Etikett: snarka

Social snarkare…

Av , , Bli först att kommentera 11

Kiddo kom till min säng med iPad denna morgon! Kan gosade ner sig bland täcken och kuddar och skulle se några avsnitt-nånting-på Netflix i min säng!

Själv konstaterade jag att det var ”vardags-väckarklockstid” och var inte alls intresserad av revelj!

Jag somnade om och väcktes av ett kittlande finger i armhålan, jag ryckte till och grymtade!

”-Sluta snarka”

Jag somnade om och hann inte ens bli förolämpad! Efter en stund hade jag en fot mot benen!

”-Hörru snarkis, sluta, jag hör inte vad dom säger när du låter” skrattade kiddo!

Vid det laget började det kännas som jag låg i en karusell eftersom jag åkte runt mellan dröm och verklighet!

Jag antar att jag inte lyssnade på han uppmaningar för han lämnade mig åt mitt öde!

Nu lite pussel i väntan på OS -Ja, hör å häpna jag ska se på OS! Bra mår jag, kaffet är gott och sonen skrattar och kallar mig snarkis!

Kort och gott en härlig start på lördagen!

//a

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Mullenuttsamtal…

Av , , 4 kommentarer 8

IMG_1908

 

Det är inte mycket action i min säng men denna natt har jag i alla fall haft ett mullenuttsamtal med min son så jag började skratta när jag kvicknat till…

Sonen är som sagt förkyld och klockan 04:02 väcktes jag av ett tydligt ”-Mamma, jag är tät i näsan och rethostan är tillbaks! Han kom stolpandes och kröp ner bredvid mig i sängen och förkunnade att han inte kunde sova. Själv var jag mer död än levande i den vargtimman.

Jag var så sjukt halvsovandes och han petade på mig konstant.

Sedan blev det krig.

-Men HUR andas du egentligen?” frågade han mig mycket irriterad

-Va?!” frågade jag så där groggyborta som man är när man halvsover

-Kan du inte andas på nått annat sätt?! DU stör!!!!!!!” klagade han

-Men herregud, jag kan väl inte rå för hur jag ANDAS” morrade jag och började känna mig såväl störd som ytterst irriterad i gosömnen

-Men SLUTA låt!!”kommenderade han

-Men gå och lägg dig i DIN säng annars går JAG!” gnölade jag från kudden

Sedan följde en spänd tystnad. Sonen låg på helspänn och lyssnade på hur JAG lät och jag låg på helspänn för att inte somna och börja puffa!

-NU låter du igen!!” påpekade sonen

-Men sluta jag vill sova!!!” stönade jag

-Men jag KAN inte sova när du låter…” förkunnade han

-Men DU låter exakt likadant som jag har jag minsan hört när du börjar somna” kontrade jag och det var väl här någonstans vi hamnade i mullenuttdialogen…

-Gör jag då inte alls det!!” pep han

-Gör du visst det….” vidhöll jag

Någon gång i detta gnabbande och munhuggande somnade vi i allafall båda.

I vaket tillstånd förstår jag EXAKT vad det är han stör sig så förtvivlat på, jag PUFFAR precis som Tarzan och jag har själv som barn stört mig sönder och samman på det där oljudet. Snarkningar är mera konkreta än det där puffandet på utandningen.

Att bukandas djupt gör i alla fall att jag får en väldigt tydlig utandning och för det är jag tacksam, det betyder att jag är djupt avslappnad!

Idag har vi varit till doktorn och fått konstaterat att det inte är någon öroninflammation och inte någon gammal som spökar. Klassiskt höstvirus. Så vi tog oss ett besök på apoteket och bunkrade upp sådant som kan behövas.

IMG_1911

Sonen fick det han ville ha och jag hittade den ultimata hostmedicinen utan konstigheter när man lider av torr rethosta -TheraHoney! Den där glycerin hinnan i halsen gör susen i stället för skumma ämnen som slår ut hostreflexen!

På så sätt kanske vi slipper fler mullenuttsamtal om hur jag andas och inte!

//a

 

Horrors of all horrors…

Av , , Bli först att kommentera 8

När jag var liten campade vi i en månad, i ur och skur, i tält. Sedan uppgraderades det hela till husvagn. Det vi ofta skrattar åt än i dag är NÄTTERNA!

Tarzan och Ugglan drev mig till smärre vansinne. Dom snarkade så att tältduken fladdrade. Dom snarkade så att husvagnen skakade -MiNST! Ugglan snarkade och Tarzan puffade, det var som att dom ackompanjerade varandra. När den ena lät var den andre tyst vilket resulterade i en total kakafoni av aldrig sinande ljud på dessa ytterst begränsade ytor!

Jag kunde sätta mig upp och skrika -VEM av er är det som snarkar?! Varpå alla yrvaket undrade vad det var för fel. Jag körde allehanda strategier för att få tyst på dom snarkande päronen med hjälp av flugsmällor och ficklampor. Inget hjälpte!

Att snarka är således en het potatis i mitt liv. Ett oljud, en olåt som enbart drabbar oskyldiga (ja, jag bortser från sömnapné och taskig sömnkvalitét för snarkaren själv!).

Det finns ett tillstånd, någonstans mellan dröm och verklighet, där man ligger och ”sover” fast man ändå liksom är vaken. Härom natten låg jag i det där läget och undrade vad i fridens dagar det var som lät. Horrors of all horrors insåg jag att det var JAG som lät!!!

Jag har HÖRT sägas att jag puffar (vilket gör att jag aldrig vill sova tillsammans med NÅGON!), jag VET att jag kan snarka när jag är sjukt trött MEN jag har då sluppit höra eländet själv… Tills NU! Jag blev så irriterad. 

Där låg jag och försökte sova och så hör jag ljudet…. Så blev jag tyst… så kom det igen… Det tog en stund innan jag kom på att jag skulle kasta mig på sidan! Så ytterst irriterande och anoying! 

Hoppas alla haft en god natt UTAN störande ljud!

//a