Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Ulf Kristersson

Klart Hanif skulle be om ursäkt

Av , , 4 kommentarer 20


Jag håller inte med Bildt om allt. Höll inte med om att Turkiet skulle in i EU när den tanken var mycket vanlig. Anser att den gode, skärpte och duktige Carl Bildt är bekymmersamt svävande när det gäller Israel.
Tycker dock att hans utrikespolitiska gärning som helhet är bra. Misstag kommer dessutom ingen undan.

Denne beskrev Hanif Bali som ”…en man som inte lyckats ha rätt om ett enda utrikespolitiska skeende någonsin”. Carl Bildt, f.d. statsminister, utrikesminister och HB:s partikamrat. Klart som korvspad att en riksdagsledamot inte kan kläcka ur sig något liknande. På en fest i ett ungdomsförbund kunde det kanske passera. I partiets motivering till korrigering lyfts även angreppen på andra personer och grupper upp. Jag är också bekymrad över hetsen och skrämseln kring iofs reella hot som lyfts till helt oproportionerliga nivåer. Överdrifter och svepande halvsanningar bromsar också andra från att ta upp viktiga saker som verkligen behöver belysas. Enligt min mening stärker detta mest bara krafterna inom och utom landet som vill Sverige illa. Nyanser är inte lyx och mjäkighet.

Hanif Bali har bett om ursäkt, det är bra. Det ska räknas honom till godo. Nu skriver människor jag annars kan ha förtroende för att Hanif ”har rätt”. Alldeles särskilt människor som på ett eller annat sätt vill komma åt Moderaterna. Läs ovanstående citat en gång till! Hanif har fel, så som han skrivit det. Det är många viktigheter han skrivit och sagt som kantrat pga sättet att generalisera och säga det. Man behöver definitivt inte vara vänster för att anse det.

Tiden målar gärna i starka, skrikiga färger. Några politiker förstärker trenden, internationellt och i Sverige. Jag hoppas ännu på en god insats från en mognad Hanif Bali och är tacksam för att partiet nu satte ner foten.

När man rör om blir det rörigt

Av , , Bli först att kommentera 15


Det är många som kommenterar idag när den ideologiskt viktiga nationella nivån har fått en statsminister efter en hitintills aldrig skådad process. Några från politikens alla väderstreck säger nu för mycket. Jag väntar lite med kommentarerna.

En liten sak vill jag ändå säga.
Vi är många som känner oro en dag som denna, några rent av ångest.
På ICA-parkeringen i Vännäs sa en man så här veckan före valet:
”-Jag är inte SD:are och aldrig blir jag det, jag har inte förtroende för dem, men nu kommer jag att rösta på dem för att röra om.”
Jo, min vanligtvis så kloke vän. Nog lyckades du och väldigt många med liknande tankar röra om. Till det får man kanske gratulera. Men mest bara det. Jag tror inte ni tänkte ge Löfven segermandatet.

De som röstat på SD av övertygelse och med förtroende är en helt annan grupp. De har knappast samma ångest och deras röster ska också respekteras.

Landet har en statsminister och får en regering. Var vi än står så måste vi ”gilla läget”, googla om du är osäker på uttryckets egentliga betydelse. Vi måste fokusera på landet och frågorna vi kan påverka.
Politiken är medlet, inte målet.

Nytt spännande läge

Av , , 8 kommentarer 7


Sverige behöver en ny regering, Sverige förtjänar en ny regering och Sverige kan få en ny regering. Själv hoppas jag på en så bred Alliansregering som det bara går och att en S agerar klokt.

Läs vad Kristersson sa idag om talmansuppdraget, läs inte bara rubriker om det. Klart och koncist:

”Ja, ni har alla hört talmannens beslut.

Och jag har svarat att jag kommer att acceptera att han till kammaren föreslår mig som statsminister. Det har jag också sagt till mina Allianskollegor.

Det innebär att riksdagen kommer gå till skarp omröstning två månader efter valet. Detta efter en sonderingsprocess som nu har pågått i fem veckor, men som nog varit nödvändig för att tydliggöra vilka alternativ som verkligen står till buds.

