Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: Sociala företag

GodMorgon

Av , , Bli först att kommentera 4

…

Är på ”GodMorgon” på Café Station just nu.  Det är projektet Stödstruktur för socialt företagande som anordnar dessa frukostmöten. Projektet är en samverkan mellan Umeå och Vännäs kommuner, Samordningsförbundet Umeå-Vännäs och AF.

Det finns ganska många människor som kan behöva det sociala företagets verklighet. Att få verka i ett skarpt sammanhang där man bidrar och gör nytta och kan göra det utifrån sina egna förutsättningar. Kanske under en period när man behöver arbetsträning inför återvändandet till arbetsmarknaden. Det finns de som fnyser åt sociala företag, men om ett år kanske skulle behöva sammanhanget när olycka, sjukdom eller utmattning totalt förändrat bilden.

Visst finns möjligheter till arbetsträning, praktik och anpassning i vanliga företag och i offentlig sektor, men trots många fina insatser blir de i praktiken för få. Det finns folk till fler. 

Just nu presenteras det sociala företaget ”Prästgården på Holmön”, ett nystartat Bed’n breakfast som drivs av Sävar församling som socialt företag. 

Jag hade så gärna sett fler sådana här företag i Umeåregionen, inte minst med inriktning mot unga som behöver behövas. Det är inte alldeles ovanligt att människor som jobbat på sociala företag med tiden blir entreprenörer med vanliga företag och många går vidare med studier och ”vanliga” jobb.

God morgon Socialt företagande

Av , , Bli först att kommentera 14

…
Den här morgonen var det ett frukostmöte med Stödstrukturen för socialt företagande. Man verkar för start och stöd till sociala företag i Umeå och Vännäs.

Företagande med sociala kriterier och ambitioner kan se lite olika ut. Det finns många som har vissa hinder när det gäller etablering på arbetsmarknaden, men som kan och vill arbeta mer eller mindre. Företagsformen innebär ofta särskilda möjligheter att kombinera egeninitiativ, självkänsla och samhällsnytta.

Sverige har idag ca 300 sociala företag. 4 finns i Umeå och 70 i Göteborg. Som synes finns det plats för fler i Umeå. Själv hade jag gärna sett några till som kunnat bli verktyg för både integration och rehabilitering för dem som av olika anledningar drabbats av svårigheter på arbetsmarknaden.

Naturligtvis finns möjligheter inom andra verksamhetsformer för de här målgrupperna, både inom offentlig verksamhet och traditionellt näringsliv. Men de sociala företag som EU gärna vill se etablerade är ingen dum idé.

Behov i Umeåregionen

Av , , Bli först att kommentera 5

…
En tanke som ofta kretsar i huvudet under mina arbetsveckor gjorde en lov där även under middagen nyss.

Frun och jag språkade om något som verkligen skulle behövas i Umeå – fler sociala företag. Arbetsplatser med olika inriktning där några av dem som av olika anledningar hamnat en bit från arbetsmarknaden, eller aldrig varit där, kan få komma ut hemifrån till en arbetsplats. Där man med eller utan stöd av varierande art kan vara med och fylla ett behov och bygga en arbetsplats för sig och andra. Organisationsformen har många fördelar för dem den passar för. Inte minst detta att det är ”skarpt läge”, man är varken åsidosatt eller ”omhändertagen”. Man bidrar med det man kan, är en kugge i ett överblickbart maskineri och ser resultat.

Det finns många människor som behöver behövas och vars arbetslust, kreativitet och timmar behövs i samhället. Sociala företag kan vara en av lösningarna.

Kanske du?

Av , , 2 kommentarer 11

…
Jag skulle verkligen önska att det startades fler sociala företag i Umeåregionen, liksom i Sverige för övrigt.

Det behövs fler arbetsplatser där man kan ingå i en arbetsgemenskap, få bidra och göra nytta även om man strävar med andra svårigheter än de flesta.

Sociala företag drivs för att integrera människor i samhälle och arbetsliv. De kan inte vara offentligt drivna och vinster återinvesteras i verksamheten. Flera har startats i kooperativ form där alla eller många har haft funktionshinder eller andra begränsningar, men kan drivas i flera företagsformer.

Idag finns många stödformer även för integrering i ”vanliga” företag och offentliga verksamheter. Många, många fler borde använda de möjligheterna att göra nytta för individer och samhälle. Tyvärr är det särskilt få offentligt drivna verksamheter som räcker ut en hand på detta sätt.

Vad gäller sociala företag finns forskningsrön som pekar på en samhällsekonomisk vinst på 200 000 – 1 000 000 per arbetsplats. Men många gånger är nog individers ”omätbara” vinning större ändå.

