Det vore oförskämt att..

Av , , Bli först att kommentera 11

.. inte önska alla en ”glad påsk”.. Så nu gör jag det 😀

Jag har verkligen försökt att hitta inspiration till att hålla liv i bloggen men det är lite svårt just nu faktiskt. Men nu när det är påsk så finns det liksom ändå anledning till att öppna upp och skriva ett litet inlägg.

Imorgon är det ju långfredag och jag ser väldigt mycket fram emot denna fredag av ungefär hundra anledningar 😀

Jag ska vara ledig i hela FEM dagar. Jag ska göra massor och inget. Jag ska träffa alla och ingen. Jag ska sova och vara vaken om vartannat och jag ska bara.. vara jag.

Jag tänker också vara hyfsat OFF-line och jag tänker inte posta nåt på sociala medier på minst 5 dagar eftersom jag behöver öva mig på att vara mer hemlig(are) än vad jag är nu.

Jag jobbar fortfarande på att ”go back to basics” och det är faktiskt mer utmanande än vad man kan tro.

Me, myself & I är ju det eviga projektet som jag jobbar på och jag tror att jag är på rätt väg vad gäller det mesta. No explanations needed  😉

Ser nästan ut som häst-drograttfylla va? 😀

Hästen fick jag för övrigt i present när jag fyllde 1 eller om det var 2 år? Helt galet.. Den ser ju nästan ny ut!! (precis som jag) hehe..

I alla fall.. Tänk om det varit samma kvalitet på personen som gav mig hästen.. Undrar hur livet hade varit då?

Tjaa.. Det får jag ju ändå aldrig veta och trots att vissa saker var bättre förr så är ändå NUET det enda vi har.

Och med det så återstår bara att säga:

”Gla påsk föffaan”

😀

 

Tro, hopp och kjærlighet..

Av , , 2 kommentarer 17

Tro, hopp och kärlek är väl de ord som bäst kan summera senaste tiden.

Jag lyser med min frånvaro här på bloggen eftersom det inte finns så mycket för mig att dela med mig av i publika forum. Däremot läser jag desto mer och läser i princip 75% av alla bloggar här på vk i alla fall.

Jag är helt enkelt inne i ett flow där mina cravings efter de skrivna orden bara skriker efter mer och imorse läste jag ut Majgull Axelssons nya bok ”Inställd resa till Sabarmati” och precis som alla hennes böcker så älskade jag denna!!

Jag blir fullkomligt uppslukad och när boken är slut får jag känslan av att bara vilja gråta.. Ja, in a good way då förstås! Men i alla fall så skriver hon så vackert ur alla möjliga perspektiv och beskriver allt från de uslaste känslor hos en alkoholiserad präst, den förtvivlade undran hos en adopterad flicka och både skam och skuld hos diverse kvinnor i olika åldrar som misslyckats med moderskap i olika former.

En fantastisk bok om man vill vältra sig i alla möjliga känslor.

Och på tal om känslor.. Visst börjar de flesta ändå känna lite hopp nu? 🙂

Hopp om att vi börjar våga närma oss något som kan få oss att känna oss lite ”normala”? Typ, att man börjar våga hoppas på att man kaaaanske törs planera att kunna börja träffa de man älskar och längtar efter?

Jag ser fram emot att (förhoppningsvis) snart få träffa några av männen i mitt liv och eftersom de ”bara” bor i Norge och därmed på relativt nära, geografiskt avstånd så tror och hoppas jag att snart… snart kommer vi att kunna att ses!

Knut & Tronn

Som jeg savner Dere…

Annars lunkar min vardag på så bra det går. Jag har så himla svårt att sitta still och det här med videomöten eller att sitta hemma och försöka sig på att kommunicera via skärmen… näääeje.. *skakar på huvdet* Det gör ONT i precis hela kroppen, fast mest i benen! Huvva..

Jag gör mig av med vardagens överskottsenergi så gott jag kan och jag cyklar, tränar och stretchar många, många, mååånga timmar varje vecka vilket är totalt livsnödvändigt för mig.

Numera ska ju livsenergin räcka till en och annan ny person i the flow of my life och eftersom jag numera har ett litet barnbarn också så måste jag ju tänka även på det och att den nya lilla bebiskillen i mitt liv måste få planteras i god jord liksom..

