…
Det finns olika sätt att få uppmärksamhet som tonåring och några är kostsammare än andra.

Några sätt är direkt farliga, ja katastrofala. Det finns också andra som många inte tycker är så allvarliga och som alltför många härliga, roliga och charmiga tonåringar ägnar sig åt. Uppmärksamhetssökande som kan kosta så mycket för individen, gruppen och samhället.

Ta t.ex. ovanan att satsa på att inte komma i tid till lektionen. Att förlänga rasten. Att vänta tills skolvärden börjar säga till eller kanske rektorn går förbi och frågar om inte lektionen börjat.

Om man kommer upp i en genomsnittlig försening på sex minuter per lektion tappar en högstadieelev kring tio procent av skoltiden. Än värre, man tappar mycket av betydelsefulla genomgångar som ofta är svåra att ta igen. Man går miste om utveckling, sänker sina resultat och man riskerar att inte komma in på den utbildning man vill. Man riskerar att inte klara av den om man ändå lyckas komma in, eller att i onödan behöva gå ett extra år som kostar 80 – 150 000 för skattebetalarna och kanske än mer pengar och tid för en själv. Ett år och fördröjda inkomster.

Något som också är allvarligt är att man ofta tar studieron och genomgångarna även av andra när man stajlar in på den påbörjade lektionen. Man minskar möjligheterna för dem som satt där när lektionen började. Just det här med bristande studiero är ofta orsaken till att resultaten inte blir så bra som de annars skulle kunna bli.

Det här kanske är provocerande att säga i ett land där det alltid är skolans och lärarens fel om det inte går bra, men jag tror att det är lika sant ändå. Visst finns många fler och än centralare variabler i skolans stora ekvation, men nu valde jag att ta upp den här.