Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

VK bygger om

Av , , Bli först att kommentera 0

Många av oss lever i internettider. Men fortfarande är papperstidningen stark och ännu har den många år kvar som nyhetskanal, även om upplageraset varit stort under det senaste årtiondet.

Att Västerbottens Kuriren nu går ut i stor kampanj för att få läsarna att tycka till om den framtida utformningen av papperstidningen är därför mycket bra och nödvändigt.

I konkurrensen från internet måste pappersutgåvorna av lokalpressen fortsätta hålla högt huvud och våga förnya sig. VK har i sin kampnaj gått ut hårt för att visa på vilja att göra om. Härom veckan trycktes korsordet på första sidan. Annonser har publicerats upp och ner. Allt för att visa på viljan att göra om.

Att man dessutom tagit in studenter från civilingenjörsprogrammet för interaktion och design är också positivt. det visar på en vilja att lyssna till de unga rösterna, kanske den grupp som är svårast att locka till papperstidningen.

För den som tror på papperstidningens nödävndiga roll i dagens samhälle är det bara att hoppas på att VK nu också kan hitta nycklarna till en form och ett innehåll som svarar mot läsekretsens behov fram till 2020, för länger än så är det knappast troligt att det är värt att titta. Därtill går utvecklingen allt för fort.   

Läs gärna kommentarerna på VK från läsare som tycker till om nya VK.

Bli först att kommentera

Fortfarande utloggad

Av , , Bli först att kommentera 0

Påskafton och solen har gått ner för ett tag sedan. Också idag har varit en utloggad dag. Kroppen mör efter timmar i sol, gnistrande vit snö, skidspår.

Påsklammet avsmakat, en brasa i den öppna spisen.

Det är påsk.

Bli först att kommentera

Loggar ut

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu i påsk är det många av oss som åker utanför storstäderna, bort från fibernäten, från internetuppkopplingarna, kanske till och med bort från elnäten.

Där jag är just nu är snön vit. Isen ligger ännu på älven. Som den gjort varje år i tusentals år. Långt före jag föddes. Långt efter jag kommer att vara borta.

För en stund kliver jag ut ur den hastiga stormvind jag alltid annars lever i. Jag stakar mig fram i skidspår som bitvis försvinner där vinden tagit fart. 

Loggar ut. 

Bli först att kommentera

Mina universitet på internet

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har just fått erbjudande om att läsa en mängd olika kurser vid ledande internationella universitet. Men jag behöver inte åka dit, jag kan göra det hemifrån, online via min dator.

Mer än 300 olika online-kurser har jag att välja mellan. Rockens historia, latinamerikansk kultur, idrott i dagens samhälle eller en grundkurs i programmeringsspråket Python. Jag klickar mig fram genom utbudet och slås av den stora bredden på kursutbudet som leds av lärare från över 60 ledande universitet i främst USA som exempelvis Stanford, Harvard, Princeton och University of Washington. 

På engelska kallas det MOOCs eller massive open online courses. Föreläsningssalen tar jag med var jag går, vare sig jag är hemma, på bussen eller sitter på ett café. Där jag har min dator och en uppkoppling mot internet har jag allt jag behöver för att vara med på kursen. Undervisningen följer jag genom videoföreläsningar, online-frågor och genom att mina svar rättas av andra studenter medan jag får rätta någon annans inlämnade uppgifter.

Ensamstudier? Nej, inte alls, hävdar de ansvariga på utbildningsföretaget Coursera som driver ett stort partnerskap med ett växande antal universitet. Tusentals andra kunskapstörstande runt om i hela världen är också med på kursen och jag utlovas kontakt med dem via kurssidans gemensamma diskussionsforum.

MOOCs har blivit en enorm framgång under senaste året med företag som Coursera, Udacity och edX. På bara ett år har exempelvis Coursera tagit emot över tre miljoner anmälningar till sina kurser från mer än 210 länder. Enligt Wikipedia finns det 246 länder i världen varav 193 är medlemmar i FN. Det innebär att det finns kursdeltagare från nästan alla länder i hela världen.

En av utmaningarna för dessa företag handlar om att få fler av de studenter som påbörjar kurserna att också ta sig igenom och avsluta dem. Jag är en av dem. Jag  fick nämligen erbjudandet eftersom jag ifjol började på en av kurserna hos Coursera. Men livet kom emellan och jag droppade ut, föll ifrån och hann inte med. Jag är i gott sällskap. Endast 15 procent av kursdeltagarna fullföljer hela kursen, enligt statistik som Nature redovisar, och helt uppenbart är att metoder behöver tas fram för att fler av oss studenter ska vara kvar hela kurstiden.

