Kategori: Friends

Say I do…

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är sanna mina ord inte varje dag man får ett frieri på självaste Guldfynd -Men i dag hände det! Jag svarade väldigt undvikande att jag kände mig pressad att fatta beslut över förlovningsringarna. Vissa tittade med stora ögon på dramat som seglade upp på tredje advent bland glitter och guld.

Min underbara väninna tog mig under armen och tillsammans har vi varit på stan. Utan stress och utan hets. Bara gått runt. Tittat. Hittat. Fikat. Pratat och bara varit nära varandra. Dessa stunder är så otroligt värdefulla för mig!

Då spelar det ingen roll att granen är sned eller att pyntandet aldrig blir klart. Allt är okej när man får energi från en vän!

Min väninna försökte även på bussen att ragga upp mig men jag var som sagt svårflirtad men det bäddade för många glada och genuina skratt från den innersta hjärteroten. Det är befriande att få vara glad.

Ikväll skall jag tända det tredje ljuset och då skall jag sända tankar till mina vänner. Dom där som bokstavligen bor i mitt hjärta oavsett avstånd, oavsett tid och rum… Dom är verkligen ljus i mitt liv!

//a

Den ultimata moroten!

Av , , Bli först att kommentera 9

Kiddo har STÄDAT sitt rum! :-O

Herregud en kompis kommer eventuellt hit… Å när HON kommer måste ju rummet se snyggt å fint ut så att gardinerna syns!

Den ultimata moroten är alltså besök av en tjejkompis -Då blir det en hiskelig fart på junioren!!! Kan vara MYCKET bra att veta!

Så dyker bästa vännerna upp som flyttat till Stockholm -Kiddo är übernöjd över att hans rum är iordning! Tänk att bästisen OCKSÅ får se hur fint han fått!!

Själv är jag lycklig att få träffa min väninna! Å ännu gladare blev jag när Tarzan ringde och meddelade att han är på G att fixa lampan i taket…

Banne mig… Skrubben är snart komplett, totalt klar!

//a

08:an…

Av , , Bli först att kommentera 9

IMG_2300

Igår kväll saknade jag min vän som packade ihop sitt liv, sina barn och flyttade till Stockholm. Flytten som gick i 60km/h med släp!!

Jag är ingen egoist utan stöttade henne i denna process då det är DÄR hon har sin familj och sitt ”skyddsnät” som kan behövas när livet vänds uppochner.

På mitt köksbord har jag gjort i ordning ett ljus med en Kompis-sten och en fundersam groda. Båda sakerna har jag fått av henne, så ljuset är ett sätt att fortfarande ha henne nära även om hon inte står i min hall och på utpräglad stockholmska gormar om ”Muttfrossa” numera.

Jag började skratta igår kväll när jag försökte somna när jag tänkte på våran gemensamma aktion för att klippa det kompakta gräset bakom hennes hus som skulle säljas, jag skrattade åt hennes benämning av våra nattlinnen ”Southfork-style” när vi bodde i La Casa, jag saknar henne! Jag saknar middagarna när kidzen flög all over och vi drack te…

Igår kväll, sent skickade jag sms och hon svarade direkt. Prisa gudarna för tekniken

Jag tror jag måste packa min kappsäck och åka ner och checka in i hennes närvaro! Vänner är livsviktiga. Dom som bara finns där oavsett tid och rum -DET är en gåva!

//a

Namnbyte i sikte…

Av , , Bli först att kommentera 8

Dagen som började med skratt som ekade i mitt hem har fortsatt med en kväll där skratten ekat lika mycket på jobbet.

Jag började med att konstatera att den yngre generationen av mina kollegor (finns typ bara EN misstänkt) har roat sig med att ge mig ett nytt efternamn på mitt skåp!

bild-1 kopia

Sånt här kan jag skratta gott åt och lappen den får vackert sitta kvar på mitt skåp! Precis som stjärnan som är utklippt och klistrad på mitt smart-card med texten ”Platina” som förklarade text.

Kreativt var det i allafall -Till max!

//a

Invasionen…

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag är det KRISTINADAGEN vilket innebär att det skall bli tårta och bubbel i afton. Japp självklart firar jag mitt andra namn också.

Idag kommer även kompisar upp från Stockholm så vi har några dagar framåt med sällskap. La Casa och lyan skall åter skakas till liv och jag hoppas katten kan leva på minnen från stugans grönbete! Man vet aldrig, rätt vad det är tar vi Enterprise och drar upp dit igen.

Jag måste säga att Vindeln är en otroligt vacker ort, i min ögon, alltid solig och vänlig! Deras ICA butik är oslagbar -den har ALLT! Till och med Angry Birds tatueringar 🙂

Några hopp till på studsmattan sedan måste vi rulla mot staden trots den underbara sommardagen!

