Nordliga breddgrader kräver…

…sina skodon.

Jag köpte dem ta mig tusan! Skorna som jag suktat efter så länge, så länge, sååå länge! Jag har frågat mig själv tusen gånger om jag verkligen SKA köpa dem och nu gjorde jag det.

Jag var alldeles kallsvettig när jag gick från affären. Eftersom jag sällan och aldrig lägger några större summor på mig själv så blev jag nästan lite krejsy kan man säga. Men som jag brukar säga när jag köper något till mig själv: (konstigt att man som mamma ALLTID får dåligt samvete när man köper till sig själv, medans somliga pappor BARA spenderar cash på sig själv utan att bry sig ett enda dugg)

"Jag röker inte, jag knarkar inte, jag går sällan på krogen, jag har inga dyra vanor osv osv…"

Dessutom sliter jag jävligt HÅRT för alla mina slantar och då blir jag extra glad när jag får ge mig själv något jag verkligen vill ha eller behöver. SÅDESÅ!

Så jag tyckte att jag FÖRTJÄNADE dessa skodon…

"I Gällivare är det faktiskt KALLT"

Sedan ville dessa söta skor följa med hem också och vem är jag att neka sådana skönheter?:

"Ibland vill man vara lite längre"

Ja, fy fabian. Nu dröjer det ett och annat år innan jag köper skor igen.

Imorgon klockan halvsju på morgonkvisten så går tåget till Gällivare och då står jag där på perrongen och myser i mina nya lurviga boots.

"Om vintern är kall där du bor, se till att du har varma skor"