Etikett: pizza

Den heta studsande potatisen…

Av , , Bli först att kommentera 11

Mina päron har införskaffat ett studsmatta på lilla tomten hemma i stan. Det innebär att den har glasrutor, rabatter och andra grannar inpå nätet. Inte alls som i stugan alltså, där bara skogen susar bredvid.

En snackis som heter duga!

I stugan finns bara skogen….

Beslutet att skaffa en studsmatta i stan har varken varit enkelt eller självklart. Ugglan och Tarzan grunnade på detta länge. Jag blev minst sagt förvånad när det kom upp på tapeten. Det är liksom mycket som kan hända i en studsmatta och då talar vi INTE om skaderisken.

I stugan är det inte det oändliga studsandet som är roligt utan det är att hoppa studsmatta och sedan skall någon kasta in badbollar/plastbollar och så skall bollen skjutas ut över nätet och gärna ÖVER taket på stugan -DET är  highscore. En annan sak som är roligt är att kasta vattenballonger in och ut från studsmattan.

På grund av dessa aktiviteter fick kiddo delta i samtal inför inköpet av en studsmatta på deras tomt. Reglerna var mycket enkla. I stugan är det boll- och vattenlek, i stan får han i stället hoppa själv eller med någon av sina kompisar. Dessa regler accepterade kiddo och tyckte dom var helt okej.

När vi landat hemma igår efter midsommarhelgen i stugan påbörjades projektet att plocka upp och komma i ordning inför veckan (ALLA har ju inte semester!). Kiddo kände efter cirka en timme hemma att han var mycket kompissjuk. Varpå vi lämnade allt och gav oss ut i den sköna aftonen. Han hittade både den ena och den andre polaren och projektet för kvällen var STUDSMATTA… hos mina päron!

Jag hoppades att dom inte skulle ha hunnit hem. Jag tänkte att jag skulle sitta som hoppvakt och sedan skulle vi rulla hem, men päronen var också hemma. Dom tyckte vidare att  min middagsplan med pizza lät utmärkt varpå jag och Tarzan gav oss iväg och återkom efter 30 minuter.

Ingen hoppade studsmatta. MYCKET märkligt! I köket satt min son placerad på en stol och Ugglan satt framför och var flygförbannad. Det visade sig att hoppandet spårat ur fortare än pizzan blev färdig.

Kreativiteten hade varit snudd på oändlig under stunden vi varit borta. Fick man inte kicka BOLLAR kunde man ju istället kicka CROCS, varpå Ugglan sagt åt dom vad som gällde. Detta hade bemöts med spott och spe var på Ugglan varit nära att lacka ur. När det inte var okej att kicka skor som kunde flyga på allehanda glasrutor var ju BLAD från buskarna ett annat alternativ. Det var inte frågan om ETT blad utan det hade rivits hejdlösa nävar ur den knoppande jasminbusken. Blad hade dock inte alls varit roligt varpå kiddo och hans polare gick loss på allehanda BLOMKNOPPAR! Ty dom STUDSADE juh!

Förrutom sönderryckta buskar och blommor hade även päronens uterum och vardagsrum på nolltid förvandlas till ett smärre fritids där, för Ugglan, okända barn hade snurrat runt och börjat kolla in lådor och skåp!

Då fick Ugglan nog! Alla polare utvisades men inte utan VILDA protester. Studsmattan ”stängdes av” och dörrarna åkte igen och spärrades. Kiddo åkte in. Det var i den vevan jag och Tarzan steg in i hetluften.

Ugglan var pissed off. Kiddo visste mycket väl att det spårat ur på studsmattan MEN det var inte hans fel att okända barn vimsat in i uterum och vardagsrum. Ljudnivån var uppskruvad och MYCKET upprörd. Ugglan gick an och kiddo lyssnade truligt under kepsen. Det diskuterades vilt om studsmattan skulle monteras ner lika raskt som den monterats upp. Pizzor serverades samtidigt som matron kändes långt borta.

Sedan tystnade allt och alla började äta. När kiddo satt där med sin pizzabit sa han…”-Men du…Vi kanske bara är hungriga” Varpå vi alla började skratta.