En annan utmaning för Coursera, Udacity och edX är att sätta upp en teknik bakom systemen så att det går att följa vad jag som student gör. Var klickar jag? När svarar jag? Hur beter jag mig? Allt detta registreras för att sedan analyseras. Förhoppningen är att man ska kunna förbättra de metoder som används i online-kurserna.

Fördelarna med att sprida kunskap på detta sätt har lovordats av många. Men det finns frågetecken. Ett är betygsättnnig. Ännu har man inte kommit fram till en standard kring detta utan man nöjer sig med att ge ut ett diplom över genomgången kurs. För hur ska kursanordnarna kunna vara säker på att det är jag som svarar på frågorna? Här behöver någon form av säkerhetslösning tas fram för att garantera min koppling till ett framtida utfärdat betyg.

Stefan Fölster hävdar i en artikel i Svenska Dagbladet svenska universitet och högskolor måste lyfta in dessa online-kurser och MOOCs i den undervisning man redan bedriver. Fölster menar att det ”behövs nu en samordnad insats både från svenska högskolor och regeringen att hitta ett smidigt sätt att validera och godkänna högskolepoäng från utländska MOOC:s”. Och han fortsätter: ”Högskolor som ligger efter i denna utveckling hamnar snabbt i ett läge där deras studenter blir mindre attraktiva.”

Helt klart är att den nya tekniken för distanslärande kommer att öpppna upp för helt nya former av undervisning och kanske kommer vi att få svenska universitet i en nära framtid pröva det som Stefan Fölster föreslår – att erbjuda en del av undervisningen som MOOCs från något universitet i USA. Redan idag ser vi hur hur distanskurser på våra svenska universitet blivit en del av vardagen där studenterna inte är bundna till att vara på campus. Så steget är kanske inte så långt bort i alla fall, även om det idag finns många frågetecken just kring tentamen och betygsättning.

Men också frågor om huruvida mina kurser på de amerikanska universiteten ska kunna räknas in i min svenska utbildning. Vilket kanske ställer till det för Ladok-systemet som i Sverige håller reda på alla studenters kurser och betyg här i landet. Ska Ladok då utökas till att också räkna mina online-kurser från USA?

Frågorna är som sagt många och debatten har bara börjat. Allt medan jag själv och förmodligen tusentals andra svenskar redan har tagit steget och börjat testa dessa online-kurser. Själv funderar jag på om jag kanske ändå inte ska ta den där kursen i Einsteins relativitetsteori som Stanford University ger i vår.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Datorer och it het fråga för arbetslösa

Av , , Bli först att kommentera 0

Mitt viktigaste möte idag har varit med ett 40-tal personer som alla står utanför arbetsmarknaden. Deras vardag handlar om arbetsträning och stöd för att förbättra arbetsförmågan. Fas 3 och Fas 2 är för dem en verklighet som de själva lever i och inte bara något de hör om på nyheterna.

Ibland får de som grupp besök av någon föreläsare. Idag var det min tur och på programmet stod ett samtal om digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Det kan verka som ett svårt ämne att ta upp men tvärtom så blev det ett ionspirernade och fascinerande möte fyllt av intensivt samtal, efrtertanke och även många skratt.

Digitaliseringen av vårt samhälle, våra jobb och vår vardag var en fråga som verkligen berörda och som de alla på något sätt hade erfarenhet av. Både positiva och negativa, skulle det visa sig.

Vi började med kön till hamburgerrestaurangen. Där man numera kan beställa sin hamburgare redan vid ingången i särskilda maskiner för att fortare få ut sitt skrovmål. Det ledde till en spännande diskussion om robotar som restaurangarbetare, om arbetstillfällen som hotas och företag som pressar budgeten med nya tekniklösningar. Högst relevanta frågor för den som står utan arbete och funderar på hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut.   

Vi fortsatte med barnen och jag berättade om mitt möte med ettåringar som redan börjat använda surfplattor och smarta mobiler. Flera i gruppen var föräldrar och hade egna erfarenheter av hur digitaliseringen tränger in i familjelivet med nya utmaningar för barn och föräldrar. Någon undrade om han skulle köpa en surfplatta till sin treåring eller vänta? Andra ställde frågor om surfplattan som barnvakt eller en möjlighet till kreativt skapande, eller både och?

Det hela ledde till en debatt om pappersboken och vikten av att läsa och om det är rätt av skolor ersätta skolböcker med surfplattor.

Vi talade om 3D-skrivare, om e-handel och om de val som vi alla står inför när ny teknik strömmar in i våra liv.  

Vi hann inte beta av allt jag tänkt mig. Samtalet mellan de 40 i gruppen blev så intensivt och fyllt av livserfarenhet att tiden bara rann iväg.

