Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Nordmaling

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.

Inga problem bemanna vården i sommar

Av , , 2 kommentarer 5


Inte någonstans, om man jämför hur det kommer att vara om sex-sju år om vi inte gör något, Nu.

Det pratas mycket, det skrivs mer och framför allt väntas det. Det är gott om skrivbord där man skulle kunna ta kontakt med andra skrivbord och gemensamt ta initiativ. Men, saken hör ju inte hemma på just ”mitt” bord. Så vi väntar vidare.

De sökande till vården är alldeles för få. Som jag ser det har vi en möjlighet att någorlunda snabbt rekrytera personal för att dämpa problemen i den vård vi alla behöver, mer eller mindre, förr eller senare. De är de utrikesfödda och i någon mån våra svenskfödda unga som behöver en ny start efter en skolperiod som inte gick som den skulle. Man får gärna säga emot mig och överbevisa mig att vi har fler och bättre vägar, jag skulle bli så glad om det finns bättre sätt att åtgärda den riktigt allvarliga personalbrist vi är på väg in i.

Steget från asylboenden över SFI-undervisningen till en färdig undersköterskeutbildning är inte ett steg, det är en liten landsväg. Självklart måste utbildningens ambitioner hållas höga, men lärare och undervisning får vara hur bra de vill, att tillägna sig ett fungerande yrkeskunnande och yrkesspråk tar tid. Särskilt när eleverna inte får möjlighet att prata svenska annan tid, och kanske tror det räcker med lektionerna, och när det blir för lite praktik.

Vårdbiträdena skulle aldrig ha slopats, uppgifterna finns kvar. Nu behöver vi flera parallella insatser för att avlasta befintlig personal med ”vårdbiträden” och förflytta några tiotals tusen svensk- och utrikesfödda flera steg framåt så att vi ökar rekryteringsunderlaget till undersköterske- och sjuksköterskeutbildningarna m.m. i morgon.
Vi behöver flera tusen nya undersköterskor bara i Umeåregionen inom inte alltför många år. Vårdnära service, vårdbiträden tillbaka, det tror jag är delmålet och vägen.

Fortsätter vi som nu ska vi få se på verkliga bemanningsproblem och hittills osedda humanitära problem om några år.

Att ta vara på människorna

Av , , Bli först att kommentera 3

I onsdags var det en träff för Umeåregionens arbetssökande, AF:s Umeåhandläggare och leverantörerna av arbetsmarknadsutbildningar (AUB) på Arbetsförmedlingen i Umeå. Eductus har idag ingen AUB i Umeå, men vi har yrkessvenskan för sådana utbildningar. Tyvärr saknar vi ett antal lärare som möter AF:s nuvarande krav på utbildning och erfarenhet för att kunna ge all hjälp som behövs.

Handläggarna fick först bekanta sig med utbildningsutbudet och möjligheterna för utrikesfödda att få språkhjälp för snabbare väg till arbetslivet. Sen var det möjlighet för  arbetssökande att få information.

Vi fick många intressanta möten, jag bland annat med ett ambitiöst syrisk par. Hon var mer utbildad och såg yrkeskarriären i Sverige rätt utstakad. Han överraskade mig när han berättade vilka två, mycket välkända, varumärken han jobbat med i hemlandet. Nu var nyfikenheten stor på vägen ut i arbetslivet. Hoppas vi inte begränsar drivet alltför mycket…

När det idag från höger och vänster talas om flyktingar i svepande ordalag kan man bli bedrövad över alla generaliseringar och bitvis helt ohederliga överdrifter, förenklingar och förkrånglingar. Åt alla håll. Om vi nu skulle gå förbi de humanitära behoven av hjälp och resurser för kortare eller längre tid så finns fler aspekter. Många av de ofta initiativrika och välutbildade människor som brutit upp från sitt älskade ”hemma” har vi behov av. Fler svenskar går i pension än kommer ut i arbete just nu, det är ett större resurs- och välfärdsproblem än folk flest förstår. På flera områden får arbetskraftsbristen allt större konsekvenser. Frågan är hur vi snabbt nog ska bli bättre på att slussa ut nya svenskar till arbetslivet. Inte minst till våra bristyrken och där vi saknar kompetens. Situationen kommer att kräva förändringar i flera ändar.

På onsdag kommer kranskommunernas AF-handläggare och AUB-anordnare till Eductus vid Renmarkstorget för en liknande informationsdag. Det underlättar med information, förbättringsarbete, dialog och samarbetsklimat.

Bygga o bo i Umeåregionen

Av , , Bli först att kommentera 3

TT-artikeln i VK om bopriserna i landet är intressant och samtidigt lite skrämmande. 10 procent per år är ingen hållbar ökningstakt. Inga träd växer som bekant till himlen. Man tycker synd om dem som förr eller senare kliver på tåget innan en större sättning.

Men, artikeln har en intressant faktaruta intill. Jag tänker på den om antalet nybildade fastigheter första halvåret. I Stockolms län är det 965, i Västerbotten 459. Stockholms län är befolkningsmässigt betydligt större och rikare och växer rätt kraftfullt. Slutsatsen blir att det byggs relativt mycket i Västerbotten, det mesta förstås i Umeå kommun.

Lokalt är det intressant att Umeås landsbygd enligt VK:s uppgifter tidigare i veckan växt procentuellt mer än staden till invånarantalet. Bekräftar mångas tro att urbaniseringen inte är riktigt så stark som ofta sägs. 

Urbaniseringen?

Av , , Bli först att kommentera 7

Har mitt i de senaste dagarnas jobbmässiga högtryck läst ett antal initierade artiklar som ganska skarpt ifrågasätter om urbaniseringen är i närheten av att vara så stark som det sägs. Det verkar faktiskt inte så. Sammanfattningen av det jag läst kan vara ungefär att våra största städer främst växer på grund av befolkningstillväxt och invandring. 

I dagsläget flyttar fler till byarna än från dem och hindret för den utvecklingen tycks främst vara att de som inte längre bor i de familjegårdar och hus man ärvt inte vill sälja dem. Samt att boendemiljöer med stor andel äldre äldre minskar naturligt. Många småorter står kvar på ungefär samma nivåer trots att många äldre flyttar när man sålt huset. De barnfamiljer som söker en mindre ort och ett lite lugnare liv är inte få. Det är inte bara lägre huspriser som gör att Vännäs kommun ligger i Sverigetopp i andel barn. Eller att skolan i Bjurholm vuxit en del de senaste åren.

Även i storstäderna finns överraskningar. Enligt en undersökning som NCC och United Minds gjort vill fler bo i förorten än i innerstan, bara kommunikationerna är bra. Även där drar lugnet och närheten till grönområden som man läser i den länkade artikeln. 

Jag har fel ibland, men jag tror mycket talar för att ”lugnt och grönttrenden” i boendet kommer att tillta. Den som lever får se.

Jobb och utbildning för dig?

Av , , 2 kommentarer 8

Artikeltexten nedanför har skrivits av VK:s Anders Wynne och finns i dagens VK. Den handlar om en stor och växande näring jag nyss skrev om här på bloggen, hotell- och besöksnäringen. Då blev det lite fel. Jag påstod att det var drygt 300 000 gästnätter på Umeås hotell i fjol. Det var 320 000 året innan, i fjol var det 400 000.

Jag gillar jobb av nästan alla slag, och i dagens läge inte minst enklare och mer praktiska och dit det är låga trösklar. Om de dessutom kan innebära riktigt goda utvecklingsmöjligheter tycker jag det är väldigt bra. 

”Enkla” är kanske fel omdöme om de här jobben. Det krävs en mycket stor social kompetens, inte bara på papperet. Bemötande och lust att hjälpa de många människorna msn möter är det mesta av jobbet.

Sen skriver jag förstås för att Eductus i Umeå startar en komvux-utbildning för området 17 augusti. Det blir fler starter under året, men till den första ska man söka senast 13 maj hos Viva Vägledning om du bor i Umeå, annars kontaktar du din hemkommun.