Jag har sonderat. Stefan Löfven har sonderat. Talmannen har fört grundliga enskilda samtal och samtal i grupp om de alternativ som han anser har varit tänkbara. Det finns ingen realistisk lösning som inte är prövad.

Vår bild är alltså att alternativen nu är uttömda, och att ytterligare samtal utan riktiga beslut inte leder någon vart. Partierna måste samla sig till avgörande så att landet får en regering.

***

När jag hade sonderingsuppdraget sonderade jag först och främst Alliansens gemensamma förstahandsalternativ – att Alliansens fyra partier kunde bilda regering efter sådana politiska överenskommelser med Socialdemokraterna som leder till att de kan tolerera den regeringen.

Socialdemokraternas besked om detta, både till mig och mina allianskollegor, har varit ett tydligt nej. Den senaste veckans samtal under talmannens ledning har för alla inblandade också bekräftat att det alternativet inte finns.

Jag beklagar det, eftersom det skulle kunna ge förutsättningar för politisk långsiktighet. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna inte verkar vara beredda att ingå i blocköverskridande samarbete i annat fall än om de själva innehar regeringsmakten. Jag beklagar det, men respekterar det.

***

Möjligheterna att sondera överenskommelser med Miljöpartiet är också uttömda. När jag hade kontakter med Mp – främst om möjligheterna till större överenskommelse inom klimatpolitiken – gavs inte minsta antydan om att Miljöpartiet kan tolerera en Alliansregering. I vart fall inte med Moderaterna.

Och de politiska skillnaderna mellan oss har blivit allt tydligare de senaste fyra åren. Migrationspolitiken, synen på välfärden och stora delar av den ekonomiska politiken är bara tre exempel.

Däremot har jag alltså under lång tid sett möjligheter att nå bra kompromisser mellan Alliansen och Miljöpartiet inom just miljö- och klimatpolitiken, där jag tvärt om tror att de politiska skillnaderna ofta överdrivs.

Men att för hela Alliansens räkning sondera en regeringskoalition mellan Alliansen och Mp, är inte aktuellt för oss moderater och inte heller för Kd. Av flera skäl. Först och främst politiska. Det kräver en politisk samsyn som helt enkelt inte finns.

Ett annat skäl är matematiskt. En sådan regeringsbildning når inte upp till 175 och måste alltså bygga på att Socialdemokraterna lägger ner sina röster och tolererar regeringen. Vi moderater gick till val på att bilda en Alliansregering. Inte på en koalition med Miljöpartiet – som löpande bygger på budgetsamarbete med Socialdemokraterna.

Miljöpartiet uttryckte dessutom tydligt att de i grunden inte vill bilda regering med Alliansens alla fyra partier, utan med S, C och L. Miljöpartiets uttryckliga krav att under inga omständigheter ingå i en regering som leds av Moderaterna, understryker bara detta ytterligare. Om Moderaterna i nationell politik är ett så stort problem för Mp bör vi nog dra slutsatsen att en koalitionsregering inte är möjlig.

***

Nu går riksdagen alltså mot en statsministeromröstning där Moderaternas förslag kommer att ligga på bordet. Det betyder att jag vill ha så mycket allianspolitik som möjligt, med så många allianspartier som möjligt.

Helst vill jag att alla fyra Allianspartier ska delta i regeringsbildningen. Alliansen är en politisk familj där varje parti tillför omistliga värden. Det har jag tyckt hela min politiska karriär och det tycker jag fortfarande.

Det politiska ledarskap som Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Jan Björklund står för, vill jag ha med i nästa regering. Men – om inte alla fyra partier nu är möjligt, så tre eller två partier i regeringen och i gott samarbete med dem som i så fall står utanför själva regeringen.

Den regering jag vill bilda kommer föra Alliansens politik, i Alliansens anda och på Alliansens villkor. Om inte alla fyra partier ingår i regeringen från början, så har jag uttryckligen sagt att jag skulle önska att de som står utanför, ger den nya regeringen ett år.

Därefter gör vi en gemensam utvärdering av resultatet med sikte på att gå tillbaka till riksdagen och där ta ställning till möjligheten att bredda regeringen till hela Alliansen. Allianspartier utanför regeringen kan också i varje läge se till att regeringen avgår, om man tycker att politiken som förs inte överensstämmer med Alliansens.

