…
Orkar vi reflektera över hoten mot demokratin? Ids vi ta oss minuterna som behövs för att känna igen dem?
Den här artikeln är väl värd att lägga några minuter på. Vi lever mitt i desinformationsflödet.
Ta dig en liten stund till en aning politisk ”slowfood”. Mycket står på spel för dig, dina barn och Sverige.
…
Vart fjärde år sänks nivåerna på mycket.
IQ-nivåerna tycks stundtals och fläckvis rasa, det blir mindre av intellektuell hederlighet och korkade kommentarer som alla egentligen vet inte stämmer accepteras trött. Maktfokus passerar sakfokus med hästlängder och omöjligt hejdlösa överdrifter slinker igenom. Det blir mindre vanligt med rimliga personliga hänsyn och allmänt smutsigare.
Men, det är kanske en del av priset vi betalar för att slippa diktaturen, där det hela tiden är mycket, mycket värre på alla dessa och andra områden.
…
Under förre socialdemokratiske ordförandens tyngsta period gick det ut stallorder inom Alliansens partier att man inte skulle förstärka dreven, hålla upp nivån och inte gå till personangrepp.
De allra flesta hade sett till att göra så även utan den ordern.
När man läser vissa tidningar och blogginlägg idag är det helt uppenbart att liknande nivåvaktande inte skett på alla håll.
Hur man har mage att skriva som Lennart Holmlund gör idag är mig en gåta när man betänker att avtalet med Saudiarabien upprättades av hans parti. Skulle inte förvåna mig om det kommer en stallorder ikväll. Det skulle jag ha sett till att han fått om jag suttit högt i det partiet. Att vara kommunalråd i en så stor kommun förpliktigar.
Sen verkar han på något märkligt sätt lyckats glömma mycket som hänt på egna planhalvan. Nyligen och innan 2006.
Vassare ord önskas. Stötte i afton ihop med en av VK:s män ute på stan. Han beklagade att vi är alltför "överens" i Vännäs politik. Det påverkar medias intresse att skriva om kommunen.
Så väldigt överens är vi inte alltid, men vi har kanske en ovanligt hyfsad samtalston.
Jag får kanske kontakta kommunalrådet så vi får prata ihop lite om vilka intressanta saker vi skulle kunna kalla varandra.
Har du några förslag, Johan?
…
Jag skulle önska ett rent och rakt debatterande i valrörelsen. Med träffsäkerhet, sting, tyngd, glimt och humor, men med så lite smuts som möjligt.
Att släppa loss sådant gör politiken glåmig och grå, tar bort dess charm och glädje och gör oss alla till förlorare i längden. Skulle det bli vanligt tror jag det skulle bli glesare i politikerleden framöver.
…
Den som spar han har. Jag och några till har faktiskt en julklapp att se fram emot ikväll.
Den betyder att jag missar debatten mellan Littorin och Österberg i Umeå Folkets Hus 1830. Man kan inte få allt.
Det är ibland plågsamt med debattnivån under ett valår. Det har vädrats en del här och där på slutet. Många önskar en seriös debatt som man inte behöver skämmas över och som inte vaccinerar människor mot politik. Önskemål har också rests om att de som har den inriktningen ska tala med sina partimedlemmar som inte har samma kompass.
Det vore nog inte dumt. Förmodligen en investering för politikens och Sveriges framtid.
…
Tonläget i den politiska debatten är högt. Inte minst från dem som anser det vara stöld varje period de inte har makten. Det måste man nog vara dövblind för att ha missat.
Man får för Monas del hoppas att inga otäckheter inträffar och att inga onda människor eller mörka ideologier sticker fram sitt tryne, ty, vilka ord skulle hon då använda?
Jag tänkte här ge plats åt två tänkare och kommunikatörer som ordar om aktuella saker. En borgerlig och så en socialdemokratisk, en sällsynt sansad sosse. Åsikter och ord får stå för dem själva, men jag tänkte att de kan behöva läsas av fler. Att ta del av mångfald gör en sällan dummare.
…
…
Liksom alla politiskt intresserade.
Det jag tänker på är Ola Nordebos text på VK:s ledarsida idag. "En stilla förhoppning inför valåret 2010" Särskilt när skenande vulgärpropaganda väller över diverse sidor redan innan valåret är inlett och trots att den reella politiken man tänkt föra inte skiljer sig mycket i vissa frågor man kritiserar hårt.
Läste härom dagen en kommentar där Alliansväljarna pådyvlas en mening att "de svaga är de onda". Då har debattnivån trängt ner under gölens dyiga bottensediment.
Jag tänker på min vän sjukpensionären som under några mandatperioder arbetade på att få mig att engagera mig i Moderaterna och till sist lyckades. Och på många andra.
Tänker också på hur man i många andra länder ofta har gott om vänner i partier som står rätt långt från ens eget. Här blir svartmålningen ofta så extrem och den egna politiska ståndpunkten nästan religiös, i sämsta möjliga mening. Man kan suggerera sig till att anse att den som ser andra lösningar och vägar representerar ondskan.
Läs Olas text. Jag brukar inte avge nyårslöften, men det vora kanske läge för några av oss? Det blir nog inte alla, många vill tyvärr hata.
Jan
Senaste kommentarerna