Kanske Du har en företagsidé som kan omsättas i ett socialt företag? Till arbete, nytta och glädje både för dig och andra.

700 obegagnade miljoner

Av , , 3 kommentarer 7


Sitter på moderaternas länsförbundsstämma i Skellefteå. Har nyss lyssnat till partisekreteraren Sofia Arkelsten som var inne på flera intressanta saker.

Hon var inne på både framgångs- och utvecklingsområden och talade mycket om framtiden. Hon var också inne på de sociala företagen, nämnde ett antal och betonade deras betydelse i vår tid.

Något jag visste, men nu fick siffror på, var att det finns mycket oanvända pengar för insatser som t.ex. lönebidrag. Vissa företag hänger med och kan tänka sig att anställa människor med en eller annan svårighet, men det är många som inte är på banan. 700 oanvända miljoner finns att tillgå till stöd i den här processen.

Jag hoppas att dessa pengar ska växlas om till många arbeten för människor i varierande grad av svårigheter. Arbetsmarknaden har förändrats kraftigt, alltför många kommer utanför och den här stimulansen behövs.

Något jag tyckte var roligt var att Sofia hade inbjudningar till både Uppsala och andra ställen idag, men prioriterade Västerbotten. Det var roligt att höra henne.

Jag hade ambitionen att vara tyst idag och har faktiskt nästan lyckats!

Sociala företag

Av , , Bli först att kommentera 5

…

En glädjande igår var kommunstyrelsens oväntade ja i två frågor om "sociala företag".

Första ärendet handlade om en avsiktsförklaring om sociala företag. Samordningsförbundet Umeå (där både Soc, AF, FK, Coompanion, Näringslivsservice m.fl. ingår) har beviljat medel till en förstudie kring Umeåregionens stöd till sociala företag och hur kommunerna kan stödja "idébärande" personer och organisationer att komma igång med sociala företag.

Sådana företag har som syfte att integrera människor som hamnat i olika slags utanförskap. Företagen är inte en del av offentliga sektorn och ska återinvestera sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. I Umeå är Paltresturangen ett exempel. Många har haft stor nytta av engagemanget i den verksamheten och några har gått vidare till annat arbete eller studier efter en tid.

Det andra ärendet handlade om medfinansiering av ett projekt med syfte att underlätta för dem som har hållbara idéer om socialt företagande att komma igång. För Vännäs handlade det om 37 000 kronor årligen i två eller tre år.

I ksau rådde tvekan, majoriteten sa inte ja och lämnade ärendet vidare utan eget förslag. Jag yrkade att det skulle bifallas och reserverade mig mot beslutet. M, FP och KD har sedan beslutat sig för att säga ja i båda fallen och jag började tala för detta vid KS igår. Efter en liten stund avbröt Johan Söderling mig, vänligt, och föreslog att ordet istället skulle ges till Leif Andersson. Med viss förvåning svarade jag ja för att sedan bli väldigt positivt överraskad. S hade ändrat sig och yrkade på att båda ärendena skulle bifallas med reservation för att alla kommunerna i Umeåregionen kommer med. Ett enigt KS sa sedan ja till både avsiktsförklaringen och projektet.

Jag hoppas verkligen att alla kommunerna inser vad saken handlar om, hur stor "uppsidan" är och att man går med. Vindeln har sagt nej, men man är säkert inte sämre än att man kan ändra sig. Samordningsförbundet har stora resurser och sociala företag kan vara effektiva verktyg till positiv förändring för många människor som har uppförsbacke när det gäller att komma tillbaka in i arbetslivet. Just att företagen står under FK:s, AF:s och Soc "beskydd" och samtidigt inte är en del av den offentliga sektorn innebär särskilda fördelar och kan stimulera många till engagemang. Man får en chans att få struktur på livet och luft under vingarna och kan själva bli betydelsefulla kuggar i verksamheten. Många viktiga uppgifter skulle kunna utföras av sociala företag.

I början av april kommer Johan Söderling, Ulf Eriksson och undertecknad att vara med på en utbildningsdag om den här sortens företagande. Jag hoppas att flera sociala företag kan komma igång i regionen och i vår kommun.

 

Styrelsen

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Så vad det dags för KS i Vännäs.

Det är ingen smockfull dagordning idag, men det ska bli intressant att höra resonemanget kring Sociala företag. Det är två ärenden uppe kring den här relativt nya företeelsen där det skulle kunna finna mycket att göra. Tyvärr verkar intresset svalt. Tror jag kommer att srkiva mer om saken senare.