Haha… inte för att han är en planta, men jaaa… Ni fattar ju vad jag menar!

Lille L

Tiden går och vi med den!

Mina egna pojkar börjar bli unga män och min man… är fortfarande min man och det är nu 18 år sedan vi träffades!

Jag är så tacksam över all den kärlek jag har i mitt liv!

Men Ja,  ungefär nu börjar orden tryta och jag har inte så mycket mer att berätta. Min egen lille B fyller snart hela elva år och med tanke på att jag bloggat redan några år INNAN jag fick honom så är det ju helt otroligt egentligen att jag fixat att hålla igång min blogg så länge. Många är de läsare som fallit bort under årens lopp, men några trogna följare verkar ändå finnas kvar (himla kul) och jag möter både kärlek och hat till vardags och därmed vill jag också tacka alla de (Ni) som både älskar och hatar.

Saliga äro de som känner något! And I love you all!

Men nu närmar sig den magiska kl 22-gränsen, så jag säger ba ”Godnajt” och sov gott!

Kram

Sättördäy..

Av , , 3 kommentarer 14

Yapp! Idag är det lördag med allt vad det innebär!

Imorse började jag dagen med att knapra på ca hundra (fast det var nog bara ca 8 st när jag tänker efter)  stycken riskakor samtidigt som jag kollade på Leif & Billys senaste avsnitt som jag tyckte var skitkul och JÄVLIGT sorgligt samtidigt. Precis som livet i allmänhet kan vara ibland.

Kiss-å-bajs humor verkar ju gå hem i alla åldrar men när det blandas med det blodigaste allvar av att inte ens vilja leva längre så höjer i alla fall jag på båda mina ögonbryn! Jag vet ju hur jävligt det kan vara att bli oskyldigt anklagad.. och idag så led jag så jävla mycket med Leif.. Jag kunde fan inte skratta förrns i slutet helt enkelt! Det blev roligt först på slutet när han fick upprättelse och hans antagoniser fick smaka på hans skit.. haha..

Livslust VS dödslängtan 1-0

Men jo, nog är Leif & Billy galet roliga för det mesta! 😀

Annars då? Joo.. nu har veckorna sedan sist förflutit med lagom friktion:

På jobbet är jag trött, men har ändå jäkligt kul! 😀

Å hemma då? Jo nog är allt som vanligt, men ändå helt annorlunda.

Jag själv är också precis som vanligt, men ändå helt utflippad..

Min familj är totalt superharmonisk, men ändå är vi alla uppe i det blå..

Men jaa… vad ska jag säga? Utan att dela med mig av allt för mycket så kan jag ju ändå säga att jag mår bra.

Livet är fint helt enkelt!

Jag lever ju med världens bästa crew. Kolla bara:

My guys!

Jag har ju glädjen att få ha många fina killar, män och pojkar i mitt liv och det känns så himla roligt. Min familj är fantastisk och det går verkligen inte att hitta något annat ord.

Mitt första barnbarn är ju även han en kille och trots att han just nu ”bara” är ett litet frö så ska ju även han planteras och gro så att han kan bli en fin man i framtiden med allt vad det innebär! Alltså.. kolla in den här lilla grabben:

Lille L. Finaste Bebin..

Barn & Barnbarn

En bebis innebär alltid ett löfte om något nytt. En ny möjlighet och nya tankegångar. Nya känslor och nya infallsvinklar och framförallt.. Den oslagbara känslan av Tro, Hopp och Kärlek!

För övrigt så är det ju jävligt coolt att vi nu är 5 generationer (!?)

Jag ÄR en mormor samtidigt som jag HAR en mormor! Det är sjukt häftigt tycker jag och jag hoppas verkligen att jag kan få äran att få föreviga både min mormor och mitt barnbarn på ett gemensamt fotografi innan 2021 är slut!

Jag siktar på det 🙂

Hoppas alla som fortfarande läser här har det BRA!

Kram å godnajt! 😀

 

 

Varje dag är…

Av , , 4 kommentarer 13

…en helt ny dag där det går att starta om på nytt. Helt och hållet.

