Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Folkpartiet

Sverige blir sig aldrig likt 

Av , , 8 kommentarer 8

Det är omöjligt bland annat därför att det aldrig varit som vi vill minnas i våra mest trångperspektivade stunder. Nostalgin lurar oss. Den är en dröm som inte bara många inom SD och S hänger sig åt. Den lurar även oss i andra grupper av olika slag.

Varför nämna just SD och S? Det beror på en av Aftonbladets mer läsvärda ledare, skriven av Katrine Marçal (tidigare Kielos). Den är nog adresserad till socialdemokrater, S och SD nämns, men den kan behöva läsas av fler. Den är rätt träffsäker och innehåller några glömda saker som skakar om.

Det är framtiden som ska hanteras, det går inte att återvända till igår. Inte heller till det som under andra omständigheter med rätta upplevs ha varit bättre. Vissa av gårdagens samhällsfördelar berodde t.ex. på lägre lönekostnader och lägre teknisk och industriell utvecklingsnivå här och i andra världsdelar. Vem vill t.ex. ta bort de senaste decenniernas, dyra, medicinska landvinningar?

Det är viktigt att känna till och lära av historien, men vi ska vakta oss för nostalgin. Den kan bli ett sjukdomstillstånd med svåra konsekvenser.

Ministermöte

Av , , 2 kommentarer 6


Vid Löfvens tal anade jag ett par äldre män snett bakom mig. Jag hade inte sett dem, men en del av min hjärna försökte utan att lyckas bilda mönster av deras reaktioner.
Ibland applåderades det pliktskyldigast, ofta inte. Av och till hummades det och applåderades mycket.

Under en svacka i talet vände jag mig mot dem och fick se f.d. statsminister Ola Ullsten, 83, och tidigare socialminister Gabriel Romanus, 75, båda Folkpartiet. Romanus var också VD för Systembolaget 82-99.
Båda är politiska gentlemän från en annan tid, med ålder och integritet att visa uppskattning även mot en politisk motståndare när man anser att det som sägs är sant och gott. Samt att låta bli när man tycker det svamlas.

Vi började prata efter talet och eftersom de var aktiva i riksdagen samtidigt som min pappa Tore nämnde jag honom. Gabriel R lyste upp och berättade en sak jag aldrig hade hört.

1969 motionerade pappa om att riksdagshuset skulle bli en rökfri arbetsplats efter renoveringen. Konstitutionsutskottet hade efter tidens inställning avvisat saken ”med en fnysning”.

Romanus tog upp tanken och samlade ihop 77 namnunderskrifter från ledamöter i alla partier som stödde förslaget. Även Erlander som då trätt tillbaka som statsminister skrev på. 1970 togs förslaget och riksdagen blev rökfri.

Olas bror Robert var min rektor när både Dragonskolan och jag var unga och Ola skulle hälsa honom.

Almedalen är en rolig och intressant företeelse på flera vis.

20140630-001720-1040215.jpg

För demokratins skull

Av , , Bli först att kommentera 9

Vännäs stationshus 020 - Kopia

Valskolan går vidare på Eductus i Umeå. Integrationsgruppen har lärt sig en hel del om vårt svenska styrelseskick och hur den svenska demokratin fungerar. Flera kommer från länder där demokratin har eller har haft ett dyrt pris, om den alls finns. I Sverige tas demokratin ibland för självklar och nästan likgiltig av både yngre och äldre, men här har intresset för ”grundkursen” varit högt.

Våra deltagare har varit mycket aktiva i mötena med politikerna som har försökt hitta de lite enklare orden för att beskriva sin syn på den komplicerade verkligheten. Ibland har man bett att riksdagsledamöterna, som det handlat om hittills, skulle tala lite långsammare. Både politiker, deltagare och lärare har varit nöjda med mötena.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) från Lycksele började härom veckan. Hon har som ledamot i utrikesutskottet besökt flera av de länder som finns representerade i gruppen. Efter hennes inledning blev det en hel del dialog, bland annat utifrån politiskt engagemang i lämnade hemläder.

Idag var det nordmalingsbon och folkpartisten Maria Lundqvist Brömster som åkte in till Umeå och hälsade på. Hon är socionom till utbildning och yrke och både inledning och frågestund präglades en del av det. Det var inte bara lätta frågor hon fick, de gällde folkpartiets syn på allt ifrån jordbruksstöd till lärlingsutbildning och integration.

Deltagarna får ta del av partiernas eget offentliga material så att man har en chans att riktigt grunna på sina frågor. Som det känns släpper man loss mer och mer i mötena med de ”parlamentsledamöter” vars motsvarigheter inte är så lätta att komma nära i andra länder. Det kommer frågor som klassen inte varit i närheten av under valskolan.

I morgon såg vi fram emot ett möte med en av de absolut mest synliga lokala socialdemokraterna, men det blev tyvärr förhinder. Partiet försöker få fram någon annan i en nära framtid.

