Jag undrar om barn går igenom någon fas som kallas "bakåldern"? Typ som trotsåldern fast med den skillnaden att dom vill baka?

Det har ju varit roligt att göra "röror" och soppor i köket, med ägg, vatten, mjöl, diskmedel, lite oregano, salt, bakpulver, havregryn… Det där planlösa rörande upphörde för ganska många år sedan. Kiddo har alltid velat hjälpa till när vi bakat lussekatter, bullar och te-kakor. 

MEN nu är läget som så… att det skall bakas SJÄLV!

Å det är ju med lite blandade känslor man säger "okej" när man just dammsugat och torkat golvet i köket. På kiddos skola får eleverna välja något som dom vill baka och sedan stanna kvar på fritids en eftermiddag och baka tillsammans med en fröken. Det väljs recept och sedan får kidzen göra allt utom det som har med ugnen att göra!

Genomgående trend verkar det vara att baka Hallongrottor. Det innebär också att dom kommer hem fulla med bakiver och vill dra igång bak! Därför har jag laddat upp inför helgen. Jag kom nämligen på den geniala idén att han faktiskt kan få baka till sitt eget kalas 🙂

Så jag misstänker att hallongrottor blir en sort och fifirutor/kärleksmums blir den andra! Jag skall botanisera i skåpen och se om jag kan hitta några tomma lämpliga lådor för bakverken och så hoppas jag verkligen att jag hittar dom där eventuella linserna som jag nog måste acceptera att jag trots allt de facto kastat….

Önskar alla en härlig torsdag!

//a