//a

Vänner i ljus och mörker…

Av , , Bli först att kommentera 8

När livets märkliga pussel blir obegripligt, när bitar saknas, när motivet är oklart, när bitarna bryts lös… Då behöver vi vänner, familj, människor som kan hjälpa oss att lägga ihop oss själva.

Därför blev denna kväll oerhört uppskattad.

Jag och min fina vän gick iväg och åt middag på lokal -Trevligt att få äta KÖTT och inte behöva laga till det eller diska efteråt! Det vi kunde konstatera var att båda faktiskt mår bra. Det är ingen kaos eller oreda, det är inga bitar som är åt fanders utan livet var -för oss båda -lugnt! Det är viktigt för mig att få tid med mina vänner även när livet är gott. Att inte hela tiden bara ligga an på varandra när allt är het uppfuckat!

Jag tror det är just det som är att vårda vänskap. Att finnas där i både ljus och mörker.

Då vi nu båda mådde så himla bra avslutade vi våran kväll tillsammans med att ta oss an mitt eländigt komplicerade pussel.

Jag hade lyckats lägga ramen och några bitar till. Har sorterat och vänt på bitar in absurdum denna vecka. Men tillsammans, i lugn och ro, började vi vända på bitarna OCH foga ihop dem….

Min väninna lyckades lägga flera bitar högst uppe (OCH påbörja konturen av månen!!) och jag lovade henne att det inte skulle gå obemärkt förbi…

bild (57)

Tack för hjälpen fina M! Tack för en härlig kväll tillsammans där vi äntligen fick prata till punkt… (typ!).

 

När min kompis gått hem till sitt fortsatte jag pusslandet själv!

"Cujo & Vargen"

”Cujo & Vargen”

Så med katten som sällskap (som så vänligt värmde upp bitarna) lyckades jag äntligen få fram vargen! Det var en efterlängtad syn på så många nivåer!

Mina vänner, jag älskar er ni är livsviktiga för mig!

//a

 

 

 

BFF…

Av , , Bli först att kommentera 6
BFF's Photo by: Kiddo

BFF’s

Vill bara påtala att det inte bara är Paris Hilton som har BFF’s och jag har inte ens behövt ha en lång programserie för att hitta denna person.

Min helt egna vän kom idag, skrattandes till mig.

Hon hade hittat vänskapsarmband ”You live, You learn” och köpt varsitt åt oss, så vi kan ha på oss dessa. Tanken är att när hon vimsar på i Stockholm i sin nya tillvaro och jag harvar på här i Umeå så skall vi påminnas om varandra.

Det är rörande girlytänk, åldern vet inga gränser och hjärtan känner inga avstånd!

Nu skall vi njuta av fredagskvällen!

//a

Paraboler i vassen…

Av , , Bli först att kommentera 7

Igår kväll skrattade jag och min kompis så att tårarna sprutade åt alla håll! Vi drabbades av dom där ovanliga skrattattackerna när man skrattar åt små detaljer så till den milda grad att man nästan kräks! Jag skrattade så att luften helt enkelt tog slut i mina lungor!

Det som avhandlades var fenomenet att råka HÖRA saker som man kanske inte borde. Vår diskussion började kring söndagens SLÅTTER. Jag sa, tänk om man suttit två altaner bort och hört det där frenetiska gnuggandet med gräsklipparen samtidigt som en motorgräsklippare dör om och om igen, någon som frenetiskt drar i snöret och så hörs med jämna mellanrum höga och tydliga ”-Den jäveln” eller ”-Herregud, skjut mig”… Detta var så roligt att vi höll på att skratta sönder oss totalt!

Sedan började vi spåna kring LÖRDAGENS händelse vid älven.

Vi hade, som vanligt, oerhört intressanta diskussioner där sjukt privata saker avhandlades. Vi skrattade där vi satt och det var ingen hejd på alla galenskaper som avslöjades. Det blir så när två kvinnor är barnfria och får tala i klarspråk om MÄN! Efter en stund observerade vi att vi hade en medlyssnare som satt ca 1,5 meter bakom oss, i det höga gräset…

Det bekom inte oss att någon hörde vad vi pratade om utan vi fortsatte givetvis vårat samtal utan censur. Igår började vi fundera på vad vi själva skulle ha gjort om VI hade varit den där stackars personen som suttit där i gräset. Personligen hade jag vikt igen mina öron och dragit mig därifrån, jag skulle verkligen inte VELAT lyssna på samtalet! Min kompis kom fram till att hon skulle gett sig till känna och informerat om att hon HÖRDE…

Komiskt var det till max när vi började tänka på denna människa, som bara ville få njuta av en vacker dag vid älven och så blir den totalt invaderad av måsar som skriar vid vattenbrynet! Jag hoppas innerligt att den personen återhämtat sig från den rejäla dosen av våran realitet!

