Etikett: rostbiff

Done in 60 minutes…

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag har ett NYTT pussel. Ikväll skulle jag ääääntligen få sitta och vända och vrida på alla underbara färgglada bitar. Redan när jag vaknade i morse var jag glad över vetskapen om min lugna hemmakväll. Jag låg länge i sängen och vaknade, lyssnade på regnet och bara kände att allt kändes bra.

Så kom kvällen. Jag blev ombedd att fixa jordgubbarna till dagen D imorgon. Det är liksom inte valfritt att skippa jordgubbar på självaste midsommarafton! Ty jordgubbarna var SLUT på Ica Vindeln! (Dom som har ALLT!)

Jag satt i lugn och ro och började sortera bitarna och skulle bara åka iväg på ”min” Ica butik och fixa gubbarna. När jag köpt dessa ljuvliga bär ringde jag päronen för att stämma av om det var något mera. Jo, lite rostbiff till mig då jag icket äter fisk! Samtidigt passade jag på att fråga om dom hittat LADDARSLADDEN till kontrollerna till PS3.

Nu blev det riktigt obehagligt.

Ty det visade sig att jag med bestämdhet sagt att den sladden INTE var kiddos utan att det var Tarzans. Tarzan som inte alls begrep vad det var för sladd hade i sin tur slitit med sig den till sitt jobb där den nu låg förpassad bakom larm och lås.

Till saken hör att jag och min son tidigare under dagen gjorde en utflykt. Jag tog med honom till Media Markt för att jag ville att vi skulle ha ett nytt spel till PS3 som vi kunde spela tillsammans. Med tanke på det flexibla vädret tänkte jag att det var ett ypperligt läge att ladda upp med allehanda tänkbara aktiviteter. Kiddo var överlycklig, och det sista han sa innan han åkte från mig var ”-Glöm inte laddarsladden

Där utanför ICA kände jag hur fägen försvann och en svårt hål skapades i mitt inre. Jag hörde tandagnisslan, tjut och vilda protester. Jag såg framför mig en glasklar bild av en midsommarhelg i spöregn och med ett barn som vrålar åt alla med körkort att HÄMTA sladden.

Gick in på Ica, fixade rostbiffen (efter många om och men) i charken och stod sedan och trampade i kassakön som givetvis var snorlång.

Jag var stressad. Fokuserad. Lösa problemet. Vad gör jag? 19:31 sätter jag mig i min bil. Beslutsamt sätter jag foten på pedalen och drar järnet till Media Markt. Vid Kvantum börjar min bil tjuta! What the f**k?! Ja just jag, det var visst dags att tanka också.

Hann till Media Markt, blev tvungen att be om hjälp då stressen gjorde att jag tappat läsförmågan, fick sladdskrället och konstaterade att han just räddat mig från sammanbrott under midsommarhelgen! Jag passade även på att prisa gudarna att dom hade öppet.

Brände tillbaks mot Ersboda, tankade (efter många om och men) bilen, och konstaterade när jag parkerat på min plats att från SAMTALET till ”hemma safe and sound” Hade det tagit 60 minuter PIP 

Bevisligen kan man bli jädrigt effektiv med skyhögt stresspåslag. Sedan kan man diskutera om det är rimligt eller inte att gå i gång för en rackarns sladd.

I det här fallet -JA! Både Ugglan och Tarzan andades ut när jag rapporterade att sladden var fixad! SÅ fler än jag fick samma vision om en sladdlös midsommarhelg! 😀

Midsommaren äro räddad av ett stycke sladd!

Midsommaren äro räddad av ett stycke sladd!

//a

 

 

 

Dagen då pizza kvalade som Nobelpris…

Av , , Bli först att kommentera 6

Den klassiska svenska filmen ”Vi hade i alla fall tur med vädret” är en bra berättelse om när allt inte blir riktigt som man tänkt sig. Jag syftar på den första filmen då ”Gösta” åker över bilen i en automattvätt för att han glömt att ta bort backspeglarna.

