Lennart Holmlund (s) och friskolorna. När ska han ge sig?

Citat från Holmlunds blogg:
"Vi har även läst i tidningarna om de mycket höga vinsterna som tre personer som äger fastigheten tagit ut, vinster i miljonklassen."

Han fortsätter:
"I de kommunala skolorna finns det för det första ingen vinst utan det är kapital och andra driftskostnader som man betalar för."

Att betala så höga hyror som ger sådana vinster är ett fullständigt ruttet system och man kan verkligen fråga sig om det avtalet tillkommit på ett proffsigt sätt och att inte andra motiv legat bakom hyressättningen, nämligen det stora vinstintresset för fastighetsbolaget." Slut citat.

Holmlund har satt på sig skygglapparna och debatterar också med dessa tätt slutna runt öron och ögon. Detta syndrom kallas även tubseende.

Om man benar upp frågan får man en annan bild. Kommunens skolor betalar hyra för den lokalyta man disponerar till tekniska nämnden eller privata bolag såsom t ex Balticgruppen (Västangård Umedalen).

Skolans hyra till Balticgruppen verkar Holmlund inte bedöma vara kontroversiell. I sak är det samma föhållande som finns på Minervaskolan.

På Umestan, som kommunen äger, finns flera friskolor. De betalar hyra till kommunens bolag enligt marknadsvillkor. Här tar alltså kommunen, via sitt bolag, hand om resurser som, enligt Holmlunds retorik, skulle få gå till undervisning.

Slutsatsen är att kommunens skolor i Umeå betalar hyra till kommunen själv, kommunens egna bolag Umestan (som har vinstkrav på sig) och privata bolag som Balticgruppen som också drivs med vinst. Friskolorna i Umeå hyr lokaler av kommunen och privata aktörer. Vari ligger skillnaden Holmlund? Varför angriper du inte Balticgruppen som enligt dig suger resurser ur skolans värld.

Problemet är att regelverket kring ersättningssystemet per elev är otydligt i kommunen. Det skapar irritation inom både den kommunala skolan men även inom friskolan. Ta tag detta problem Holmlund och lyft frågan till kommunfullmäktigenivå så kanske vi slipper denna typ av påhopp på friskolan i Umeå som gör ett bra jobb. Fråga föräldrarna och eleverna.

Med bedrövelse hör och läser jag att Astra Zeneca lägger ned sin verksamhet i Umeå. 180 människor mister sitt arbete. Känner sympati för dem och deras familjer. Mitt i all bedrövelse är det ändå positivt att flytten av verksamheten till Södertälje inte sker förrän 2010-2011.

Det finns med andra ord tid att sätta in åtgärder för att hantera den kommande situationen för dom som arbetar på Astra.

Samtidigt ett tack till Astra Zeneca för den tid ni verkat i Umeå och det ni tillfört vår stad.

Vill påpeka att detta inte verkar ha med den nuvarande finanskrisen utan är ett resultat av en långsiktig samordnings- och effektivitetsstrategi inom företaget. Det i sin tur borde innebära att Astra Zeneca borde kunna ställa upp och hjälpa till en hel del i samband med avvecklingen.

Den enes död den andres bröd innebär i detta fall att Södertälje får ett antal arbetstillfällen och kan glädjas av den anledningen.

Sett ur ett övergripande perspektiv sker dessa förändringar kontinuerligt i vår värld. Det måste vi förstå för att vi också på ett bra sätt ska kunna möta och hantera dessa förändringar. Umeå har en potential som vi ska använda oss av och utveckla.

Hoppas inte personalen på Astra Zeneca ser detta alldeles nattsvart utan att vi tillsammans i Umeå nu ska visa att vi kan och vill påverka framtiden på ett positivt sätt.

Vi är duktiga på en mängd saker i Umeå. Vi är inte lika duktiga på andra saker. Krisen vi nu är i ska vi tillsammans gå igenom och stärkta ta oss ur och lyfta Umeå till nya höjder.

Umeå är norra Sveriges nod och motor på en mängd områden. Den potentialen får vi aldrig glömma bort.

Enligt en rapport från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) så är det så lite som 8 % av ungdomsbrotten som klaras upp. Samhället misslyckas ofta att hjälpa ungdomar ur brottslighet när de är som mest mottagliga för förändring.

Studier visar nämligen att en ung person är som mest mottaglig för förändring direkt efter att brottet begåtts. Tyvärr är det så att dagens långa handläggningstider gör att många unga hinner begå nya brott innan de får ta konsekvenserna av tidigare brott. Därtill är många brott som begås av unga svårbevisade vilket leder till att åtal sällan väcks.