Jag tycker så synd om de människor som ”hatar måndagar” och anser att all vardag är tristess. De som bara väntar på och lever upp när det är helg och tycker att DÅ är det kul. Har tänkt en del på det där och förmodar att senaste årets alla nedstängningar och inskränkningar i nöjeslivet har gjort att alla ”hata-måndagar-människor” förmodligen mår extra dåligt i sin tillvaro. För om man ogillar vardagen och bara trivs i fest och glam, ja då är ju inte livet roligt alls.. shit, vilken jobbig tanke.

Livet är ju inte direkt en fest för någon av oss just nu i och med den här jävla pandemin och alla stretar vi fram i vardagen så gott vi kan med de bagage vi alla bär med oss.

För min egen del så är det ju faktiskt i den ”vanliga vardagen” jag hittar min kraft och energi och även om jag för all del också måste avstå helt från diverse resor och festligheter just nu så känner jag mig ändå ovanligt glad och nöjd.

Min vardag är allt annat än grå och trist och trots att det (som vanligt) finns många smulor att torka på bordet, många tvätthögar med strumpor och kallingar att sortera och annat diverse hemmajox (som för övrigt är ett evighetsjobb) så är min vardag väldigt harmonisk och glädjefylld. Allt handlar ju om den berömda balansen!

Jag försöker vara så närvarande jag kan i nuet och jag har lyckats hitta nya små sätt att hindra tankarna från att vandra iväg och hemsöka både det förflutna och ovälkommet gästa framtiden. Ibland är det skitsvårt, jag vet.. men just nu känner jag att jag är in a good place vad gäller alla mina tankeballonger. MEN.. jag måste hela tiden aktivt välja mitt tankemönster. Varje, varje ny dag!

I alla fall, på tal om vardagen. Jag måste visa min nya vattenkokare med mumintrollet på. Den matchar såklart alla fina muminmuggar och jag blir så himla glad varje gång jag knäpper igång den. Ungefär sisådär fem-sex gånger per dygn 😀

Den var inte helt lätt att få tag på, men till slut så hittade jag den i Kiruna av alla ställen. En släkting till Jimpa köpte den och sedan fick den mellanlanda hos svärmor och svärfar i Gällivare och nu har den äntligen levererats till mig. Jag är så glad och den är så söt!

Ny vattenkokare med fina moomin

Nu när det inte går att lägga pengar på resor till sol, bad & party så känns det helt okej att lägga en liten peng då och då på något roligt som man blir glad av i vardagen. Vattenkokaren var precis en sån grej.

Annars så rinner tiden som vanligt iväg och vi är redan inne i Mars månad.

Snart har det ju gått ett helt kvartal på det nya året och här hos oss är vi alla friska *pepparpeppar* och vi har haft turen att få vara det under de senaste året trots elaka virus som cirkulerar i samhället.

Vi försöker vara ute så mycket vi kan med både oss själva och kidsen. Vi bor ju så pass bra till att vi inte ens behöver anstränga oss för att ta oss ut i naturen där det erbjuds både snö och sjö bara ett stenkast bort. Helt fantastiskt!

”Just around the corner”

Nämen annars vet jag inte så mycket annat som jag skulle kunna skriva här inne. Jag är inne i en period då jag har större behov av att läsa än att skriva. Böckerna är min livlina och ger mig otroligt mycket sinnesro.

Ibland tänker jag att jag borde sluta skriva i bloggen helt och hållet, men sen så får jag ett litet infall och så skriver jag ändå 🙂 Numera är det väl mer allmänt och jag kan inte skriva på samma sätt som jag gjorde förr. Jag varken vågar eller vill. Kanske är det lika bra. Allt är ju inte för alla!

Ha det gött å va inte trött!

😀

 

 

Good energy? Maybe later..

Av , , 4 kommentarer 13

Härregu å vojnevojne.. Har varit så galet energifattig denna vecka och jag vill mest bara sova och under all vaken tid stirra tomt framför mig!

Men nej då. Är ju med i en sån häringa cykel å gå-kampanj och trots att jag är en van vintercyklare sen måååånga år tillbaks så kan jag ju säga att denna vinter hittills varit något av en ovanligt jobbig utmaning på många sätt.

Min kondis känns usel, jag har inte samma styrka i benen som jag brukar ha och jag har definitivt inte samma fart som jag brukar *suck* En riktig jävla svacka, det är vad det är det!

Nåväl, jag har åtminstone lyckats cykla ca 3 mil sedan i måndags så jag får väl ändå vara nöjd tänker jag.

