Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Baltikum

Rysskräck

Av , , 1 kommentar 7

Att vilja vara beredd att försvara Sverige mot ett angrepp eller ett utnyttjande av vårt territorium behöver definitivt inte vara rysskräck. Det ordet används ofta slarvigt.

Att däremot stoppa huvudet djupt i sanden och låtsas som ingenting, det kan behöva analyseras. Att tro att det otäcka försvinner bara vi blundar, att freden för Sverige är självklar eller mena att vi inte ska att rusta upp vårt försvar i någorlunda paritet med Putinrysslands tragiska utveckling – Det kan vara en sorts verklighetsflykt och ett uttryck för verklig och farlig Rysskräck.

Ukraina igen

Av , , 2 kommentarer 11


Intressant karta det här. Visar gasledningar som går från Ryssland till Europa genom Ukraina.

Några vill ursäkta Ryssland en smula för att man bara ”slår vakt om sina historiska intressen”.

Vilka eftergifter är man då beredd att göra och vilket beteende kan man då tänkas tolerera kring andra områden där man har gasledningar eller det finns ryskspråkiga?

20140302-230138.jpg

Kamelen i Östersjön

Av , , 6 kommentarer 2

Det är i vissa kretsar "big no-no" att tala om detta med gasledningen nu.

Annars passar även en och annan vänsterpartist på och tar ovana ord om säkerhetspolitik i sin mun. De sätts inte fullt ut in i sammanhanget, men man böjer sig väl för den gemensamma rödgröna kampanjledningen och uttalar några ord. Det gäller att stärka den svagaste länken i kedjan.

Vissa tidningar verkar sätta alla händer de har för ögon, öron och munnar. DN mumlar lite om "Gastrubbel" och hör till besvikelserna. Henrik Brors skriver rätt bra, men jag hittar inte dagens artikel om Rysslands ökade makt på dn.se. VK hör inte till besvikelserna. Bl.a. har Mats Olofsson skrivit artikeln "Gasledningen motiv för ökad rysk närvaro".

I dagens ledare i SvD, "En kamel i Östersjön", talas det klarspråk.

 

SvD

Kan bli en minnesvärd dag

Av , , 15 kommentarer 3

Sveriges regering har sagt ja till gasledningen. Jag betraktar dagen som en sorgedag och funderar som bäst över politikens impotens i så enormt stor fråga.

Även om miljöaspekterna är ytterst viktiga finns det saker som är minst lika viktiga. De politiska, energistrategiska och säkerhetsmässiga  konsekvenserna har Sveriges och de flesta andra EU-ländernas regeringar mycket smidigt manövrerat förbi.

Ryssland har inte glömt de detaljerna och har i höst bl.a. haft sin mycket stora militärövning Zapad 09 med temat "Försvar av gasledning". Tydligen ingår landstigning och fällande av pansar i fallskärm som en viktig del av försvaret av ledningen mitt i havet. Om Östersjön under en tid fått mindre militär trängsel så tycks den utvecklingen vända med gasledningen vi idag sagt ja till.

(S) stoppade ner frågan om gasledningen i byrålådan och låtsades glömma den så länge de hade makten. Vi tappade därigenom värdefull tid i ett viktigt skede. Efteråt har man börjat mumla nej eftersom folkopinionen varit tydlig. Ohlyansens antydan om att riva upp Putins ledning vid ett eventuellt maktskifte är nästan det enda som kan få mig att skratta just nu.

Trots det uppenbara uppenbara i vänstersidans populism känns det nästan surrealistiskt att i ekot höra Lars Ohly varna för säkerhetskonsekvenserna av att en borgerlig regering varit för undfallna mot Ryssland. Jag har nypt mig i armen och konstaterat att jag tyvärr är vaken.

Jag ska inte skriva mer, men läs gärna det här. Det är det senaste från Carl Hamilton.

Undrar förresten vem som först väcker frågan om vi inte ska ansluta Sverige till ledningen?

 

DN SvD SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 Sydsvenskan VK

(Intressant)

Gamla farsoter

Av , , Bli först att kommentera 0

Det här är en bild från S:t Mikaels kyrka i Tallinn. Här har man huvudgudstjänsterna på svenska och vissa veckomöten på estniska. Församlingen består av estlandssvenskar och inflyttade svenskar.

Det var inte så många här den här sommarsöndagen, men flera livsöden var representerade. Jag skulle vilja återkomma till några. Estlandssvenskarna hörde till dem som sovjetkommunisterna var särskilt misstänksamma emot efter att de inte tagit emot deras ideologi på förväntat sätt. "Svensköarna" blev hårt åtgångna, till och med gravarna.

Byggnaden ni ser är snart 500 år och den har bland annat varit "Helgeandshus", ett sjukhus där man också högg ut platser i murarna för att få plats med fler under farsoternas tid. Ni ser de numera upplysta gluggarna längs väggarna.

Baltikum var fritt från 1920 och till 1940 då Tyskland och Sovjet delat upp östeuropa mellan sig. Sovjet tog Estland, Tyskland tog det när man rev pakten och anföll ryssarna. När kommunisterna kom tillbaka 1944 konfiskerades kyrkorna snart. Svenska kyrkan blev brottarlokal. Den kommunistiska hållbarhetssynen manifesterades i det här fallet genom att man lät avloppet från duscharna rinna rakt ut i källaren. Efter att församlingen återfick kyrkan i början på 90-talet har det tagit några år att vädra ut den ideologin.

Prästen Patrik Göransson är svenskfödd, men talar förstås även estniska. Kanske en del ryska också. En av sakerna han sa den här dagen var att kyrkan ska vara ett salt, inte en samhällets spegel.

Äventyr i Estland

Av , , Bli först att kommentera 1

Ja, inte bara där. Även i Lettland och Litauen har några av våra svenska storbanker varit ute och sladdat. Inte alla, den försiktigaste har hållit sig hemma.

Lånereklam och utlåning har varit rätt aggressiv från de svenska jättarna som dominerat marknaden. Kända "Låna dig till solen"-budskap och reklamfilmer där yngre har fräsigare lånefinansierade bilar än äldre – så har man gått fram. Inbillningar om ständig tillväxt och glömska för att lånade pengar ska betalas igen har medverkat till genomklappningen.

Vi träffade människor som menade att de svenska bankerna bär ett stort ansvar för den baltiska kollapsen och andra som sagt att den förutom den internationella krisen är lika mycket deras eget fel. Dessa har menat att den som lånar alltid måste ha vett att anpassa sig efter sina förutsättningar.

En del svenskar anser också att våra grannländer sänkt våra svenska banker. Då ska man komma ihåg att Swedbank beräknas ha tjänat ca 15 miljarder på Baltikum de senaste fem åren. För SEB är motsvarande summa ca 10 miljarder. Det är drygt 20% av Swedbanks och kring 15% av SEB:s vinst för perioden.