Svar från Region Västerbotten

Nu har Thomas Hartman svarat på mina frågor. Dessutom har han inledningsvis gett en bra beskrivning på vad Region Västerbotten är tänkt att vara. Det blir tillsammans rätt långt så jag skriver inga egna funderingar nu utan det kommer kanske i morgon eller övermorgon. Men jag tycker absolut att ni som är intresserade ska läsa hans beskrivning av Region Västerbotten samt hans svar på mina frågor.

Spontant känner jag personligen att mycket kan förändras nu när Rastad "lämnar in" och det finns möjlighet för en omstart för Peter Olofsson och hela Landstinget. Mycket självklart beroende på om de utnyttjar den möjlighet som nu skapats och på vem som blir ny Landstingsdirektör.

Men läs i lugn och ro igenom nedanstående och kom gärna med åsikter – både positiva och negativa. Självklart kan jag inte svara för RV men bara bra om vi får synpunkter från olika håll. Efter ett telefonsamtal med honom från Bryssel i kväll (jag hade sökt honom tidigare) så framgick det att iaf han är väldigt öppen för synpunkter och dialog – för utveckling av Region Västerbotten och regionen Västerbotten. Personligen har jag lite funderingar och återkommer om det senare men läs nu ni som är intresserade:) Ifall någon undrar så har jag hans tillåtelse att publicera detta.

 

Hej Carl-Axel 

Och tack för ditt engagemang för länet och hur Västerbotten kan bli starkare. För ytterst är det detta denna diskussion handlar om som jag ser det. 

När vi pratar om hur Västerbotten kan bli starkare så kan vi också använda begreppet regional attraktivitet. Naturligtvis är det många faktorer som samspelar för att människor ska känna att de vill leva och utvecklas i norra Sverige. Faktorer som samhällsservice, jobb, trygghet, kultur, transporter, tillgång till vänner och relationer, naturupplevelser kan vara några saker som spelar in om en region upplevs attraktiv och blir ett förstahandsalternativ för inflyttning och för att människor ska välja att stanna kvar.

Västerbotten och norra Sverige har genomgått en mycket snabb och kraftfull tillväxtprocess de senaste etthundrafemtio åren. Flera platser i norra Sverige erbjuder livsvillkor som många i ett globalt perspektiv skulle karaktärisera som mycket goda. Trots det befinner sig regionen i en besvärlig utvecklingsfas med svaga befolkningssiffror.

Vi kan se hur befolkningstillväxten i Västerbotten under en längre tid legat under utvecklingen i Sverige som helhet. Dessvärre har befolkningsutvecklingen i övriga tre norrlandslänen varit ännu svagare. Det är ytterst ett tecken på att norra Sverige förlorat attraktivitet om vi ser till konkurrerande regioner.

Samtidigt är det svårt att hävda att boende i Norrland tär på det globala eller de lokala ekosystemen i sådan omfattning att det finns starka ekologiska skäl för att minska befolkningen i regionen.

Studier visar att Västerbottens och Norrlands svaga utveckling är en konsekvens av att regionen inte är tillräckligt attraktiv och att de värden som skapas, inte i tillräckligt hög grad bygger tillgångar i regionen.

Det är tydligt att de stora kommunerna behöver länet som helhet för att skapa attraktivitet samtidigt som de små kommunerna behöver samverkan med de större kommunerna och de stadsmiljöer som de större kommunerna kan erbjuda för att skapa en starkare utveckling.

I Västerbotten, som i alla regionala förlopp, finns krafter som verkar för att stärka regionen, som strävar efter att föra regionen in i en hållbar utvecklingsbana.

En sådan institutionell förändring, kraftsamling, genomfördes i och med att Region Västerbotten bildades.

I samband med bildandet fick Region Västerbotten ta över en rad verksamheter från andra länsaktörer; kommunförbundet, landstinget och länsstyrelsen.

En stor skillnad är att frågor som tidigare hanterades av staten och länsstyrelsen med mycket begränsad lokalt och regionalt inflytande nu samlat styrs av länets politiker. På ett nytt sätt kan de förtroendevalda ta gemensamt politiskt ansvar för länets utveckling. Resultatet har blivit Sveriges starkaste regionala kommunala samverkansorgan.