En lösning på problematiken som kristdemokraterna har lyft fram är så kallade bekymringssamtal.

Bekymringssamtalen är en metod som tagits fram av polis och myndigheter i Norge. Det innebär att en ungdom som misstänks för ett brott eller som är med i gängbildningar som misstänks vara inblandade i brott kan kallas, att tillsammans med sina föräldrar, träffa representanter för Polisen och Socialförvaltningen.

Detta sker i en serie av samtal där man diskuterar brott och vilka konsekvenser de kan få samt diskuterar den unges situation i skola och på fritiden. Samtalen skapar utrymme för reflektion hos ungdomarna och deras föräldrar och hjälper dem att förändra situationen.

Idag kan man i VF läsa om att junilistan bjudit in alla länets riksdagsledamöter för att diskutera Lissabonfördraget. På bild visar en "besviken" Sören Wibe (nu junilistan, före detta socialdemokrat) upp elva tomma stolar. Inga riksdagsledamöter kom.

VF har blåst upp detta som en stor nyhet. Min fråga är, var är nyheten?

Junilistan har under 5 år snart funnits i EU-parlamentet. För att ha något att överhuvudtaget säga till om i parlamentet måste man tillhöra någon gruppering. De tre största grupperingarna, som också i stort avgör alla frågor, är CDU, den socialistiska och liberalerna. Den största av dem är CDU, som kristdemokraterna tillhör.

Junilistan är med i en liten grupp kallad "brunrockarna". Den grupp ingen seriös politiker vill ha att göra med. Många i den gruppen har kopplingar till "bruna" krafter som inte är rumsrena. Junilistans påverkan på EU-politiken är med andra ord noll och intet.

Att då tro att länets riksdagsledamöter överhuvudtaget skulle hörsamma en inbjudan från junilistan ter sig nästan patetisk. Det vet också Sören Wibe. Därför gör han en chansning för att få lite media och visar upp tomma stolar.

Han hade förberett sig väl genom att sätta bilder på stolsryggarna av riksdagsledamöterna. Han visste ju att dom inte skulle komma med det gör sig snyggt på bild. Billigt trick att synas på i media och VF köper detta. Synd.

Den 1 januari 2009 sjösätts ett omfattande stimulanspaket på 32 miljarder kronor, eller motsvarande 1 procent av BNP. Det handlar om vägar och järnvägar, forskning och utbildning.

Flera välfärdssatsningar sker på psykiatrin, pensionärer med låga inkomster, skolan och vården. Det blir en viktig injektion i den svenska ekonomin som påverkas av den internationella finanskris som råder på det ekonomiska området.

Stimulanspaketet ingår i det budgetbeslut som riksdagen ska fatta kommande vecka.

I debatten glöms denna satsning ofta bort, som om regeringen i budgetarbetet inte sett varthän utvecklingen gått. Därutöver måste alliansregeringen följa utvecklingen framöver mycket nog för att vid behov återkomma till riksdagen.

Mot denna politik står en splittrad vänster som är eniga om att kraftigt höja skatterna på arbete. Exempelvis fördubblas arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år med deras politik.

Kristdemokraterna drev i opposition en hård kritik mot att socialdemokraterna negligerade de sämst ställda pensionärernas situation. Nu gör alliansregeringen den största satsningen på den här gruppen sedan det nya pensionssystemet kom på plats.

Skattesänkningen för dessa uppgår till över 200 kronor per månad. Tillsammans med den vanliga årliga uppräkningen av pensionen blir det nästa år över 500 kronor mer per månad för de pensionärer som har den lägsta pensionen.

Vi kan också se hur de genomsnittliga pensionerna höjs snabbare nu än tidigare beroende på att pensionssystemet är kopplat till hur arbetsmarknaden utvecklas. Ju fler som arbetar och ju mer genomsnittsinkomsten stiger, ju mer stiger pensionerna.

2005, när socialdemokraterna ledde landet, steg pensionerna med i genomsnitt 167 kronor per månad. Nästa år stiger de i genomsnitt med 500 kronor per månad.

Vi kristdemokrater är glada över allt detta. Men vi vill gå vidare. Vi vill genomföra ytterligare skattesänkningar för alla pensionärer.

Först Umegalan

Ett stort grattis till alla glada vinnare på Umegalan. Måste kännas oerhört smickrande och hedrande att bara bli nominerad till ett pris och för den som vinner även få ta emot priset och folkets jubel. Det är bara att buga och bocka.