Ebba Busch Thor har redan givit beskedet att Kristdemokraterna vill vara med och bilda denna största möjliga Alliansregering. Jag har stor respekt för Centerpartiets och Liberalernas ståndpunkter under valrörelsen och sonderingarna, men hoppas alltså att även de kommer att vilja bli viktiga delar av en ny regering.

Alliansen är det i särklass största regeringsalternativet i svensk politik. Och vi har en gemensam bas för ett regeringsprogram som har goda möjligheter att vinna brett stöd.

Sverige har ett komplicerat parlamentariskt läge, men Sverige ska inte ha en till mandatperiod som den förra. Inte landa i en ny Decemberöverenskommelse, och Alliansen ska inte avstå från egen politik om den har möjlighet att vinna stöd.

***

Sverige stannar naturligtvis inte, trots långdragna talmansrundor och sonderingar. På gott och ont. Det allra mesta fungerar naturligtvis utmärkt även utan riktig regering.

Men under de senaste dygnen har Uppsala, Malmö, Hagsätra och Mölnlycke drabbats av olika former av skjutningar. De bara fortsätter och är en brutal påminnelse om att Sverige snabbt behöver en regering som tar tag i de problem vi har.

För fyra veckor sedan skrev jag en artikel på DN-debatt som presenterade det politiska program som i fyra rubriker bör ligga till grund för en ny svensk regering:

Samhällskontraktet mellan staten och medborgarna måste återupprättas.

Sverige ska vara ett jämlikt samhälle som håller ihop.

Svensk ekonomi måste rustas för sämre tider och reformeras för att möta ökande internationell konkurrens.

Migrationspolitiken måste bli långsiktigt hållbar och integrationen fungera väldigt mycket bättre.
Och det kan – till sist – finnas anledning att säga något mer om just migrationspolitiken. Jag sa redan när jag valdes att jag är övertygad om att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, som klarar av att förena Sveriges delansvar för en trasig värld med många på flykt, med Sveriges fulla ansvar för hur det också går i Sverige.

Och att den uppgiften nu brådskar. Det är min bestämda ambition att en ny regering omedelbart ska tillsätta en parlamentarisk utredning som på cirka ett år tar fram en migrationspolitik som kan vinna bred respekt och uppslutning. Och att regeringen tills dess söker stöd för att förlänga den nuvarande temporära lagen tills en permanent är på plats.

Det senare brådskar. Lagen löper ut den 19 juli nästa år och en proposition måste läggas till riksdagen redan i början av nästa år. Om inte detta sker återgår vi till den gamla migrationspolitiken före 2015. Det vore utomordentligt olyckligt.

Nu närmar vi oss skarpt läge. Nu har vi pratat om en ny regering i snart två månader. Nu är det dags att också fatta beslut om en.

Jag är mycket ödmjuk inför situationens allvar och alla svårigheter som kan ligga framför oss. Både de partipolitiska – där alla Alliansens fyra partier av lite olika skäl måste komma fram till att detta nu är den bästa lösningen. Eller i vart fall den minst dåliga.

Men också de parlamentariska därefter, där ingen regering numera enkelt kan påräkna sig majoritet, utan får navigera i en för Sverige ovan politisk terräng.

Då behöver man förstå några saker:

Att en minoritetsregering måste ha respekt för att det är riksdagen som bestämmer, inte regeringen. Ovant men viktigt. Den svenska parlamentariska traditionen under efterkrigstiden är den motsatta, där regeringen bestämmer och riksdagen lyder. Så är det inte längre, och varje regering måste klara av att inte alltid få sin vilja igenom.

Men riksdagen måste också ta ansvar för sina beslut. Om en riksdagsmajoritet gång på gång och i viktiga frågor fattar beslut som inte regeringen kan acceptera får riksdagen skaffa sig en ny regering.

Och även en minoritetsregering måste klara av att skapa en politisk kurs som kan väcka bred respekt hos svenska folket och i riksdagen.
Jag är övertygad om att Alliansen kan få bra politiskt genomslag för det stöd vi har hos svenska folket. Jag är också övertygad om att det i grund och botten finns en majoritet i kammaren, som inte bara ville byta ut den nuvarande regeringen utan som också ville se en ny regering och en ny riktning.