I morgon börjar budgetarbetet efter förmiddagens KSAU. Det blir lite mjukstart då allt från 2010 inte är klart.

Här hittar man ärendena för de här dagarna, under "Medborgardemokrati" och "Kallelser" på vannas.se.

Jobbsatsningar & sociala företag

Av , , 29 kommentarer 6

…

Det är sällan man läser så roliga saker som artikeln om Balticgruppens och Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb.

Att så många som 111 av 186 är kvar i arbete eller har börjat studera efter de 6-8 månaderna med stöd är väldigt glädjande. Det är inte alla satsningar som kan uppvisa den statistiken.

Talade idag med en tjänsteman inom arbetsmarknadsenheten i Vännäs. Även i deras satsning för personer som hamnat utanför finns det mycket att glädja sig åt.

En annan sak som jag personligen hoppas mycket på är de sociala företagen. Det finns en del spirande exempel i Norrland på sådana företag som redan hunnit betyda mycket. Återkommer om det, en annan dag och en annan tid.

Tankar efter afrikanskt möte

Av , , 4 kommentarer 3

…

I går kväll var det möte för vänfamiljer till nysvenskarna i Vännäs. Vi har inte bidragit på det området sedan flyktingvågen i början av vår tid i Vännäsby, men har haft saken i tankarna.

Efter mötet skulle jag söka upp en ung man. Han var inte hemma, men jag blev inbjuden på te av en av hans vänner.Vi fick bra kontakt och snart kom ytterligare en ung studerande. Tiden led och maten som lagats under tiden såg ut att vara färdig. Jag reste mig för att tacka och gå när värden sa:

"-Vart ska du? Det är mat nu!"

Vi åt och pratade utbildning, jobb och lite arbetsmarknad i Sverige. När han hörde att jag varit rektor rätt länge hämtade han sitt CV som han använt för att söka extraarbete. Han frågade hur en svensk chef uppfattade vad han skrivit och om något borde ändras. Vi redigerade litegrann.

När man möter unga personer med liknande social kompetens, initiativkraft, ambition och lust att bidra får man en del tankar. Kanske utopiska, men vågar man vädra infallen kan någon ibland få bärande idéer ur dem.

Jag önskar det fanns sociala företag med minimala administrationskrav för människor i  liknande situationer. Miniföretag som kan skötas av de arbetande så snart som möjligt Kanske kunde hobbyformen användas så att de som har tid och lust till extraarbete men svårt med formulären inte får stoppskylten i plytet direkt. Egentligen är det väl "Sociala RUT" jag pratar om, men det systemet är för krångligt för målgruppen att hantera själv.

Jag ser framför mig arbete och möten som på en  basnivå  fyller vardagsbehov och nyttjar och kultiverar resurser som finns. Just för de här pojkarna kunde en sån sak medverka till att göra svenskundervisningen effektivare och öppna upp förståelse för hur svenskarna och deras samhälle fungerar bakom fasaderna.

Även under tiden med SFI eller senare studier finns mycket av dagen kvar efter lektionerna. Det sociala livet är ofta magert. Många invandrare från afrikanska länder jag mött är vana vid stort utbyte med andra och att händernas arbete behövs.

Det hade varit roligt att se somalisk-eritreanska snöskottare hjälpa äldre husägare på vintrarna. Eller hårt upptagna yngre. På somrar och höstar kunde man klippa gräs eller hjälpa till att måla stugor eller någon ännu kvarvarande lagård. Kanske spadvända trädgårdslandet eller hjälpa till med veden. Eventuellt långpromenaden med hunden ägaren inte längre orkar ge all motion.

De flesta av de unga nyinvandrade jag mött har stor respekt och lyhördhet för äldre, något som inte är lika vanligt överallt. Man anar att många skulle kunna vara väldigt "kundorienterade". Många skulle säkert göra insatser gratis för vänskaps skull, men jag ser också introduktion och stimulans till arbete och företagande framför mig. Till vardagsavtal, "leverans", betalning och självkänsla.

Det skulle initialt behövas hjälp med ledning, samordning, förberedelse och löpande praktiska instruktioner. Det borde kunna lösas.

Liknande saker kunde vara aktuella för svenska ungdomar. Men jag gissar att motivationen i det här gänget generellt kan vara större.

Många i buketten av invandrare har företagarerfarenhet med sig från sina hemländer och familjer. Flera har potential att höra till morgondagens arbetsgivare i Sverige. Någonstans måste man börja få användning för sina resurser. Passivisering av dessa, liksom våra ungdomar, är inhumant och på flera vis slöseri.

 

 

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se