Så här efteråt önskar jag att jag hade haft med mig alla de föertagare och entreprenörer jag i mitt övriga liv arbetar tillsammans med. De som utvecklar apparna, de som designar gränssnitten, de som tar fram de nya digitala tjänsterna och produkterna. De 40 långtidsarbetslösa jag mötte idag bär med sig många erfarenheter som är viktiga att lyssna till när vi talar om digitaliseringens möjligheter.

Själv blev jag både inspirerad och glad av vårt samtal idag. Deras tankar och argument bär jag med mig fortsättningsvis.

Föreläsningen anordnades av GF Chansen som är ett gemenskapsföretag med det allmännyttiga syftet att integrera personer som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Framtidens hälsovård

Av , , Bli först att kommentera 0

Nya tjänster och nya produkter kan bli en viktig grund för framtidens hälsa och sjukvård. Och mycket av detta nya kommer att utvecklas av it-företag och bygga på digitaliseringens möjligheter.

Men hur ser de nya it-lösningar ut som ger möjlighet till att var och en ska kunna ta ansvar och få stöd kring sin egen hälsa? Hur kan it bidra till gränsöverskridande samarbeten och innovationer som kan utveckla hälsa och sjukvård?

Det är frågor som kommer att tas upp vid en konferens om framtidens hälsa och sjukvård i Lycksele 24-25 april. Med stöd av digitalisering kan nya tjänster och nya produkter, nya sätt att att arbeta bli en grund för framtidens hälsovård. Att dessa frågor blir belysta är viktigt och förhoppningsvis kan denna konferens bli en del i en positiv utveckling mot en bättre hälsa.

Upplägget för konferensen är särskilt spännade eftersom skådespelarna Hans-Ola Stenlund och Mia Westin deltar med inpass för att ge näring till samtalen.

Här finns mer information om Forma framtidens hälsa och sjukvård.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Framtidskommissionens rapport

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu lägger Framtidskommissionen fram sin slutrapport. Regeringens Framtidskommission har i ett och ett halvt års tid arbetat med att identifiera samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt, framåt 2020 och 2050. Den 26 mars, 9.00 – 10.30, presenterar Framtidskommissionen sin slutrapport och den som har möjlighet kan följa det i direktsändning över internet.

Presentationen webbsänds via regeringen.se mellan 9.00–10.30.

Bli först att kommentera

Umeås snabba bredband imponerar

Av , , 1 kommentar 0

Det är imponerande av Umeå. År efter år ligger staden i täten vad gäller utbyggnad av bredband och infrastruktur för internet, inte bara i Sverige utan faktiskt i hela världen.

Under veckan som gick fick vi ännu ett besked om detta när UmeNet utsågs till Årets stadsnät av Svenska stadsnätsföreningen. ”Tack vare UmeNets väl utvecklade fibernät har i dag 95 procent av invånarna i kommunen tillgång till bredband och ett 80-tal byanät är anslutna”, säger stadsnätsföreningen i sitt utnämnande.

Utnämningen som Årets stadsnät kom bara någon månad efter att UmeNet hyllats som Årets operatör vid Telekomgalan. Det innebär att UmeNet både klarar av att bygga infrastrukturen och se till så att ett bra innehåll kan levereras genom fibernätet.

Men inte nog med det. UmeNet har också ett bredband som faktiskt är ett av västvärldens snabbaste. Vid en mätning 2011 av Akamai kom Umeå på en hedrande 15:e plats bland världens snabbaste städer, bara snäppet efter några supersnabba städer i Sydkorea och Japan.

Dessa framgångar ger förutsättningar för såväl kommun och Umeå universitet som företag att ligga i framkanten när det gäller digitaliseringens möjligheter. Infrastrukturen lägger inte hinder i vägen och det är ett viktigt konstaterande.

Men det är också viktigt att hela länet Västerbotten kan vara med i utbyggnaden av ett snabbt internet. Att Umeå ligger långt framme är bra och nödvändigt som en motor för regionen, men initiativen för att resten av regionen också får en snabb uppkoppling måste också fortsätta.
 

1 kommentar
Etiketter: , ,

Kalldusch för BRIS

Av , , Bli först att kommentera 0

En kalldusch för BRIS medlemmar. Så beskriver Kattis Ahlström, generalsekreterare för BRIS, reaktionen från medlemmarna när de får höra att BRIS lägger ner den regionala verksamheten med lokala BRIS-jourare som möter barn över telefon och internet. Istället kommer BRIS att centralisera verksamheten till Stockholm där anställda istället för frivilliga ska stötta barn i kris.

Men det är en nödvändig omställning ”framför allt för barnen som ju är vår faktiska uppdragsgivare”, skriver Kattis Ahlström i BRIS Medlemsnytt 2/2013.