Nu väntar arbetet och jag hoppas jag inte drabbas av skrattattack i tjänst…

//a

 

Slåtter i stan…

Av , , 2 kommentarer 7

När jag hade hus tjatade Tarzan så jag höll på bli vansinnig över vikten av att klippa GRÄSMATTAN med jämna mellanrum. Han tjatade att jag var tvungen att göra det MINST var 14:e dag annars skulle det bli ”ett öde” att ta reda på. Jag tyckte han var en riktigt tomte som låg an som en furie och oftast slutade det med att han kom över och fick klippa gräset bakom mitt hus. Jag var inte alls ledsen över att slippa det där projektet med gräsklippning när jag flyttade.

Att klippa i sig var ju inget problem men att sedan stå och kratta i all evinnerlig tid var drygare än drygt. Jag var ensamstående, min son var liten och hade sitt hjärtfel därför var GRÄSklippning ingen hög prioritering i min värld.

Nu skall jag bli ”hemmansägare” under en längre tid, jag flyttar in i deras hus när dom flyger iväg och mitt eget hem lånas ut till min väninna som är i flyttaretagen. Därför har gräsklippning åter kommit upp på tapeten på den berömda ”To do” listan som ingår i ansvaret. Jag har, tills idag, haft åsikten att det är ett evigt tjat om något så oviktigt som gräsklippning!

Men idag har jag lekt örlogskapten och kommenderat för min väninna tycks ha lite svårt att bli klar med projektet att packa ihop sitt hus. Efter en snabb inspektion kunde vi båda konstatera att gräsmattorna var absolut nödvändiga att ta sig an. Ett utmärkt projekt för mig medan hon fick packa och köra grejer!

Nema problema -Jag började köra handjagaren och höll banne mig på att bli komplett galen inom loppet av några minuter! Jag inbillar mig att det jag höll på och slet med måste påminna väldigt mycket om SLÅTTER. Det var gräs som var MINST 20 cm högt, det var tjockt kompakt blött och gräsklipparen var liksom inte alls nog för att ta det där ”höet”! En lie eller en röjsåg hade nog varit mera lämpligt!

Jag gned den förbenade gräsklipparen som att det vore ett suddgummi fram å tillbaks och det kändes som att nada klipptes av! Det blev sådant liv att min väninna kom ut och började delta i projektet!

Vi slet så svetten sprutade och vi avverkade minst 1,5 liter mineralvatten under tiden i den gassande solen. Samtidigt erbjöd sig en snäll granne att vi kunde få låna hennes motor-gräsklippare med uppsamlare. Underbart tänkte vi, men det visade sig att gräset var för långt, för tungt och för blött även för den! Så medan jag gnuggade på med handjagaren stod min kompis och gapade och drog i snöret för att få igång eländet som hela tiden stannade. ”-Herregud skjut mig” tjöt hon medan jag själv undrade om det inte var risk för hjärtinfarkt!

Efter många OM och MEN är den gigantiska gräsmattan klippt. Jag har redan ringt Tarzan och förkunnat att jag fått den djupaste och innerligaste förståelsen för hans tjat om att kontinuerligt klippa gräsmattor! Jag kommer helt frivilligt ta mig an deras lilla gräsplätt under tiden dom är borta!

När själva slåttern var klar och krattandet tog vid utnyttjade jag min position som örlogskapten för dagen, och kommenderade oss till närmsta pizzeria!

Man ska inte hålla på med sånt här dagen efter kvällen före!

//a

 

 

Suddar söndag…

Av , , Bli först att kommentera 5

Igår fick jag träffa min bästa väns andra vänner. Det var så otroligt roligt att få lära känna dem, se vem som gömde sig bakom namnen. Fantastiska kvinnor och en unik man!

Mitt hem hade alltså lånats ut som mingellokal och vi fick förskjuta middagen ute med en timme då vi hade så mycket att avhandla. Rätt märkligt, jag hade alltså inte träffat någon av dem innan å ändå kände jag mig som ”hemma” mer än det uppenbara sättet! Kan bara tacka för att jag fick träffa dem allihop! Jag vill adoptera ALLA till mitt hjärta!

Middagen ute var god och runt 00-snåret kunde jag och min kompis gäspandes konstatera att vi var ytterst trötta. Vidare konstaterade vi att det var högt ljud och galet unga människor, nästa gång, när hon kommer på besök efter sin flytt får vi gå ut på annan lokal!

Jag fascinerades oerhört av färgerna på alla drinkar som serverades till höger och vänster. Ett annat fenomen som jag noterade var KANNOR med drinkblandning som seglade runt på borden.

Colour me happy!

Colour me happy!

Den härliga rosa färgen tillsammans med dom gröna limeskivorna var riktigt vackra!

För en stund glömde vi liksom bort att kvällen var ett avsked till vår kära vän som lämnar Umeå efter 20 år…

//a