Jag vet också att det mesta är på mental nivå och eftersom jag haft en tuff vecka rent psykiskt så får jag ju också inse att det sätter sina spår i den fysiska kroppen. Till exempel så märker jag ju att negativa saker liksom kletar sig fast på hela mig och att negativa tankar verkar vrida runt hela min tillvaro så till den milda grad att jag faktiskt känner mig som en blöt pöl emellanåt.

Jag är INTE deppig, ledsen eller arg men jag märker att jag är allmänt frustrerad över orättvisor i samhället och att jag blivit ovanligt allergisk mot det faktum att många svaga människor far så jävla illa i detta samhälle så att jag baxnar bara jag tänker på hur olika vissa öden och människor prioriteras i maktens korridorer.

Jag märker också att jag blivit känslig som fan för när folk lider av vår tids största folksjukdom, nämligen ensamhet och jag tycker inte om när människor är ensamma. Alltså, ensamma som i ”icke-självvald-ensamhet”. Det får MIG att må dåligt fast jag själv inte är ensam. En jävla känslokrock mellan känslor och förnuft det där alltså..

Självklart fattar jag ju också att jag INTE kan rädda alla världens ensamma och olyckliga människor samtidigt som jag också njuter av att ha världens bästa och finaste familj varje dag som ger mig så himla mycket good-energy dygnet runt.

Ja, det är många tankeballonger som snurrar över mitt huvud just nu och det händer också så himla många bra saker i mitt eget liv och i min egen tillvaro men jag varken kan eller vill dela saker i samma utsträckning nuförtiden som jag gjorde förut så jag nöjer mig helt enkelt med att vara lite kryptisk emellanåt här i bloggen haha..

Nu för tiden så finns det ju några helt nya människor att ta hänsyn till i mitt liv och då gäller det att vara lite hemlig om livsenergin ska räcka till både mig själv och mina närmaste.

Jag kämpar i alla fall på med vardagsbalansen och tycker själv att jag ligger hyfsat på plussidan just nu även om jag är trött. Infernaliskt trött… men vad gör det? För nu kommer ljuset och energin sakta men säkert tillbaks!

Snart är jag som ”vanligt” igen 😀 (hoppas jag)

Jag brukar låna Bastians dödskallemössa ibland eftersom den får mig att känna mig härligt barnslig, rolig och allmänt obrydd…

Och jooo…. för att den är varm också haha… 😀

Brallorna har jag köpt på Rhodos, tröjan är en julklapp från Umeå kommun och skorna är från BRONX (och väger inget alls trots den gigantiska platåsulan)

Handledsvärmarna med pärlor har en tant i Grönfjäll stickat! Mina bästa winter-must-haves!

Flätorna är helt nyklippta och jaa.. det var allt från mig.

 

Ha det gött å va inte trött! Vi ses och hörs!

Bländande vardagsglamour

Av , , 2 kommentarer 15

..ja, det här med glamour i vardagen är väl numera en bristvara för de flesta i tider som dessa.

En får vara glad om man ens orkar kamma sig vissa dagar och även om jag för all del riktigt längtar efter att få dra på mig lite tjusiga kläder och sminka mig i minst tio minuter inför en spännande kväll på någon stockholmsk nattklubb så måste jag ändå tillstå att det inte är så himla dumt att få släpa omkring den vinterbleka stackars kroppen i en superful och oformlig pyjamas.

Det känns som att jag ändå vill testa det nya covid-modet. MEN.. jag gör det åtminstone hemma 😀

Jag menar, modeindustrin har ju verkligen ansträngt sig för att matcha världsläget och först trodde jag faktiskt att det var ett skämt när jag började se folk på riktigt gå omkring utomhus i rödrutiga pyjamasbyxor, eller när det började säljas ”mysiga mjukis-set” för hutlösa penningar som folk på allvar började klä sig i hela tiden.

Nåväl, jag tänkte att jag inte ska vara sämre när det kommer till fula modetrender så här är mitt bidrag:

Men fårskinnstofflorna med paljetter på gillar jag faktiskt på riktigt. Munsåret och den ogenomträngliga frisyren är helt autentiska och den bakfulla utstrålningen är även den på riktigt. Några glas rött slank ner igår och jag måste säga att hela dagen idag har präglat looken utifrån och in.