Sahlin närmar sig det sataniska

Mona Sahlin (s) börjar använda sig av religiösa bilder. I dagens eko den 11 november kan man höra Sahlin angripa Alliansens arbetslinje genom att kalla den satanisk.

Satanisk har religiösa kopplingar. Satansfigurer har sitt ursprung i judendomen och motsatsen är då ängel. Man kan undra om Mona Sahlin blivit religiös på gamla dar?

Om Mona Sahlin anser att Alliansregeringens arbetslinje är satanisk måste hon ju då mena att om man inte arbetar är man änglalik. Ju fler som inte arbetar ju fler änglar i vårt samhälle.

Vän av ordning ställer sig då frågan, vilka djävlar ska försörja änglarna?

I förrgår kom nyheten att Joakim Fagervall får sparken från Björklöven. Eftersom Fagervall har kontrakt både denna säsong och nästa så tvingas Björklöven att betala 1,2 miljoner till en tränare som inte längre finns i klubben.

Att sparka tränaren behöver heller inte nödvändigtvis ha någon positiv effekt.

Forskare på Mittuniversitetet har undersökt detta och gjort en granskning. De kan med statistik påvisa att tränarbyte inte löser klubbarnas problem. Granskningen har gått till så att alla matchresultat och alla tränarbyten i elitserien från 1975 till 2005 har synats.

Resultatet visade att tränarbyten inverkar negativt på lagets prestationsförmåga (resultat). Om tränarbytet sker under säsongen (Björklövens fall) och om laget ligger dåligt till i serien så inverkar det ytterligare negativt.

Det man också kan se är att när valet av ny tränare görs är det viktigaste att tränaren verkligen har gjort bra resultat med sina tidigare lag, medan tränarens erfarenhet inte har någon effekt.

Det går också i granskningen att ana ett mönster att det är samma klubbar som gör samma misstag gång på gång.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta? Jo att när det går dåligt så tänker man inte rationellt utan går den enklaste vägen. Man är ute efter en förändring och då är det enklast att byta tränare.

Med andra ord är det bara hårt jobb både på isen och utanför som gäller för Björlöven och inte att förlita sig på att ett tränarbyte löser alla problem. Särskilt när det kostar dryga miljonen för en förening med svag ekonomi.

Kristdemokraternas partiledare, Göran Hägglund, med ännu en målande beskrivning av Vänsterpolitiken. Håll till godo.

I VK läser jag och ser att Lycksele har vunnit tillväxtpriset i Västerbottens län 2008.
Lycksele kommun har störst andel företag som har en omsättningsökning på över fem procent. Detta under perioden mellan de två senaste årsredovisningarna.

Själva grundtanken med mätning är att det är bättre att det finns många företag som går bra än ett stort framgångsrikt. Företaget Syna AB har kartlagt aktiebolagens utveckling i Sverige och sedan gjort en indelning län och kommunvis.

Lycksele kommun har bredd och kompetens säger näringslivschefen Margitha Andersson och stoltserar triumferande med tummen upp på bild.

Lycksele alltså. Inte Umeå har bäst tillväxt i Västerbotten. Även Skellefteå ligger före Umeå i denna mätning.

Ännu ett talande bevis på att Umeå inte lyckas med att lyfta näringslivsklimatet till högre höjder under Lennart Holmlund (s) ledning. Umeå har fått se sig rejält omsprungen och distanserad av andra kommuner i länet.

Fler barn bor med sina båda föräldrar.

Andelen barn i åldrarna 0-17 år som bor hos båda föräldrarna har legat stabilt kring 73 % från 2001 men nu ökat till 74 %. I samma mätning, som SCB gjort, kan man utläsa att av alla 1-5 åringar bor 87 % med sina båda föräldrar. Andelen 2001 var 84 %.

Olyckskorparna som häcklar om att familjen är död har liten bärkraft utifrån den statistik som redovisas. Familjen är den viktigaste byggstenen i samhällsbygget. Hela samhället är beroende av att familjen fungerar som institution.

Inget land kan utifrån ett ekonomiskt perspektiv räkna hem ett samhällssystem utan familjen. Då har vi inte berört vinsten med den sociala nära gemenskapens betydelse som familjen som begrepp innefattar.

Självklart är inte alla förhållanden lyckosamma och ska inte heller därmed fortgå som ett förhållande. Detta fråntar ju inte relevansen i resonemanget ovan.

Länge leve familjen!