Ty det är ju så att vi är en familj där alla blir sura och vresiga när hungern tar vid. Skrattet gjorde att den upprörda stämningen mattades av och i stället kunde kiddo själv få bearbeta och berätta vad som hänt kring själva studsmattan. Hur han hade tagit blad som ”studsmaterial” och att den handlingen kanske hade misstolkats av hans kompisar att det var okej att börja rycka blomknoppar. Dom hade varit många och ingen hade faktiskt lyssnat. Han förstod själv att det spårat ur.

Det är just det jag älskar med barn. Ger man dom lite tid kan dom själva upptäcka vad som hänt och vart det hela blev galet. Kiddo åt upp sin ”Pokémonpizza” och hoppade glad upp och ut för därute väntade hans vän på nya studsäventyr och resten av tiden förflöt utan nya intermezzon. Glada studsade dom tillsammans utan såväl crocs, blommor eller blad.

Med det sagt gör jag mig redo för att åka till arbetet. Jag är helnöjd över att faktiskt ha studsat studsmatta i stugan denna helg. Det var galet roligt. Det kändes som att flyga. Jag rekommenderar varmt alla vuxna som har tillgång till en studsmatta att faktiskt studsa själva en stund.

Gör ett besök i barnens värld mellan varven, då kanske det är lättare att förstå när dom spårar ur i leken och i glädjen!

//a

 

 

Is-slush till middag?

Av , , 6 kommentarer 6

Rent spontant skulle jag faktiskt, för första gången, kunna tänka mig att äta en is-slush från något lekställe till middag! Dom där gräsligt kulörta sakerna som kiddzen ääääälskar!

Bara krossad is skulle vara rätt gott… kanske med lite citronsmak?!

Det blev dock inte is-slush ikväll utan kiddo och hans kompis skulle hjälpa till att göra pizza. Det blev som vanligt inte någon hjälp utan istället individuella önskemål… Jag kände mig som en pizzabagare. 

En skulle ha skinka och ananas, en skulle bara ha skinka och moi ville ha paprika, tomater och lök. Jag tänkte att iNGEN skulle äta en smula eftersom pizza kändes som det sista jag var sugen på en sådan här varm kväll.

Det visade sig dock att det var en riktigt HiT! Killarna gnaffade pizza, min del med grönsaker blev ljuvlig, tror det var klokt att få i sig något som faktiskt var salt denna afton!

Killarna fick sådan energi att nu har dom tagit över köket.. Något bak vankas det inte, däremot experiment "-Jag vet vad man kan göra med BAKPULVER" skrek sonen lyckligt… Då konfiskerades den burken… 

Nu skulle jag kunna tänka mig en slush på balkongen faktiskt… istället för kaffe liksom!

//a

 

Nog!

Av , , Bli först att kommentera 6

 Efter ännu fler förhandlingar och konflikter mellan Barn #1 & #2 angående snöhögslekens regler..

Efter lunch med killarna där det dukades fram stek, hemkokt sås, kokt potatis och diverse grönsaker…

Efter eftermiddagsfika med hembakta bullar och mjölk (som givetvis gav upphov till diskusion om VEM som fick största bullen)…

Efter MASSIVA påtryckningar att delta i spelet Skylander’s och kompakt tjatande om NYA skylander’s…

…då blev det köpt pizza till middag och en halv räckte gott och väl!

//a

En pizzabagare…

Av , , Bli först att kommentera 7

Plan B blev hemmagjord pizza (som nu sprider väldoft i köket).

Kiddo hade med sig en kompis hem som skulle äta middag med oss. Helt okej sade jag och vi skulle hjälpas åt att laga maten.

Två pizzabagare har istället för pizza skapat en koja med lampa och hela paketet. Därifrån hörs skratt och fniss och så kommunicerar dom med mig via lappar… Trevligt!

Själv har jag fixat pizzan men blev tvungen att lägga på ananas… Hur var det Jonas Gardell uttryckt det kring Hawaii-pizza!? När det är ananas är det fest…

Mot fredagskvällen….

//a

Stugpremiär i bild…

Av , , 2 kommentarer 9

 Så skönt att få vara i stugan!

Tarzan var ytterst nöjd att jag var med… han hade tagit med en spade åt  mig också. Jag trodde jag skulle ligga i en solstol?! Trodde jag sedan att jag skulle få härja på taken och skotta snö men jag fick hålla till på markplan och agera mullvad och skotta gångar till alla stugor. Ugglan gick efter mig och tog hand om "socker-snön"

Passade på att klättra upp i en gigantisk snöhög och fotade lilla bastun…

Vi kunde även konstatera att världens mest feta och gigantiska "istapp" formats utanför stugan… Tarzan gick loss med en YXA för att få bort den…

Kan bara erkänna att det första jag gjorde när jag återvände till mitt hem var att 1) Ta en pronaxen 2) Lägga mig i ett bad i närmare en timme… Kan bara konstatera att det är väldigt skönt med dessa små miljöombyten. Har efter badet typ legat kataton i soffan. Tack å lov att det fanns mat kvar… Pizzan mättar ännu 🙂

//a

 

Mutt-frossa…

Av , , Bli först att kommentera 10

TJEJKVÄLL 

Kapitel 1:

Den ena tjejen uteblev från tjejkvällen! Så var vi bara två.. Dom gamla ruggugglorna som så ofta ho-ho:at tillsammans i ur och skur! 

Kapitel 2: 

Middagen avlöpte enligt planerna. Det var två plåtar med pizza gjord på riktig botten, med hemkokta tomatsåsen, en härlig relish, finstrimlad kassler och ost. Till det en vitkålsallad med balsamvinägen… När vi ätit så vi blev tvungen att lägga oss i soffan och konstaterade att det var en hel del kvar… Fröken P sa: "- Jag vet vad du tänker, frukost, lunch, middag, frukost …." Det var EXAKT min tanke… Behöver inte laga mat på en hel vecka nu… typ!

Kapitel 3:
Fröken P informerade om att hon numera cyklar. Hon skall ha en stor eloge (vilket hon påtalade själv flera gånger) för att hon cyklar med hjälm och känner sig jättetöntig. Ty det är ju så med cykelhjälmar. Man känner sig försiktig och gammal. Å ful! Nackdelen med att cykla var dock det här med mutt-frossa som otrevlig bieffekt. Jag tackar ödmjukt för att jag fick lära mig ett nytt ord!! För det kan man ju skaffa en sadelvärmare, på ungefär samma fula sätt som jag har min rattmuff 🙂

Kapitel 4:

Underhållningen denna afton gick till att se sista delen i Twilight-sagan. Vi hade båda redan sett den så den fick avverkas snabbt som ögat ty Fröken P satte direkt P för mina planer att slippa se Mello. Istället låg vi båda paralyserad av middagen och skrockade så där som bara kvinnor kan åt allehanda sexistiska skämt! Samtidigt berättade vi horribelt utelämnade detaljer om saker som borde vara privata… Så kan vi kvinnor vara kvällar som denna. Å så lyssnade vi på Pink på väldigt hög volym! Ja å så Mello i bakgrunden givetvis! 

Kapitel 5:

Fröken P är också en skalman med sin mat- och sovklocka så hon behövde cykla hem relativt tidigt. Inför aftonen hade jag köpt en påse ostkrokar. Som bidrag till kvällen tog hon med en jättepåse ostkrokar. Vi åt inga. Mitt skafferi ser numera ut som ett OLW lager! Det kommer åka ut med soppåsen! (Vi kommunicerade vidare via sms som att rätt låt vann, det var vi rörande överens om denna afton!)

Kapitel 6:

Efterrätten står också orörd ty vi orkade verkligen inte med något mera efter maten! No vanilla tonight! Helt allvarligt. Något måste ju vara fel?! Förr kunde man ju vräka i sig hur mycket som helst utan problem å nu är det bara stopp! Hon kanske skulle titta förbi imorgon istället och det sista hon sade innan hon hoppade upp på stålhästen var "- För jag vet vad du har i ditt kylskåp!"