Förutom att kommunförbundet lades ner, nämnden för regional utveckling avvecklades och viss verksamhet överfördes från länsstyrelsen så har också länets ägande i olika länsgemensamma bolag samlats hos Region Västerbotten.

Aktiebolag

Länstrafiken AB (100 %)

LäNet data och tele AB (76,9 %)

NorrlandsOperan AB (60 %)

Västerbottensteatern AB (60 %)

Skogsmuseet i Lycksele AB (49 %)

Västerbottens museum AB (40 %)

Skellefteå museum AB (40 %)

Norrbotniabanan AB (28,5 %)

ALMI Företagspartner Nord AB (24,5 %)

AB Transitio (5,3 %)

Dotterbolag till Länstrafiken

Umeå Busstation AB (51 %)

Norrtåg AB (25 %)

Samtrafiken i Sverige AB (2,1 %)

Dotterbolag till Norrlandsoperan

Botnia Musik AB (60 %)

Umeå universitet har tittat närmare på vad bildandet av Region Västerbotten har inneburit. Även om det är lite väl tidigt att få svaret på detta så är en konsekvens de redan kunnat se en förskjutning i hur bilden av Västerbotten kommuniceras. De menar att Västerbotten rört sig från att vara en beskattningsbar naturresurs för Sverige till att mer bli en resurs för Västerbottningen.

Möjligen är det så att vi inte längre på samma sätt som tidigare kan lita till statsmakterna för att generera pengar, tillväxt, trygghet etc utan att vi exempelvis själva behöver jobba med att öka mängden förädling som sker i vår egen region snarare än att skicka iväg råvarorna för förädling på annan ort.

Slutsatsen av detta är att uppgiften att göra något åt norra Sveriges utveckling därigenom är vår egen. Vi kan inte lita till att någon utifrån gör detta åt oss.

Det är därför vi jobbar för att stärka graden av samhandling mellan akademi, politik, civila samhället och näringslivet. Det är också därför det är viktigt att kommunerna och landstinget samverkar.

Så långt en utvikning om läget i stort som kanske delvis kan tjäna som någon form av bakgrund till dina frågor.

 

Fråga 1. Vad har landstinget i Region Västerbotten att göra? Och varför är de genomgående så starkt representerade?

Svar: Uppsikten över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunalförbund och som landstinget är medlem i regleras i kommunallagen (6 kap 1§). Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter. Uppsikten är viktig för att styrelsen skall ha tillsyn avseende ekonomi, ändamålsenlighet och i viss mån legitimitet i verksamhet men det är även ett viktigt instrument för att kunna leda den verksamhet man är ansvarig för. Grunden är att landstingets ansvar kvarstår för den verksamhet som bedrivs av annan huvudman på uppdrag av landstinget.

Men politiken har också sett det som en styrka att kommunerna och landstinget tillsammans skapar en arena där man gemensamt tar sig an regionens utmaningar som exempelvis tillväxt, demografi, näringslivsutveckling för att tillsammans utveckla vårt län.

Som vi alla vet finns många risker att enskilda individer hamnar i kläm i gråzonen mellan organisationer. Där är kommun och landsting inget undantag. Se exempelvis gränsdragningar när det gäller vård respektive omsorg. Detta kan vi tillsammans motarbeta bland annat genom att bli bättre på samverkan och utveckla och fördjupa konkreta samarbeten mellan kommun och landsting.

Bland annat jobbar kommun och landsting tillsammans fram länsöverenskommelser om samordnad vårdplanering, samordnad rehabilitering, samverkan inom missbruksområdet etc. Just nu pågår diskussioner kring genomförandet av kommunaliserad hemsjukvård.

Hur finansieras då denna samverkan i Region Västerbotten?

Ja, precis som du säger så betalar kommunerna och landstinget årligen en medlemsavgift. En styrande parameter är antalet folkbordförda medlemmar i kommunen respektive landstinget 1 november två år före verksamhetsåret.

Genom att medlemsavgiften är konstruerad så påverkar det även representationen av politiker från landsting respektive kommun i Region Västerbotten. (Samtidigt ska man komma ihåg att de politiker som är verksamma i landstinget självfallet är hemmahörande i någon av länets kommuner.)

Utöver medlemsavgiften kan medlemmarna exempelvis lämna olika uppdrag till Region Västerbotten. När så sker upprättas särskilda överenskommelser om vad som ska utföras. Men observera att det yttersta ansvaret ändå finns hos den som ger uppdraget.