Och jag känner mig förpliktigad att pröva den möjligheten.

Ulf Kristersson”

Oerhört överraskande…

Av , , Bli först att kommentera 15


I afton hörde jag en person som var mycket överraskad och ganska indignerad över att Kristersson kanske inte blir statsminister.

Om han röstat på honom? Nej, det hade han inte.

Rösta – inför okänd morgondag

Av , , Bli först att kommentera 5


De viktigaste och mest utmanande frågorna under de kommande fyra åren kan vara helt osedda. Saker som inte nämndes i valrörelsen, som vi är helt oförberedda inför. Nationellt, regionalt och lokalt. Händelser i omvärlden, riket eller naturen skulle kunna vända upp och ner på alla politiska och mänskliga föreställningar.
Eller också dominerar ungefärligen de frågor som valrörelsen handlar om. Bara en vet.

Hur som helst är det oerhört viktigt vem och vad du röstar på idag. Vilka värderingar och förhållningssätt styr där?
Har du hittat ett lag att rösta på? Ett nätverk av stabila ansvarstagare med ledning präglad av helhetssyn och ekonomisk förståelse? Ett lag med insikt om att ett land måste styras av objektiv lag under demokrati och finansieras av ett fungerande och motiverat näringsliv? Ett parti med syn för inre och yttre säkerhet, för samhällets svaga och vårt beroende av naturen och vad den ger via brukarna? Ett som förstår att vi måste ha en granskande mediavärld som inte styrs av varken politik, gatans parlament eller annan makt?
Vi behöver politiker att lita på när det okända och oförutsedda överraskar.

Jag röstar och arbetar för ett sådant parti, ett sådant nätverk, en sådan statsminister. Trots det som i mina ögon fattas, trots det jag inte håller med om och trots tidigare begångna misstag är det riksdagspartiet som sammantaget idag bäst motsvarar mina tankar och politiska värderingar. Mina personliga värderingar ryms inom Moderaterna och jag vill ha Ulf Kristersson som statsminister.

Har du förtidsröstat och känner att det inte blev ansvarsfullt? Rösta idag igen, det är tillåtet och dagens röst gäller. Och sätt kryss framför namnen du vill ska ha inflytande. Även om det står högst upp.
0E2A619E-F42F-4403-9A1B-A3DE725504FC

Ulf Kristersson med flera…

Av , , 2 kommentarer 5

CB3D7519-4160-4FB5-9B9C-AB87CA7E1B03
Det blev en bra eftermiddag idag med Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Linda Frohm och Gunnar Strömmer som alla sitter i Moderaternas partistyrelse. (Fick tyvärr inte med Linda på bilden)
Bara att en är från Lycksele, en från Järnäsklubb och Övik och en från Kalix borgar (!) för något särskilt. Han från från Strängnäs var sannerligen inte dum han heller. 🙂

Allvarligt talat var det intressant att vara med vid eftermiddagens förmöte. Vi var några moderata företrädare från de nordligaste länen som inbjudits att vara med och få lyfta nationella och norrlandsanknutna frågor på en rad områden och prata val. Det vädrades många viktiga saker kring stad och land.
Själv uttryckte jag tillfredställelse över att partiledaren så tydligt angett att Moderaterna ska vara ”den vuxna rösten” och lyfte också tankar kring migration, integration och utbildning som jag anser att vi inte får tappa. Linda Frohm är ”i det civila” verksam i hotell- och restaurangbranschen där ca 60 % både av arbetande och näringsdrivande har rötter i andra länder. Vi kan inte undvara de arbetade timmar våra utrikesfödda gör. Det är en viktig sida av myntet.

Vid det öppna mötet där alla fyra medverkade enskilt och gemensamt i en fullsatt sal fick många åhörare hålla till godo med ståplats. Det svarades på många frågor från publiken, även om allt inte hanns med. Där kunde jag inte vara med hela tiden då jag hade ett annat engagemang inbokat sedan månader tillbaka.