Slutord:

Kan bara tacka min enastående fina vän som kom förbi och delade soffa med mig denna afton! Vänner är själar hos vilka man finner glädje och vila hos! Samt nya oerhört fantastiska ord till sin egen vokabulär! 🙂 

//a

 

Vaniljsex?!

Av , , 2 kommentarer 6

 Alltså ursäkta mig men vanilj börjar ha ett "bad name".

Läser man böckerna om "Fifty shades of…" lär man sig om konceptet vaniljsex. Det är det vanliga sexet och därmed "tråkiga"?! I vaniljsex finner man inga spår av S&M, inga prylar och tillbehör. Man skulle också kunna tolka vaniljsex i den boken som konceptet "att älska!" Å det är inte intressant! Det är booooooring och inte alls vad Mr. Grey är ute efter. Eller kanske är han det trots allt?! Bara han får smiskas lite också…?! 

Vanilla Sky en film som är, i mina ögon, ohyggligt bra, men som dom flesta dizzar högt och ljudligt… Ännu mer Vanilj som suger!

En annan ytterst osmaklig vaniljtolkning hände i veckan. Sonen önskade fiskbullar (som han via skolmaten kommit på att han åter gillade!) så jag kokade potatis och dessa fiskbullar. Han stormade in i köket och frågade om det var vaniljbullar? Förvirrad undrade jag om han pratade om bullbak?! 

DAHHH! -Fiskbullarna är dom i vaniljsås?! Kombinationen av vaniljsås + fiskbulle i samma mening var liksom så systemerror i mitt huvud att jag stammande försökte få ordning på tankarna. -Men vaniljsås med DILL?! Förtydligade han sig. Öhh… Näe…. det är… Sökte reda på burken och kunde slutligen stilla dom röriga tankarna på vanilj+fisk att det var GRÄDDSÅS. -Ja, men det var ju det jag menade! kvittrade han glatt 🙂

Till jul fick jag en fantastiskt estetisk vaniljdoftande pryl som skulle sprida en viss atmosfär i mitt hem. Ivrig som jag var slängde jag ner alla doftpinnar i flaskan. Vilket resulterade i att när jag klev in genom ytterdörren kändes det som ett smärre bedövande överfall av det olfaktoriska nervsystemet! Slutade med att jag fick börja förhöra mig hur det var tänkt att jag skulle göra… Det visade sig att EN pinne räckte gott och väl… Sex var en definitiv overkill!

Denna dag då jag engagerar mig i slowfood tillverkningen inser jag när jag studerar kokboken att jag funnit en "vaniljpizza". Det står så smaklöst att man kan ta KETCHUP på degen… Nej där går min gräns. Där blev vanilj väldigt tråkigt! Någon vaniljpizza blir det inte. Tomatsåsen kokar med pepprad lök i basen! Den skall sedan få stå ute på balkongen och vila tills den skall användas!

Dagen till ära tror jag att en efterrätt med vaniljglass vore på sin plats. Där den hör hemma liksom!

//a

 

Vänner…

Av , , Bli först att kommentera 6

Juleljusen är tända i granen och nu inväntar vi fina kära vänner! Jag älskar dessa smått spontana besök, som blir improviserad pizzamiddag från goaste Robertos!

Sonen har dragit på sig slipsen redo att visa deras kidz sitt rum! Vi har bakat två mjuka kakor och är redo för en kväll med vänner. När jag nu är sjukskriven med gallgångar som krånglar är det så oändligt mycket värt att i all enkelhet, bara vara nära.

Så oavsett om jag tar emot dom i joggingbyxor och oavsett om jag får peta i pizzan får hjärtat och själen precis den näring jag behöver!

Trevlig helg!

//a

Dagen då pizza kvalade som Nobelpris…

Av , , Bli först att kommentera 6

Den klassiska svenska filmen ”Vi hade i alla fall tur med vädret” är en bra berättelse om när allt inte blir riktigt som man tänkt sig. Jag syftar på den första filmen då ”Gösta” åker över bilen i en automattvätt för att han glömt att ta bort backspeglarna.