Alla riksdagspartier är vidtalade och alla utom ett har sagt att de ska komma, även om alla inte hittat ett lämpligt datum. Nästa måndag är det Helena Lindahl (C) som besöker Eductus. Hon är själv lärare och har aviserat en egen pedagogisk idé för stunden hos oss. Spännande. 🙂

 

 

Är det möjligt?

Av , , 2 kommentarer 8


Ser att Britt-Marie Lövgren (FP) dött, 57 år gammal. En komplett överraskning då jag inte ens hört om hennes sjukdom. En politikerprofil mindre.

37, 57 eller 77. Människolivet är kort.

Alliansen och oppositionen

Av , , Bli först att kommentera 4


Fick för en stund sedan se hur ofta S och MP röstar med Alliansen i riksdagen. Apropå det här med SD:s vågmästarroll. Uppgifterna är från i höstas, men är intressanta ändå.

I alla fall för vissa av oss.

http://www.moderat.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=61a8cb81-29a7-4d6f-bdfe-b26384e08a25&MediaArchive_ForceDownload=True

Sverige behöver dig

Av , , 2 kommentarer 6

Det är mitt i all sorg en viss glädje att se att många i både Norge och Sverige går med i ett parti den här veckan. Många verkar förstå att demokratin och vårt samhällsskick inte är självklart och gratis och alla partier sägs öka.

Politiken klarar och täcker inte allt, den hör inte hemma överallt, men partierna är en förutsättning för den representativa demokratin som är det bästa styrelseskick den här världen sett. Bli en bit av samhällstyrningen du också, bli medlem i ett parti. En fin sak är att man har full moralisk rätt att klaga om man själv engarerar sig. Men bättre är förstås att arbeta konstruktivt och långsiktigt.

Helst hoppas jag förstås att du blir Moderat och då kan du hitta ett par enkla sätt att bli medlem genom att klicka här. Bor du i Vännäs kommun kan du ta kontakt med någon av oss lokala moderater så blir det en liten fördel för vår lokala förening.

Nu kommer några felsökare att anklaga mig för att utnyttja tragiken till att värva medlemmar till mitt parti, ett som dessutom inte var utsatt för illdådet på Utöya. Men då får de läsa de två första och två sista styckena igen. Nu tänker jag brett. Jag tänker också som Vännäs nuvarande kommunalråd Johan Söderling sa när han välkomnade mig in i politiken. Han sa ungefär ”-Hellre en bra moderat än en idiot”. Hoppas att hans intryck består…*s*..

Jag önskar massmördaren i Norge mycken besvikelse när han så småningom får börja läsa tidningar. Hoppas att hans mungipor dras neråt av nyheten att trenden med Nordens krympande partier har vänt och att många människor i alla åldrar har visat att de vill vara med och bära gemensamt ansvar i en svår tid.

I Sverige skulle det sista partiet dö ut på 2020-talet om trenden för något år sedan bestod. Det vore väl om 2011 blev året då utvecklingen trots allt mörkt verkligen vände.

I Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 6


Det fanns de som tyckte att jag var för lågmäld och otydlig när jag igår skrev om veckans månadsmöte inför kommunstyrelsen på måndag. Några av deltagarna från andra partier tyckte att jag skulle tala klarspråk och det gjorde även någon som själv inte var där.

Det är ju tyvärr så att borgerligheten i Vännäs delades upp i höstas. Centern skrev ett avtal om visst valtekniskt samarbete med Socialdemokraterna och fick stöd därifrån. Om detta har det kanske skrivits nog, men konsekvenserna av saken kommer att vara av lite olika slag under perioden.

I torsdags hade KD, FP och M sitt första gemensamma månadsmöte på församlingsgården i Vännäsby. Det blev en mycket positiv uppstart med i huvudsak gemensamma, men också  föreningsuppdelade stunder. Framtidsresonemangen och samtalen om ärendelistan var livaktiga och atmosfären var mycket öppen och kreativ hela vägen.

Jag saknar flera centerprofiler i det borgerliga samarbetet, men nu får vi laga efter läge. Flera av oss som var närvarande menade efter kvällen att vi skulle ha börjat med gemensamma månadsmöten för länge sedan.

Det blir nog mer om det framåtsyftande i detta framöver.

Vännäs och Vilhelmina

Av , , 2 kommentarer 8


Jag trodde att jag skrivit färdigt om den nya politiska situationen i Vännäs, men det blev  inte så.

Med känsla av både bekräftelse och ledsnad läste jag i förmiddags VK:s ledare där läget i Vännäs jämförs med det i VIlhelmina. Det är en sådan scenförändring att jag inte kunnat ta in den än.

I Centerpartiet som blivit så illa hanterat i VIlhelmina måste det också finnas minst sagt blandade känslor när man läser hur detta ser ut utifrån.

Här kommer  VK:s ledarartikel i sin helhet:

 

"Blickpunkt Västerbotten:
Majoriteten ska respektera minoriteten


Politiken i Vännäs följer i viss mening den i Vilhelmina. I varje fall följer merparten av fullmäktigepolitikerna i samma olyckliga fotspår.
För det är två trista exempel – och förhoppningsvis blir de
undantag, de förtjänar inte att upprepas. I bägge kommunerna tycks nya lokala majoriteter ha drabbats av en liknande maktens berusning som fått dem att agera omdömeslöst och kortsiktigt i umgänget med oppositionen.