Starten blev för övrigt lite speciell. Jag gick in på Rex samtidigt som en bunt tunga socialdemokrater och undrade om jag missuppfattat något när Hans Lindberg, Mikael Damberg m.fl. hälsade på mig. Det hände uppenbarligen olika saker i huset…

När jag kom in i rummet med det moderata tunggunget höll Ulf Kristersson just på att fråga lite om en Moderat riksdagsman från Vännäs. Han hade hört talas om en som en gång röstade mot partiet och fällde borgerligheten i fråga om utbyggnaden av en älv (Sölvbacka strömmar) och undrade vad han hette. Gösta Boman hade blivit vansinnigt arg.
Mitt i steget klämde jag snabbt ur mig att det var min pappa. Tänkte att det är lika bra innan samtalet kanske skulle ta en knepig vändning. 😉 Det blev bullrande skratt och frågor kring hur det gick.
Boman förlät pappa Tore rätt snabbt i alla fall och Ulf sa att han mitt i allt ansågs rakryggad och ståndaktig. Det var förmodligen en tid då sådant var lite mer möjligt.
Hade inte väntat att höra pappa nämnas idag, så här 20 år efter hans död.

Intressant om morgondagen

Av , , Bli först att kommentera 13


Det hade inte gjort ont med en slö dag efter de två senaste veckornas höghastighetsrace, men det blev bra med Moderaternas länsförbundsstämma också. Liksom kvällens möte.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons föredrag idag var väldigt intressant. Det blev både historisk tillbakablick på välfärdsstatens framväxt, nutiden och framtidens utmaningar för individer och samhälle. Den betydligt större kvinnliga sjukfrånvaron, den ökade psykiska ohälsan och vår knepiga demografi presenterades som välfärdens kanske största utmaningar.

När det gäller demografin så har vi Europas näst bästa födelsetal, men ändå inte nog för att fixa morgondagens välfärd ”på egen hand”. Som det ser ut blir det helt enkelt för få skattebetalare och arbetande händer i relation till antalet pensionärer framöver. Om det inte blir ett tillskott.
Hur det ska gå för länderna med riktigt låga födelsetal undrar jag verkligen.

Intressant var också uppgiften att snittåldern var 59 när allmänna pensionsåldern på 67 infördes. Alla kan inte jobba till 65, men med vår nutida medellivslängd vill det både till att unga generellt kommer i jobb snabbare och att många orkar arbeta länge. Allt för att vi ska kunna ta hand om de som inte kan.

Får se om det går att få tag i några av dagens bilder för publicering här.

Bra om sjukförsäkringen

Av , , 5 kommentarer 3


Har just varit med om ett mycket bra seminarium med Ulf Kristersson och Gunnar Axén. En ödmjuk ton och mycket fakta om det svåra arbetet med sjukförsäkringssystemet.

Hade med mig fem frågor från en av dem som brukar kommentardebattera med mig här. Fick med två.

Nu är det lunch och inte bloggtid, återkommer om det här.

Jag älskar dig!

Av , , Bli först att kommentera 5


Jag har haft en heldag i politikens salar idag. I morse var temat ”Arena för tillväxt” och det blev en förmiddag med många aha-upplevelser utifrån ”utomstående” perspektiv på Vännäs goda förutsättningar. Skriver ingen annan så återkommer jag nog till det om jag får tid och kraft.

I eftermiddags var det ett telefonmöte med Ulf Kristersson angående förändringarna i sjukförsäkringen som gladde mig. Några reflektioner kommer senare.

Dagens citat från KS blir utropet från socialdemokratiske Leif Andersson på andra sidan sessionssalen efter att jag uttalat mig i en fråga om framtid, deponering, ekonomiskt ansvar och hållbarhet. ”-Jag älskar dig!”
Han rev ner dagens längsta skrattsalva.

Säga vad man vill, men det är eljest i Vännäs. 🙂

Nu ska jag åka till slalombacken och se om det går att ta en bild eller två från årets sista slalomtävling.

Om sjukförsäkringen

Av , , 34 kommentarer 5

I den här DN-artikeln av Ulf Kristersson står det flera viktiga saker.

Den är mycket väl värd att läsas av vem det vara månde. Gärna två gånger och med eftertanke.