Det blir ju lite så där mellan varven, när en sak blir något helt annat. Som till exempel när jag skulle ta ett härligt skumbad. Behövde koppla av och bara njuta av lite värme och god doft. När jag kände mig nöjd drog jag upp proppen och skulle skölja av mig skummet och schampo Hör dock så konstiga ljud att jag nitade duschen. Tittar ut på golvet och ser en smärre swiming pool. Kämpar för att få fast proppen igen i karet. På golvet låg handduken dränkt, mattan var dränkt… Klafsade ur karet och rev åt mig en annan handduk från väggen som jag snurrade in mig i och i farten ramlade givetvis badrocken ner i vattnet. Sedan var det bara att börja leka rörmokare. Sonen tittade in och hittade mig krälandes på golvet (grävandes efter golvbrunnen under badkaret) bland blöta handdukar. ”-Va gör du?!”frågade han skeptiskt.  ”-Jag leker Super Mario” svarade jag sammanbitet.
Jodå, det visade sig i det här fallet av ”det blev INTE som jag tänkt mig” att det blivit akut tätt i golvbrunnen. Det såg ut som att en av mupparna hamnat där som en hårig, kläggig, tjorv. När muppen var bortplockad rann vattnet fint och stilla undan, golvet torkades, handdukarna och badrocken in i tvättmaskinen och jag behövde en dusch efter allt som hänt. Det lugna spabadet blev INTE som jag tänkt mig.
I går hade min son sin bästa vän här på besök. En genuint rar och go kille som älskar fotboll och som verkligen rockar på planen –jAG menar vem gör annars ett hattrick i sista matchen?! Han skulle vara med oss från lunch och sedan skulle vi allihop gå hem till honom och äta middag. Men icke! Killarna ville inte alls gå iväg. Min son sa ”Vi vill äta här med varandra” och kompisen sa ”Jag vill äta här med min bästa vän”. Till saken hör att jag under eftermiddagen höll på att göra en rostbiff. Så när det uppdagades att dom tänkte fortsätta vara parkerade här bestämde vi att vi skulle göra potatisgratäng och sås till köttet. Pojkarna gnuggade händerna och tjoade över att det vankades god mat.
Så hände det där… När jag stod och öste steken råkade jag se fläktfiltret. YUCK… Det revs ner och demonterades. Det spolades med hett vatten, dom plastiga delarna gnuggades med diskmedel men det där svampiga, feta, oljig filtret… Sköljde och sköljde med hett vatten, och tillslut mosade jag maskindiskmedel i diskhon och lade ner allt halkigt där tillsammans med hett vatten. Mitt i matlagningen blev således diskbänken ockuperad av pellesnusk. Varför detta projekt? Jo, hade ju hört någon brandman påtala hur viktigt det är att man rengör filtren då det kan antändas…
Jag brukar köra det där filtret i diskmaskinen men nu var det bevisligen väldigt länge sedan. Steken blev aldrig klar och killarna undrade när vi skulle köpa den utlovade glassen?! När steken var klar drog vi iväg med blixtens hastighet till Ica. När vi kom ut från butiken skenade killarna skrattandes iväg till pizzerian… Vi är HUNGRIGA! Vi är faktiskt jäääääääääääätte hungriga NUUUU!!!!!!
Öhh… ja klockan var ju 17.36.. gjorde en snabb tidskalkyl i huvudet och insåg att det skulle ta sin lilla tid innan potatisgratängen var klar att serveras till min goda rostbiff. Samlade killarna runt mig och frågade ”-Seriöst killar, ska vi köpa pizza?!” JAAAAA skrek dom och sonens kompis klappade händerna och konstaterade att jag borde få nobelpriset för det var det bästa och smartaste han hade hört.
Så, medans den fina rostbiffen låg i gjutjärnspannan och medans fläktfiltret låg och fettade av sig i diskhon åt vi pizza ur kartong eftersom killarna tyckte att det var såååå coolt att få göra det. Inte alls den middag jag hade tänkt servera dessa pojkar denna lördagkväll i slutet av september. Jag började skratta bland pizzabitarna och dom tittade frågande på mig, och jag sa att det här var ju inte riktigt vad jag tänkt mig. Nä men värt nobelpriset påminde mig sonens rara kompis.
Idag är det söndag bara att hålla i hatten och se vad dagen har i sin hand…
//a