I Vännäs tvekar inte Socialdemokratin och Centerpartiet, som före valet tillhörde den lokala alliansen tillsammans med M, FP och KD, men som efter valet gjort upp med S för ökat inflytande, att fördela uppdrag och poster mellan de återstående oppositionspartierna.
Måhända kan det anses något mildare än den mer oförblommerade
hållning som Vilhelminas socialdemokratiska majoritet gett uttryck för: vi är störst och bestämmer, också vilka kandidater som ska representera minoriteten. Å andra sidan tycks majoriteten i Vännäs inte dra sig för att ta makten över kommunrevisionen – ett organ som minoriteten brukar anses ha rätt att kontrollera.

Partierna bör generellt sett akta sig noga för att nagga, sedan länge,vedertagen demokratisk praxis i kanten – som att majoriteten lägger sig minoritetens möjligheter att agera självständigt och efter egna preferanser.
Det riskerar bara att försämra samarbetsklimatet, skapa låsningar som försämrar de politiska besluten och öka misstron mot det demokratiska systemet hos medborgarna."

 

Nu hoppas jag att jag skrivit färdigt om saken.

 

Vännäs nedflyttning

Av , , 4 kommentarer 13

Nu är valfullmäktigedagen här. 

Det är mindre sannolikt att det sker någon tillnyktring hos S och C. Efter att Centern gjort sitt val har man  trots allt formaliserat det valresultatsmanipulerande samarbetet i ett skrifligt avtal. VF ägnade en helsida åt den politiska situationen i Vännäs den 14/12 och där slår en av C:s centrala representanter fast att "profileringslinjen" och valet av samarbetspartner ligger fast för mandatperioden.

Även om också flera socialdemokratiska ledamöter och medlemmar mår mindre bra av partiets ingrepp i oppositionen och Vännäs nedflyttning i "förtroendeligan" ska det mycket till för en förändring. Det är troligast bara för partiet att försöka ro båten som den är lastad genom hela mandatperioden.

Som många har konstaterat är M, som ökade mest i valet och satsade på breda   samarbetslösningar, det parti som kortsiktigt förlorar mest på S:s och C:s manöver. (Som inte bara får konsekvenser för viceposterna) Vi och de övriga rena oppositionspartierna, FP och KD, är ändå inte den största förlorarna. Det är Vännäs kommuninvånare och kommunanställda som förlorar mest när en av länets bästa politiska "kulturer"  trasas sönder av snävtänkta partitaktiska skäl. Om det inte händer något speciellt de närmaste timmarna tror jag det också finns andra som på sikt kommer att förlora mer än M, FP och KD.

Än skulle förstås något positivt kunna hända, så vi sparar ytterligare ord till efter KF.

 

 

Nu dras ett streck

Av , , 12 kommentarer 8

På Monica Wahlströms blogg skrev jag igår en kommentar där jag har en tanke om  skillnaden mellan S och V i synen på att gripa in i minoriteten när man själv sitter i majoritet.

Kommentaren fick Andreas Jansson att tända till och beskylla mig både för att vara en arg, inträngd och låg människa och att bespotta honom för att vara kommunist. Det har jag inte gjort. Arg var jag inte heller och jag känner mig inte inträngd. Så här skrev jag:

"Jonas och Andreas, jag är inte så förvånad över att ni öppet applåderar att vänstersidan går in och "designar" oppositionen som man finner för gott. Det finns väl som en tradition i kommunismen där ert parti har sina rötter? Med detta inte sagt att ni bekänner er till den, det vet jag inget om."

Den demokratiska traditionen inom socialdemokratin är välkänd och stark, därför reagerar man i regel också när partikamrater gör lagliga, men ytterst tveksamma, interventioner i oppositionen när man själv sitter i majoritet. Sådana dubier hörs inte av i V, vilket kan ha att göra med graden av demokratisk tradition. Det var mindre än fem år sedan Lars Ohly slutade kalla sig kommunist.

Jag har goda vänner i V som jag har mycket stort förtroende för, men jag har också mött vänsterpartister som fortfarande kallar sig kommunister. Den ideologin har gjort världen och människorna stor skada och fortsätter att göra det ute i världen.

Jag har varit i flera tidigare kommunistländer, både före och efter "murfallet", och för mig är det inte så stor skillnad på konsekvenserna av den ideologin och nazismen. En skillnad är att kommunismen hunnit mörda så många fler. Jag har själv träffat sådana som både fängslats, torterats, spärrats från skola och jobb och förlorat vänner och anhöriga på grund av kommunismen. Jag kommer att fortsätta vara både antinazist och antikommunist.

Jag hoppas och tror att Andreas vill vara demokratisk socialist och inte kommunist och tillskriver honom därför inte K-etiketten.

Nu håller debatten om situationen i Vännäs att dra iväg alldeles väldigt och därför gör jag en paus i den. Kanske t.o.m. sätter punkt.