Jag har inte fått en milimeter snö, sol eller frisk luft och istället för att ha dåligt samvete över inomhushängandet så har jag gått totalt all-in och avverkat (för) många avsnitt av en välkänd serie om zombies och diverse skurkar.

Jag har också ätit chips & godis och druckit alldeles för mycket kaffe. Men fy fan vad bra jag mår och vad glad jag är idag 😀

Jag har nämligen fått ut maximalt av denna lediga söndag.. så jaa… självklart beror det ju på min genomtänkta outfit för ändamålet och jag ger den 9 soffpotatisar av 10.

Mitt sällskap var ju inte lika hängiven som jag själv och av naturliga skäl så kan han ju därför inte vara med på bild idag haha…

Ha det gött. Vi ses och hörs!

Realitycheck

Av , , 6 kommentarer 15

Jahapp, då var det en hel månad sedan sist jag präntade ner något här i bloggen så jag tänkte att jag borde göra ett litet ryck innan Januari är över.

Såå.. vad har hänt sen sist då? Hmm.. kanske lika bra att börja med det som är dåligt? Haha.. Jaa..

Det är ju ingen idé att säga något om de groteska snömassorna eftersom läget är lika jävligt för alla. Själv har jag envisats med att skotta och cykla (!!?) så jag har haft sjukt ont i ryggen nu i snart två veckor och det medför ju att hela jag blivit stel som en pinne lite överallt och det känns ju bara tragiskt för jag blir ju en jäääävla sur typ när jag inte får vara igång fysiskt.

Men på måndag, då jäklar! Då börjar mitt nya, friska 2021… Wohoo.. Styrka, kondition och smidighet ”Here I come!” Jag har sett Januari månad som en liten parentes och en välbehövlig vilomånad. Men nu är vilan slut!

Jag & min PT ska fixa formen för resten av året och den ska bli bättre än någonsin!

Min fina PT som också är en excellent make och far

Annars så tänkte jag nu också berätta att något jävligt fantastiskt inträffat i mitt liv. Jag har blivit mormor till en liten kille som är något av det finaste jag sett och han har såklart redan stulit en väldigt stor bit av mitt hjärta som tidigare varit trasigt och ihoplimmat så många gånger under mina snart 47 år här på jorden.

Helt plötsligt så fanns han bara där och alla fick vi många saker att tänka på. En bebis är ju ett oskrivet blad som snart ska fyllas med löften om allt det nya som väntar runt hörnet. Han är i alla fall helt fantastisk och vi har alla haft några härliga dagar tillsammans i en skimrande färgglad bebisbubbla. Lille L påminner om så mycket och så många och han är på alla sätt en perfekt pusselbit i livets stora 1000000-bitars pussel.

Lille L

Att vara mormor är lika kul som att vara mamma och det är många minnen som väcks till liv från när man själv hade egna bebisar. Plötsligt blev mina söner morbröder och jag har officiellt nu ingen egen bebis här hemma. Tur att vi fick lille L. Han innehar ju nu självklart hedersplatsen i brokiga familjen på Sagovägen.

Lillefot.. Var ska dina små fötter bära dig i framtiden? Mormor lovar att hänga med Dig så gott hon kan!

Ja, så det har varit en ganska händelserik tid under de senaste månaderna. Jag och familjen glider runt i tillvaron och försöker göra det bästa och det mesta av varje enskild dag. Livet pågår. Mitt liv, vårt liv och alla andras liv. Jag fyller mitt liv med precis vad jag vill och jag har nog aldrig mått bättre!

Hoppas att alla Ni som hänger kvar och läser ibland också mår jättebra! Vi hörs 🙂

 

PS: Det kan ju hända att bloggkategorin ”Bebisliv” återuppstår.. Den var (och är) ju ganska populär  🙂

Hello & goodbye..

Av , , Bli först att kommentera 18

Så var det då äntligen årets sista dag.

2020 har gjort sitt och kommer kanske att gå till historien som ett av de värsta åren i mannaminne. Men 2020 har också varit en ögonöppnare för många människor och rakt igenom helt hopplöst har det ju faktiskt inte varit.

När det är dåligt världsläge så kan man ju också se det som en rejäl påminnelse om vad som ska vara viktigt i livet. Social distansiering har ju faktiskt gett oss gott om tid till både reflektioner och eftertanke om hur vi vill ha det.