I landstingets fall så har de alltså kvar ansvaret för kultur, transportinfrastruktur etc men överlåter det praktiska utförandet till Region Västerbotten. Vilket betyder att landstinget självfallet måste utöva politiskt inflytande i den organisation som jobbar med utförandet dvs Region Västerbotten. Något annat är inte möjligt och exempelvis landstingets revisorer skulle inte gå med på att verksamhet och pengar överfördes för vissa uppdrag utan att landstingspolitiken också hade inflytande.

Men genom att uppdrag ges till Region Västerbotten på detta sätt sker trots allt precis som du säger en mycket tydlig renodling av verksamheten i landstinget till att fokusera på Hälso- och sjukvård.

Fråga 2. Det är endast i Kollektivtrafikutskottet som Landstinget är nere på endast 14%. Men i stället har Umeå helt plötsligt 43%. Om mina uträkningar stämmer så undrar jag hur det kommer sig?

Svar: Representationen i kollektivtrafikutskottet precis som i andra delegationer, beredningar och utskott sker efter förslag/nomineringar av respektive parti enligt fördelning mellan partierna.

När det gäller kollektivtrafikutskottet så utses den av ledamöter inom styrelsen och landstingsstyrelsens ordförande är ordförande för utskottet. Det kan vara en förklaring till hur den fördelningen blivit.

I beredningar och delegationer däremot kan ledamöter även väljas utanför styrelsen.

Jag fick ett förtydligande i ett senare mail och det lyder enligt följande:

Hej igen Carl-Axel

Ett förtydligande. När det gäller kollektivtrafikutskottet så utses den av ledamöter inom styrelsen och landstingsstyrelsens ordförande är ordförande för utskottet. Det kan vara en förklaring till hur den fördelningen blivit.

I beredningar och delegationer däremot kan ledamöter även väljas utanför styrelsen.

När det gäller representationen i fullmäktige fungerar det så att kommunerna väljer 50 ledamöter och 50 ersättare. Landstinget väljer 25 ledamöter och 25 ersättare.

Av de 50 ledamöter och ersättare som kommunerna ska välja ska varje kommun ha grundmandat i form av två ledamöter och två ersättare.

Återstående 20 kommunmandat fördelas efter antalet röstberättigade i respektive kommun vid kommunala val Det är allmänna val äger rum i landet.

Fråga 3. Vem/vilka har bestämt just den här organisationen i RV

Svar: Det har skett i förhandlingar mellan partierna inför att Region Västerbotten bildades 1 jan 2008.

Fråga 4. hur kom man fram till att det skulle vara just den här sammansättningen – politiskt och tillhörighet – i fullmäktige och styrelse. Är det fullmäktige eller styrelse som satt samman utskotten?

Svar: Region Västerbottens fullmäktige förrättar valen till styrelse, delegationer, beredning. Fördelningen kommer av medlemsstorlek och vidare genom partistorlek. Men upplägget i stort är ett resultat av förhandlingar mellan partierna innan bildandet som jag skriver ovan. Inför varje val ses den politiska organisationen över för att möjliggöra justeringar inför kommande mandatperiod.

När det gäller representationen i fullmäktige fungerar det så att kommunerna väljer 50 ledamöter och 50 ersättare. Landstinget väljer 25 ledamöter och 25 ersättare. 

Av de 50 ledamöter och ersättare som kommunerna ska välja ska varje kommun ha grundmandat i form av två ledamöter och två ersättare.

Återstående 20 kommunmandat fördelas efter antalet röstberättigade i respektive kommun vid kommunala val Det år allmänna val äger rum i landet.

Fråga 5. Exakt hur mycket har Landstinget gått in med i sin medlemsavgift? I kronor och ören?

Medlemsavgifter kommuner enligt budget 2012 är 19 370,6 mkr

Medlemsavgifter landsting enligt budget 2012 är 145 080,2 mkr

Än en gång tack för dina frågor och jag hoppas att mina svar på något sätt kan bidra till det du behöver.

Hör gärna av dig igen om du har fler frågor.

Vänligast 

Thomas 

– 

Thomas Hartman

Kommunikationschef / Head of Communications

Region Västerbotten