Vad  är det då som händer i BRIS som tvingar fram denna radikala omorganisation? Ja, svaret ligger utanför BRIS. Man menar att man kommit till en brytpunkt där den tekniska utvecklingen tvingar fram denna radikala omställning. Från början var BRIS stödverksamhet knuten till talad telefon. Idag söker barnen andra vägar för sin kommunikation och med smarta telefoner och datorer har internet inneburit så stora förändringar att BRIS menar sig vara tvungen att söka nya vägar.

Internet tvingar BRIS in i en omorganisation, för med de nya kanalerna som barnen väljer för sin kommunikation kan inte BRIS hålla kvar vid den gamla talade hjälptelefonen som enda kanal. Sedan flera år har man därför använt sig av BRIS-mejl, BRIS-chatt och diskussionsforum. 

Det är ingångar till BRIS som blivit oerhört populära men också ställer krav på förändring. Eftersom intenret alltid är öppet förväntar sig barnen kunna nå BRIS under dygnets alla tider. Med anställda i Stockholm istället för frivilliga i exempelvis Umeå menar sig BRIS kunna ge barn ett direkt möte åtminstone tolv timmar om dygnet, vilket är en utökning jämfört med vad de frivilliga mäktar med.

Med anställda kan dessutom barnen få möjlighet att återkomma till samma person flera gånger, vilket ger en trygghet, enligt BRIS.

BRIS är inte ensam om att tvingas in i en omorganisation. Vi ser samma sak hända inom industrin. När ProcessIT-dagen 2013 genomfördes nyligen i Skellefteå möttes representanter från LKAB, Boliden, Smurfit Kappa Kraftliner och andra basindustrier med representanter från teknik- och automationsleverantör som ABB, Komatsu Forest och ett stort antal forskare för att spana in mot framtiden.

Liksom BRIS, fast i en helt annan verksamhet, talar man här om de stora utmaningar som ny teknik ställer verksamheten inför. Med sensorer och fjärrövervakning kan processerna styras på helt nya sätt. De processoperatörer och maskinskötare som tidigare kunde hålla handen på sin maskin och bokstavligen lyssna till hur de mådde kan nu med ny teknik följa produktionen på avstånd. Vinsterna är stora. Sammantaget ger det större säkerhet, effektivare processer, bättre miljö och kostnadsbesparingar. Men omställningen är stor och de olika länkarna i kedjan från industri till leverantörer och forskare måste hitta vägar för att den ske kunna på bästa sätt.

Åter till BRIS, för det är just detta som också Kattis Ahlström hänvisar till i medlemsbrevet. Digitaliseringen ger möjligheter som rätt hanterade kan förbättra stora delar av verksamheten. Men omställningen är tuff och måste hanteras på ett klokt sätt. Här är Kattis Ahlström och BRIS ledning självkritiska inför den kommunikation man haft ut i organisationen: ”Medlemmarna upplever att de inte fått sina röster hörda. Vi behöver därför förbättra vår kommunikation framöver”, skriver hon.

Denna insikt är en viktig del av den omställning som hela samhället står inför med ökad digitalisering. Kommunikation kring vad som är på gång och vilja följder som digitaliseringen innebär måste vara en del av teknikomställningen, vare sig det handlar om en barnorganisations nya kläder eller en industri i förvandling. 

Industrins nya utmaningar

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyfiken på den digitala gruvan? Hur it förändrar skogsindustrin och massa- och pappersbruken söker efter nya automationslösningar? Då ska du kolla in ProcessIT Innovations årsberättelse för 2012. Här finns mycket läsning för den som vill veta mer om hur basindustrier som gruva, skog, massa och papper ställer om inför framtiden med nya automatiserade tekniklösningar.

ProcessIT Innovations är ett forsknings- och utvecklingscentrum som, tillsammans med universitet, IT-företag och basindustrin i norra Sverige, arbetar med att ta fram nya konkurrenskraftiga automationslösningar för process- och verkstadsindustri.

I årsberättelsen berättar Martin Ärlestig, konstruktionschef på Komatsu Forest om hur samverkan med forskares simuleringsprojekt kan ge säkrare miljö för skogsmaskinföraren. Elin Wennerholm berättar om hur hon gått från en utbildning på IT-Management vid Umeå universitet till att bli projektledare för ABBs underhåll av gruvspel i många av världens länder. Ett jobb hon sköter från Skellefteå. I årsberättelsen skriver Lars Atterhem, tidigare på Skellefteå Kraft och numera vd för Biostream om hur energiindustrin förnyas i mötet med automationslösningar.

Och mycket annat finns också att läsa.

Väl värt att studera ProcessIT Innovations årsberättelse för den som vill förstå lite mer av de utmaningar som processindustrin står inför.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: