Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: invandrare

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

När man skäms för myndighetssverige

Av , , 1 kommentar 15


När fetaste kameler sväljs och spinkigaste myggor fastnar i silen, då skäms man för myndighetssverige.

Familjen kastas ut för en arbetsgivarmiss.

Att för andras småfel utvisa arbetande, bidragande och välanpassade människor med svenskfödda små barn till ett land de aldrig sett, det är vedervärdigt lågt för en rättsstat. Särskilt när man jämför med att uppskattningsvis 150 IS-terrorister kommit tillbaka från Mellanöstern utan att störas alltför mycket.

Egentligen är det mer den förda politiken man ska skämmas för. I Norge har t.ex. medlemsskap i terrorsekter varit förbjudet ett tag. Här blev det förbjudet först 2016 så de flesta som åkt för att upprätta terrorstaten IS kan inte åtalas eller hindras från att ostört ta del av Sverige igen. Regeringen har heller inte klarat att få till en stopplag för dessa huvudlösa utvisningar av väletablerade och arbetande nysvenskar. Det är skamligt.

Vi ska inte om och om igen behöva se de riktigt välintegrerade och arbetande behandlas värre än förbrytarna. De och deras barn ska inte behöva uppleva det.

Var hittar vi skattebetalare?

Av , , 3 kommentarer 8


Ibland har nationell debatt och valrörelse lite att göra med kommunal verklighet, ibland mycket.

När Löfven igår öste på med alla han vill tillföra arbetskraften skruvade nog många på SKL ( Sveriges kommuner och landsting) på sig.
Var ska de komma ifrån? Enligt SKL minskar de arbetande och skattebetalande inom kort med ca 80 000. Tidigare årtiondens små barnkullar börjar märkas. Många människor Löfven vill utbilda finns inte. För vår lilla kommun på 8 800 skulle arbetskraftsminskningen innebära 70-80 färre arbetande och skattebetalande, om den fördelats jämnt.

Offentlig sektor behöver rekrytera största delen av kommande årskullar för att helt täcka pensionsavgångarna. Inte lätt. Vissa kommuner skulle behöva få Alla sina unga till vården och äldreomsorgen. Definitivt inte lätt. Näringarna som betalar välfärden behöver också människor.

Vad kan man göra åt situationen?
Man måste i flera mindre steg börja flytta de enda arbetskraftsreserver vi har närmare arbete. Vi har våra invandrare och vi har en del som slagits ut från skola och arbetsliv.

Vi kommer inte undan ett bidragstak, få börjar arbeta om de yrken som står till buds ger mindre totalintäkt än att göra ingenting.

Än viktigare är att börja koppla språkutbildning och återupptagen utbildning mot jobb. Välmenande ”kravhöjning” som vi sett i t.ex. vårdyrkena hjälper inte ensamt för arbetskraftsreservens huvuddel. Många som behövs är studieovana eller studieobekväma. Kommer inget annat till än högre krav ökar bara antalet långtidsarbetslösa och människor utan utbildning och stadigt jobb.

I kommunerna måste vi fatta att det inte bara är arbetskraft vi saknar om vi inte ändrar tänk och arbetssätt. Det är arbetande som betalar skatt. Vi måste via vux och folkbildningen mer aktivt flytta de människor som finns mot arbete i fler, kortare steg.

Inget kortutbildningsjobb ska föraktas. Jobb nummer ett är ett steg på vägen och ofta en förutsättning för jobb två, tre och fyra.

Nu kavlar vi upp ärmarna.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

I regel roligt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det känns vanligtvis väldigt bra att åka till jobbet nuförtiden. Idag har jag bland annat fått hälsa på en av Eductus tidigare deltagare, en av dem som efter lång arbetslöshet fått jobb i vår. Det var riktigt roligt. Det kan hända att många fler får höra om just honom framöver.

I morgon onsdag ska vi göra en utflykt med utrikesfödda som läser SIA, Svenska för integration till arbete.

Vi ska se lite av Västerbottens landskap, landsbygd och älvar och ett av samhällena utanför Umeå. Vi ska dela upplevelser, samtala kring det vi ser och titta på utbildningsvägar och yrken som många glömmer. Vi ska också bli påminda om Sveriges historia och få med lite av kultur och handens kunskap. Onsdagens klassrum kommer att rulla fram.

Vi ses i morgon.

Göra jobb

Av , , Bli först att kommentera 8


Nyligen mötte jag en alldeles ny företagare. Språket och kommunikationsförmågan var bra trots kort tid i Sverige.

För en tid sedan påbörjades en anställning med visst stöd, men den avslutades väldigt snabbt. Anledningen var att han skulle starta företaget. Nu behöver han rekrytera. Igen.

Många av de nysvenskar som tagit sig hit har ett sagolikt driv. När landets nyföretagande är så lågt som det är får vi vara glada över varje livskraftigt företag som startas. Inte minst de som erbjuder anställningar som inte kräver så mycket utbildning. De företagen behövs verkligen.

K14 i region och integration

Av , , Bli först att kommentera 6


Via Göstas buss hörde jag härom veckan att det väntades 120 journalister till invigningsdagarna av K14. Tre bussar bara till dem alltså, om inte fler. De stora evenemangen kommer att dra mycket folk till Umeå.

Som regionmedborgare hoppas man att den lokala, regionala och ofta ideellt drivna kulturen också kommer med under 2014. Roligt vore det om lokala och ”hållbara” arrangemang och verksamheter kunde lyftas så att fler upptäcker det som finns och sker.

För 100 år sedan var Sverige något av ett u-land i Europas utkant, och ett genuint jordbruksland. Många i invandringsstatistiken kommer nu från länder som på den tiden stod ”högre” än vi. Av invandrarna är ca 20 % flyktingar, även om några försöker ge en annan bild. Flera av dessa kommer från jordbruksmiljöer, även formella storstadsbor. Jag vet inte om det vore möjligt, men ibland önskar man mötesplatser där de som kommer med den bakgrunden kunde få ta del av vår historia och landsbygdskultur.

Fler sådana möten skulle kunna fylla flera syften. Historien och kulturen hör till samhällsinformationen. Möten med Sveriges agrara och kulturella bakgrund kunde också visa beröringspunkter man kanske inte trodde fanns. Jag tror även att Sveriges nära fattiga bakgrund kan vara en uppmuntran för många som egentligen skulle vilja återvända till hemlandet, när så är möjligt. Afrika har på många håll en god tillväxt sedan många år och fler möten med svensk kultur och historia kunde kanske förstärka insikten om att väldigt mycket faktiskt är möjligt.

Alltså: Kulturevenemang i hela Umeåregionen och mer kulturmöten med nya eller temporära svenskar efterlyses.

Arbete

Av , , Bli först att kommentera 5


Vi lever i en speciell situation på arbetsmarknaden. Även om arbetslösheten enligt gamla märken ”borde” vara några procent högre med tanke på vad vi och Europa gått igenom så är den för hög. Många far illa av arbetslösheten, resurser blir outnyttjade och samhället i stort begränsas.

Samtidigt bromsas näringslivet och samhället av arbetskraftsbrist. Det saknas kompetenta till flera yrken med både kortare och längre utbildningstid och situationen kommer att förvärras. Alltfler lämnar arbetslivet än som kommer in och det tar generellt allt längre tid innan unga kommer in på arbetsmarknaden.

Här behöver vi flera åtgärder framöver. Bland annat möjligheter till fler ”enkla” arbeten. Att ta bort RUT och göra det dyrare att anställa unga är definitivt fel medicin i detta nu.
Branscherna måste också ta större ansvar. Exempelvis genom att med olika anordnare aktivt engagera sig i utbildningsverksamhet inom Yrkeshögskolan där vuxna kan ”kompletteringsutbildas” för faktiska behov.