Det blir ju lite så där mellan varven, när en sak blir något helt annat. Som till exempel när jag skulle ta ett härligt skumbad. Behövde koppla av och bara njuta av lite värme och god doft. När jag kände mig nöjd drog jag upp proppen och skulle skölja av mig skummet och schampo Hör dock så konstiga ljud att jag nitade duschen. Tittar ut på golvet och ser en smärre swiming pool. Kämpar för att få fast proppen igen i karet. På golvet låg handduken dränkt, mattan var dränkt… Klafsade ur karet och rev åt mig en annan handduk från väggen som jag snurrade in mig i och i farten ramlade givetvis badrocken ner i vattnet. Sedan var det bara att börja leka rörmokare. Sonen tittade in och hittade mig krälandes på golvet (grävandes efter golvbrunnen under badkaret) bland blöta handdukar. ”-Va gör du?!”frågade han skeptiskt.  ”-Jag leker Super Mario” svarade jag sammanbitet.
Jodå, det visade sig i det här fallet av ”det blev INTE som jag tänkt mig” att det blivit akut tätt i golvbrunnen. Det såg ut som att en av mupparna hamnat där som en hårig, kläggig, tjorv. När muppen var bortplockad rann vattnet fint och stilla undan, golvet torkades, handdukarna och badrocken in i tvättmaskinen och jag behövde en dusch efter allt som hänt. Det lugna spabadet blev INTE som jag tänkt mig.
I går hade min son sin bästa vän här på besök. En genuint rar och go kille som älskar fotboll och som verkligen rockar på planen –jAG menar vem gör annars ett hattrick i sista matchen?! Han skulle vara med oss från lunch och sedan skulle vi allihop gå hem till honom och äta middag. Men icke! Killarna ville inte alls gå iväg. Min son sa ”Vi vill äta här med varandra” och kompisen sa ”Jag vill äta här med min bästa vän”. Till saken hör att jag under eftermiddagen höll på att göra en rostbiff. Så när det uppdagades att dom tänkte fortsätta vara parkerade här bestämde vi att vi skulle göra potatisgratäng och sås till köttet. Pojkarna gnuggade händerna och tjoade över att det vankades god mat.
Så hände det där… När jag stod och öste steken råkade jag se fläktfiltret. YUCK… Det revs ner och demonterades. Det spolades med hett vatten, dom plastiga delarna gnuggades med diskmedel men det där svampiga, feta, oljig filtret… Sköljde och sköljde med hett vatten, och tillslut mosade jag maskindiskmedel i diskhon och lade ner allt halkigt där tillsammans med hett vatten. Mitt i matlagningen blev således diskbänken ockuperad av pellesnusk. Varför detta projekt? Jo, hade ju hört någon brandman påtala hur viktigt det är att man rengör filtren då det kan antändas…
Jag brukar köra det där filtret i diskmaskinen men nu var det bevisligen väldigt länge sedan. Steken blev aldrig klar och killarna undrade när vi skulle köpa den utlovade glassen?! När steken var klar drog vi iväg med blixtens hastighet till Ica. När vi kom ut från butiken skenade killarna skrattandes iväg till pizzerian… Vi är HUNGRIGA! Vi är faktiskt jäääääääääääätte hungriga NUUUU!!!!!!
Öhh… ja klockan var ju 17.36.. gjorde en snabb tidskalkyl i huvudet och insåg att det skulle ta sin lilla tid innan potatisgratängen var klar att serveras till min goda rostbiff. Samlade killarna runt mig och frågade ”-Seriöst killar, ska vi köpa pizza?!” JAAAAA skrek dom och sonens kompis klappade händerna och konstaterade att jag borde få nobelpriset för det var det bästa och smartaste han hade hört.
Så, medans den fina rostbiffen låg i gjutjärnspannan och medans fläktfiltret låg och fettade av sig i diskhon åt vi pizza ur kartong eftersom killarna tyckte att det var såååå coolt att få göra det. Inte alls den middag jag hade tänkt servera dessa pojkar denna lördagkväll i slutet av september. Jag började skratta bland pizzabitarna och dom tittade frågande på mig, och jag sa att det här var ju inte riktigt vad jag tänkt mig. Nä men värt nobelpriset påminde mig sonens rara kompis.
Idag är det söndag bara att hålla i hatten och se vad dagen har i sin hand…
//a