Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: landsting

Ett kvar

Av , , Bli först att kommentera 7


Det är omvälvande tider. Landstingen i Sverige har till stor del styrts av rödgröna majoriteter. Efter årets val finns bara ett sådant styre kvar, Västerbotten. Alla övriga styrs av borgerliga eller blandade konstellationer. En tuff insikt för många.

Det man hoppas är att dessa nya ledarskap – och Västerbotten – börjar få bukt med de förskräckande köerna, den smygande tyngdpunktsförskjutningen från ”vårdverkstad” till administration och med resursfördelningen. Det kommer inte att komma nya, hittills oupptäckta resurser flygande. Den eviga tillväxten finns inte någonstans, inte den outsinliga skattekällan heller.

Hur kan vi hantera det vi har annorlunda än förr så att det nödvändiga blir gjort? Hur förenklar man?
Det är frågan för dagen överallt. Om man insett det än, eller inte.

2 000 miljarder för GDPR

Av , , Bli först att kommentera 8


Ibland tänker man att vi tappat all sans och vett när det gäller att försöka få ofullkomlighetens värld att bli lite fullkomligare. Främst genom att skruva upp kraven och förkrånglingen några varv till.

Den nya dataskyddsförordningen, GDPR, ska gälla som lag i alla EU-länder. Den beräknas kosta bara företagen i länderna som drabbas 2 000 miljarder kronor. Man tror nästan att det skulle kunna vara en ondskefull främmande makt som fått EU att koka ihop något liknande. Och Sverige att försöka bli världsmästare i tillämpningen.

Vi behöver verkligen skydd för integriteten och mot övervakningsmöjligheternas sämsta sidor, men GDPR är ett trubbigt redskap i den kampen. I en tid då i stort sett ingen anonymitet kan åstadkommas på nätet.

Företagen är en sak, kommuner och all tänkbar offentlighet en annan. Föreningslivet och ideella sektorn en tredje. Vågar någon räkna ut hur många offentliga tjänster som ska till bara i Västerbotten för att mätta GDPR:s hunger på utförarkraft.
Föreningslivet ja, vissa föreningar sägs fundera på nedläggning för den nya lagstiftningens skull. Man kommer inte att kunna klara sitt sätt att marknadsföra sig eller ha kontakten med gamla och nya understödjare. Många föreningar och församlingar får problem, men kommer att hantera det. I regel till ett högt pris, så mycket har jag hunnit se.

Vad kommer GDPR att kosta totalt i vårt samhälle? Hur många entreprenörer kommer lagens konsekvenser få att ge upp? I hård konkurrens med andra snårigheter.
Vi ska inte bara ösa galla över EU. Går det som det ofta brukar blir det mycket stor skillnad på hur stor andel av BNP GDPR kommer att kosta här jämfört med andra länder i Europa. En stor del av förkrånglingen åstadkommer vi inomskärs.

Vi måste förenkla, förenkla och förenkla. Vi har inte råd med något annat. Trots att ett antal tiotusen konsulter nog inte håller med.

Här har du några rader om kostnaden för GDPR.

Utbildning löser inte allt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det hjälper inte bara med att försöka öka antalet utbildade poliser om de slutar i nuvarande takt. Deras arbete måste kännas möjligt och meningsfullt. Att regelbundet se buset hånflinande lämna huset efter att man gett liv och blod för att plocka in dem skulle väl få vem som helst att lägga av. Man försöker inte ösa ur sjön med en sil hur länge som helst.
Om man jämför deras löner med t.ex. pedagogisk personal så inser man att saker måste ske även där, men arbetsförhållandena och resultatet av det man gör väger tungt.

Det gäller att behålla poliser, lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Den erfarenhet som försvinner med t.ex. 40 000 sjuksköterskor som väljer att göra annat ersätts inte med 50 000 nyutbildade. Om de människorna nu fanns ens rent fysiskt.
När arbetskraftsbristen är stor och växande måste inte minst offentlig sektor se till att ta hand om sina människor och ledarna måste göra jobbet möjligt.

Närvårdare

Av , , Bli först att kommentera 6


Närvårdare, smaka lite på den yrkestiteln. För min del tycker jag att den låter bättre, har lite positivare klang än undersköterska.

Några läkare jag träffade lyfte upp denna finlandssvenska beteckning som ungefär motsvarar undersköterska, där i Finland med olika inriktningar.

En bekant som bl.a. annat har doktorerat inom ett helt annat område har ibland talat om tanken att arbeta inom vården igen. Men då nära människorna, i första linjen. Närvårdare?

Jag tycker vi skulle byta yrkestitel.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Vi skulle behöva Närvårdaren

Av , , Bli först att kommentera 6


Smaka på det finlandssvenska ordet Närvårdare. Jämför det med vårt Undersköterska som betyder ungefär samma sak.