Vi måste också bli betydlig bättre på att matcha invandrares kunskaper och erfarenheter med Sveriges behov.
Har nyligen hört ett par trista exempel på kompetensslöseri.

Igår handlade det om en erfaren arkitekt från ett grannland med utmärkta kunskaper i svenska som till slut sökte städjobb hon inte heller fick för att hon saknade utbildning. Städjobb ska inte föraktas alls, men vi måste bli bättre på validering och matchning. Både för de nya svenskarnas skull och för att ta vara på den ”gratis” utbildning de hitflyttande har med sig.

För ett par dagar sedan hörde jag om en invandrad kvinna som för några år sedan blev anvisad en undersköterskeutbildning. Yrkesvägledaren på skolan frågade henne vad hon gjort tidigare. Det visade sig att hon var civilingenjör med bygginriktning i ett land med mycket hög ekonomisk, teknisk och utbildningsmässig nivå. Ingen hade fördjupat sig i hennes utbildning och erfarenheter. Vi behöver många undersköterskor, men just hennes kvalificerade och mångåriga utbildning skulle istället kompletteras för svensk arbetsmarknad. Arbetskraft som kommer på rätt plats bidrar till fler jobb. Inte färre.

Det finns mycket mer att ta upp, inte minst om våra ungas utbildning, återkommer med en del.

Gammal i Sverige

Av , , 14 kommentarer 11


Hörde om en yrkesverksam invandrare som planerar att flytta tillbaka till ursprungskontinent när pensioneringen närmar sig.

Anledningen är sorglig tycker jag. Den är nämligen skillnaden i synen på, och behandlingen av, äldre. Att bli gammal här verkar så annorlunda och skrämmande. Det handlar inte om äldrevården direkt, mer om synen på äldre i allmänhet. Då är det mer lockande med ett bristfälligt skyddsnät och svagare välfärd.

Hur kan det här repareras?

Husby och kvällsmedia

Av , , Bli först att kommentera 11


Kvällstidningarna förnekar båda uppgifterna om att de ska ha betalat för bilbränder och Aftonbladet förnekar (nästan) att man betalat för bilder på brinnande bilar.

Jag kan aldrig tro att tidningarna som sådana direkt eller indirekt betalat för vandalism, hoppas att inga hungriga journalister gjort något liknande heller.

För en stund sedan frågade jag två yttre befäl som twittrar för Södermalmspolisen om man upplevt media som ett hinder i t.ex. Husby. Så här svarade man: ”@YB_Sodermalm: Inte att det drabbas oss som hinder. Men tonläget i media är uppskruvat på ett sätt som inte är konstruktivt. Enligt oss.”

En osund och sensationssökande rapportering kan mycket väl ha triggat de mycket unga vandalerna som dessutom fått ett skadligt stöd från spridda vänsterdebattörer. (Långt ifrån alla) Enligt vissa uppgifter ska gossarna också ha fått hjälp av mer organiserade kravallmakare. Nu befaras vandalismen (som fått ruggigt effektivt internationellt genomslag med hjälp av flera av våra mediaprofiler) kunna begränsa utländska investeringar i Sverige.

Problembilden är komplex och inte svartvit. De sociala aspekterna och integrationsfrågorna ska inte bara sopas under mattan. De största förlorarna på förstörelsen är hur som helst invånarna i Stockholms förorter och Sveriges invandrare. Stämmer dagens uppgifter om risk för neddragningar av investeringar kan vi dessutom dra ner förväntningarna på både arbetstillfällen och skatteintäkter. Det drabbar också de svagaste värst.

De som kan ha hjälpt till med detta borde granskas. Jag hoppas att bl.a. P1:s program Medierna ska göra ett försök.

Sen får man fundera på hur man kan stödja dem som förlorat mest på varje brunnen bil och som hatar det som skett mer än andra. Det finns många av dem i Husby.