Alla är ju berörda på något sätt av pandemin och det har såklart präglat stora delar av tillvaron.

Men allt som är jobbigt och svårt gör oss också starkare i slutändan. Många människor har ju faktiskt varit kloka och tagit vara på tiden 2020 och gjort massor av positiva förändringar för att bibehålla och förstärka sin hälsa. Både den mentala och den fysiska.

Att leva här och nu har väl aldrig varit viktigare. Oavsett vad 2020 innehöll..

Jag vet bara för min egen del att 2021 blir ett nytt, ännu oskrivet blad och att jag kan fylla det året med vad jag vill och vad som passar mig. Jag bestämmer inget, jag ger inga nyårslöften, jag lovar ingen någonting och jag skapar heller inga visioner annat än att jag bara vill leva i nuet, bara vara här och nu och att jag fortsätter att vara tacksam över allt som är positivt i mitt liv.

Jag stänger många dörrar, men öppnar kanske några fönster och sen tar jag en dag i taget! 🙂

Hoppas alla som fortfarande läser här får en bra start på det nya året. Var rädd om Er själva och varandra.

 

”Ibland ser man allt och ingenting samtidigt. Vi vet ingenting om framtiden annat än att det enda vi kan vara helt säkra på är att det blir vår, sommar, höst och vinter varje år.. hela livet ut. Livets ständiga förändring och eviga cykler”

Världens vackraste barn..

Av , , 4 kommentarer 15

.. eller i alla fall ett av dem fyller hela 16 år imorgon 🙂

För sexton år sen var jag galet tjock, men mådde som en prinsessa. Redan när han låg i min mage gjorde han världen till en ljusare plats att vara på. Han har förgyllt min tillvaro sedan den dagen jag fick äran att lära känna honom.. Men visst, jag är såklart partisk haha.. Men faktum kvarstår: att en mer sympatisk, empatisk, naturlig och jordnära person inte går att finna på denna planet.. Och tänk att just jag fick bli hans morsa. Helt klart en av de bästa lotterna jag dragit under den här livstiden.

Jag är så tacksam för att jag får hänga med den här killen i mitt liv både till vardag och fest och jag känner mig oerhört stolt över honom ungefär hundra gånger varje dag.. Jag beundrar hans ödmjuka sätt att vara och hans mod att alltid gå sin egen väg.

Grattis Viggo 16 år. Världens bästa storebror och son. Du är fantastisk och självklart börjar vi med glass till frukost! (som vi alltid gör när folk fyller år i vår familj, stor som liten) 😀

 

Kul jul..

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja, det blev en kul jul. Alla är nöjda och mätta och det finns väl inget mer att säga om det. Vi hade några gäster och körde lite knytkalas. Perfekt upplägg när man är en latmask som jag själv blivit under denna vinter haha..

Vi fasar ut julen mer och mer för varje år och det känns så himla skönt. Det enda som är viktigt på riktigt är ju faktiskt kärlek och gemenskap. Sen vad man ställer fram på bordet eller vilka religiösa traditioner man än tillämpar spelar ju egentligen ingen roll. Speciellt när man är icke-religiös som jag själv är.

Julen 2020 är snart över och jag ska göra mitt bästa för att hålla mig vaken i minst två timmar till 😊 knapra lite nötter å dadlar och zappa lite på televisionen.

Ikväll är jag tacksam över allt jag har, men även för allt som försvunnit. Life works in mysterious ways och vi vet aldrig vad morgondagen bjuder på.

Men i alla fall : God fortsättning till Er 😃

Vi ses!

God jul & hare bra!

Vem..?

Inte här för DIN skull.. men för MIN!

heart

IMG_20191006_011534

Breaking news in my life:
Always nice bloggtalk:
Wanna live in the past? Look here:
Just different stuff:
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Senaste inläggen
Moments
barn barnen Bastian bebis Bebisliv boktips detox du är vad du äter energitjuvar ett skämt facebook familj familjen födelsedag glass gnäll Gällivare Gällivare igen i-landsproblem insikter jobba kalas kondition kvalité kärlek Lycka lördagsgodis magsjuka nostalgi nydalasjön optimism party presenter securitas skvaller sommarlov sorg svartsjuka tjock tradera vattkoppor vänner värme ålidhem överdos