För mig är båda orden fina när man tänker på de livsviktiga uppgifterna. Den Finlandssvenska benämningen närvårdare känns dock mycket mer uttrycksfull och rättvisande. Den som möter och sköter människorna, den som utför den nära vården. Den allra viktigaste uppgifterna, ofta.
I många öron kan ordet undersköterska förmedla och betona helt andra saker, en annan bild, fast uppgifterna är desamma.

I Finland kan Närvårdaren ha mycket olika inriktning och benämningen används bredare än undersköterska gör i Sverige.

Vi behöver många, många fler. Det är främst andra saker vi behöver ändra för att åstadkomma det, men när det gäller benämningen skulle jag vilja att vi tog efter Finland.

Arbetskraftsbristen

Av , , Bli först att kommentera 7


Ibland har människor blivit irriterade när man nämnt arbetskraftsbristen, som om den inte riktigt passat i bilden. Men den är ett faktum.

I den här artikeln i VK tas den och dess betydelse upp. Arbetskraftsbristen begränsar Västerbottens näringsliv och samhällsekonomin bromsas. Ordrar kan inte tas, förtjänster, löner och skatter uteblir.

För flera år sedan talade jag med en västerbottning som drev utvecklings- och tillverkningsföretag i annat land. Han berättade varför. Det var enligt honom inte för lönekostnaderna. De skillnaderna blev inte så stora. ”Men där finns det utbildad arbetskraft”, sa han. Det gällde IT- och teknikområdet. Idag är bristen på utbildade påtaglig i många sektorer, inte minst inom vården.

Det företagen inte alltid förstått är att branscherna själva kommer att tvingas ta ett större ansvar för att hjälpa fram kompetent arbetskraft, som i flera av våra konkurrentländer. Det utbildas inga erfarna arbetare, har aldrig gjort. Återkommer om detta.

Läs artikeln i länken ovan. Vi måste av många anledningar hjälpas åt att vända utvecklingen och bl.a. uppgradera yrkesutbildningarna som har med sig jobb, samhällsutveckling och välfärd.

Fel om S

Av , , Bli först att kommentera 10


Jag tror Anna Dahlberg har fel i dagens Expressen-artikel om en eventuell S-seger. På minst en punkt.

Hon säger att den höjda arbetsgivaravgiften för unga inte är ett hot. Jag tror den kommer att slå stenhårt mot de ungas möjligheter till arbete, men också mot kommuner och landsting som anställer så många av dem. Även mindre kommuner kan komma att förlora miljoner.

Det är illa att så många gått på att sänkta skatter alltid bara är pengar i sjön. Sänkta skatter innebär bland annat att pengar gör nytta på andra ställen. Det är ingen liten hemlighet bakom att Sveriges ekonomi står så jämförelsevis stark efter de stora kriserna.
Ofattligt att så få inser vad den sänkta arbetsgivaravgiften för unga innebär för den offentliga sektorn inom t.ex. vård och omsorg. Fler kommer att göra det om den höjs.

Annars tror jag nog att Anna Dahlberg är ganska rätt ute.

Ledarbrist

Av , , Bli först att kommentera 10


Vår välfärd och framtid möter många hot, flera kopplade till människobrist. Samtidig arbetslöshet och arbetskraftsbrist (brist på människor med efterfrågad kompetens) är ett par saker vi måste hantera.

Ledarna och tidningen Chef lyfte för ett tag sedan fram något som snabbt tycks bli ett hot mot tillväxt, sysselsättning och samhällsekonomi. Vi har Europas äldsta chefer och det håller dessutom på att vara akut brist på dem.

De närmaste tio åren slutar 48 chefer per arbetsdag, enligt ”Chef”. Det skulle behövas 125 000 ersättare och intresset att bli chef på mellannivå är lågt. Att bli VD och toppchef tycks vara intressantare, men dit kommer man av naturliga skäl mer sällan direkt efter utbildningen.

Chefsbristen måste hanteras och repareras. Förmodligen behövs det många olika verktyg och insatser för detta, särskilt för att locka unga till insikt om möjligheter och fördelar. Uppgifterna är olika och kandidaterna måste kunna vara minst lika olika.

Att fortsätta stoppa huvudet i sanden inför vad som håller på att ske är det minst vettiga av allt i sammanhanget.

Det speciella året

Av , , 2 kommentarer 7


Vart fjärde år sänks nivåerna på mycket.

IQ-nivåerna tycks stundtals och fläckvis rasa, det blir mindre av intellektuell hederlighet och korkade kommentarer som alla egentligen vet inte stämmer accepteras trött. Maktfokus passerar sakfokus med hästlängder och omöjligt hejdlösa överdrifter slinker igenom. Det blir mindre vanligt med rimliga personliga hänsyn och allmänt smutsigare.

Men, det är kanske en del av priset vi betalar för att slippa diktaturen, där det hela tiden är mycket, mycket värre på alla dessa och andra områden.