen hade mysigt och lekte såväl inne som ute, det skrattades och fnissades. Vi gick alla på en promenad och sedan drack jag och Fröken P kaffe ute i solen, vi lagade mat och låg mellan varven i soffan och pratade. SKÖNT att ha vänner där man kan vara helt re-la-la-laxad!

Vi var helt fascinerade över hur roligt killarna hade, vi konstaterade att dom blivit större och att det var länge sedan vi träffades och hade en sådan där dag. Inget tjafs och inget tjorv. 

Kvällens agenda var rätt enkelt: Dom skulle på bio och jag och kiddo skulle åka hem och rodda STEKEN (som äntligen tinat)! Killarna var ute och lekte i snöhögarna och hade så roligt att dom istället valde att skippa bion för att följa med hem till oss och se film. Barnen skulle se Mr.Popper’s Pingviner och jag och Frk.P skulle se "En oväntad vänskap" (med tanke på att jag skulle ösa och rodda steken passade det bra med en film jag just sett!).

Jag och barnen åkte iväg till mig medans FrkP tog hand om middagsdisken. Hemma hos mig dukade barnen fram ALLA skylandersfigruer över mitt lilla vardagsrumsbord -Dom skulle spela Skylander Gigants istället för att se film.

Då dök problem 1 upp. Det ville inte alls barn #3 -det skulle ses film. Barnen diskuterade och röstade och det var 2 mot 1 alltså skulle det spelas spel. Barn #3 hävdade att plan 1 hade varit film och vi vuxna fick lov att gå in som förhandlare i frågan. Jajajaja det blev film men barn #2 lackade ur rejält. 

Film startades på två ställen, i kiddos rum (där jag och Frk.P fick hålla till) och i vardagsrummet. Samtidigt höll jag koll på steken och termometern.

Vi trodde ett ögonblick att alla var nöjda och glada men då kom barn #3 in och bad att få sin godispåse… Som Frk P GLÖMT hemma.

Det var droppen -Då bröt världskriget ut.

"-Men vaaaaaaaarför????? undrade barn #3 "-Ja, det blir så ibland" förklarade FrkP Vi erbjöd annat godis, vi försökte på alla sätt avstyra katastrofen men det var för sent. Det blev upprörd stämning och Fröken P konstaterade att det bara var att avsluta kvällen och åka hem. Varpå Barn #1 & #2 höll på gå i taket! -MITT I FILMEN?!?!?! Tårarna sprutade left and right och upprörda argumentationer hördes från alla håll och kanter i mitt hem!

Vi sprang i mellan och försökte medla mellan de upprörda parterna men på något sätt höjdes volymen i ett eskalerande tempo.

Barn #1 och #2 erbjöd hela sina godispåsar till barn #3 -Bara han kunde lugna ner sig, stanna och se klart filmen. Slutligen drog jag in i köket för att kolla steken och Fröken P drog ner i hallen för att åka hem. Det var bara att sära på dom stridande parterna. Det slutade med att hon och barn #3 lämnade Mi Casa. Punkt. 

Sedan fick jag prata igenom situationen (det var mycket upprörda känslor kring godispåsen!) med kidsen. Vi pratade och funderade och diskuterade. Kan bara konstatera att det var två mycket kloka pojkar som satt i min soffa.

Därefter ville dom provsmaka steken. Dom åt flera tunna skivor och konstaterade att dom älskade stek! Senare skjutsade vi hem Barn #1 och kunde konstatera att friden lagt sig och att även barn #3 var nöjd i hemmets lugna vrå.

Idag söndag återvänder barn #1 till oss för att spela Skylanders. Det som startades skall avslutas… 

//a

VRÅL+skratt= ERROR!

Av , , Bli först att kommentera 7

 Det finns ju rädsla och så finns det irrationell rädsla. Jag fascineras oerhört över hur vi människor ibland reagerar. Jag kan gärna navelskåda om det leder någon vart! 

Härom kvällen spelade jag och sonen hockeyspel. Det där gamla klassiska spelet som man omöjligt har någon vettig plats för i hemmet. Gigantiskt och med pinnar som man skall dra och snurra. När vi spelar det där spelet.. då är det match!

Vi satt inne på kiddos rum och det gick hett till när pucken flög runt. Så står plötsligt sonens pappa i dörren till rummet. Jag skriker så där hejdlöst så att kiddo tittar helt förfärat på mig… Å så började jag garva. Det blir liksom så sjukt komiskt över det hela.

Jag såg ju att det var han. Tror jag blev mera rädd över att inte på något sätt ha hört honom 1) ta sig in 2) gå upp för trappan 3) hunnit ställa sig och titta på oss! Att vråla var som att släppa ut all adrenalin som redan sprutade på grund av spelet. Men det blev ett riktigt tjut… ett girly tjut och det fick mig att skratta ännu mera… 

Rädsla triggar flykt eller kamp… Där var det då inte frågan om varken eller utan ett högoktavigt Waaaaaaiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii! Hade då inte varit vidare konstruktivt om det verkligen varit någon stolle som stod där!!!

En vanlig reaktion när man blir rädd (och inte irrationellt rädd som i mitt fall) är att man blir ARG! Det är ju så att om vi blir fråntagen möjligheten att fly ska vi kunna bli arga för att försvara oss….

Så blir man rädd kan man fly eller fäkta -Jag skrek…högt och pipigt!

Blir man rädd och inte kan fly kan vi bli arga -Jag började garva

Snacka om ERROR på alla nivåer!

//a