Blackout…

Ja vi var en av dom 8875 som inte hade ström igår kväll. Strömlös dagtid var något kaxigt booooring för dom tre sommarlovs killarna. Strömlös kvällstid i skogen var de facto en aning läskigt. Att sova själva ute i lilla stugan ställdes raskt in. Det blev väldigt gormande vem som skulle få ha vilken ficklampa och det blev väldigt oroliga tankar om varför vi var strömlösa. Själv började jag omgående baxa upp vatten från sjön i hinkar. För det här att få spola i toaletten tycktes vara kritiskt viktigt för de yngre -Nemaproblema, X antal hinkar radades upp inne på muggen. Sedan skulle vi försöka sova.

Är det ett kärnkraftverk som exploderat? Är det farligt? Men vad gör vi om vi inte kan få vatten? Hur mörkt kommer det bli? Att vi tänt vackra ljus överallt i stugan tilltalade inte den yngre generationen. Det var enbart läskigt!

Vi hade just fått alla i säng, lugnet hade lagt sig över oron då strömmen plötsligt kom tillbaks. Min son skrek rakt ut: ”- Strömmen är tillbaks” Han flög upp som skjuten ur en kanon ut till sina kusiner och gapade och skrek att vi åter hade ström. Att lampor tändes överallt och att kylar och frysar började surra kunde ju missas av någon. Alla tre killar började skena runt i stugan i jakt på laddningsladdar till sina ds, för vem vet när strömmen kunde försvinna igen. All tekniskutrustning skulle pluggas in i väggarn för att tanka ström.

Nu ser två killar på os, den tredje sitter i telefon. Vi gör oss redo för en dag i staden. Lite shopping kommer nog få det läskiga strömavbrottet att sakta suddas ut i stadens brus. För i skogen, i skymningen blir det enklaste ett djärvt äventyr!

//a