Läs mer här och läs gärna artikeln:

  

UMEÅ. En helt ny vuxenutbildning för dem som vill arbeta inom hotell och turism startar i Umeå.
– Det här är en fantastisk grej för oss. Alla som går den här kursen får ju jobb, säger hotellkungen Hilding Holmqvist.

Hotellbranschen växer och har gått om både stålindustrin och fordonsindustrin i Sverige.

– Det här är en framtidsbransch, säger Hilding Holmqvist, som planerar för ett lågprishotell med 216 bäddar vid Renmarkstorget i Umeå.

Den nya komvuxutbildningen i Umeå startar i höst, men sista ansökningsdag för första intagningen är på onsdag nästa vecka.

Gunnar Bäckström, vd för Hotell Uman, säger att dilemmat är att många av de anställda inom hotell och restaurang är unga och gärna flyttar.

– Mycket duktig och kompetent personal försvinner från stan och det behöver fyllas på, säger han.

Vuxenutbildningen genomförs av utbildningsföretaget Eductus på uppdrag av Vivakomvux.

– Om det blir tryck vill kommunen att vi ska sikta på fyra intag per år. De har inte satt några begränsningar, finns det sökande ska vi göra plats, säger Jan Nilsson, Eductus.

Grundkursen är fem månader lång, varav två dagar i veckan är arbetsplatsförlagt lärande på hotell. Inriktningen är frukost- och våningservice eller Hotell och konferens.

– Jag blir tokig när man ser ned på städpersonalen. Det är inte bara att gå in på ett hotellrum och börja städa. Det finns en teknik för hur man städar ett hotellrum och hur man bäddar. Därför behövs det utbildning, säger Hilding Holmqvist.

– Det är viktigt att de kan känna stoltheten. Det är de praktiskt lagda vi pratar om. Alla ungdomar vill inte bli professorer, fortsätter han.

Hilding Holmqvist och Gunnar Bäckströmsäger att personalen ska vara praktiskt lagd och kunna ta emot människor på rätt sätt. Bemötandet är A och O.

Amanda Backe har 14 år i branschen och är nu husfru på Hotell Uman.

– Det är jätteroligt. Det är väldigt varierande och ofta är de som jobbar på hotell öppna människor. Det är lätt att få en bra stämning på jobbet, säger hon.

Det finns i dag en gymnasieutbildning i hotell och turism i Umeåregionen, på Liljaskolan i Vännäs. Merparten av gymnasieungdomarna väljer inriktningen turism, de vill ut i världen och värmen.

– De vill till Teneriffa, men en del av dem går hotell i stället och vi har en del av dem som praktiserar här. De är duktiga, säger Amanda Backe.

Hon säger att de som har en utbildning ofta visar en särskild trygghet på arbetet.

– Det är väldigt skönt när det kommer folk som gått en utbildning. De har fått grunden, säger Amanda Backe.

Hon hoppas också att utbildningen även ska få andra följder:

– Det kan öka statusen för yrket. I dag är det nästan så att folk ser ned på städet. Så ska det inte vara.

Utbildningen sker i samverkan med branschen.

– Eftersom näringen är inkopplad redan från början kommer vi också att kunna ställa krav. Vi tar oss friheten att säga om en praktikant, som säkert är en jättebra människa, inte passar för ett jobb här, säger Gunnar Bäckström.

– Alla människor vill vara duktiga och vill ha beröm, men man måste vara på rätt plats, säger Hilding Holmqvist.

Kursstart blir 17 augusti för den första kullen. Det finns även möjlighet att fortsätta ytterligare en termin.

– Det kommer diamanter till oss och vi ska finslipa dem, säger Gunnar Bäckström.

– Det här är kanon! sammanfattar Hilding Holmqvist.

Andelen kommunanställda

Av , , Bli först att kommentera 7


Det kan vara en känslig fråga, men det finns en del att fundera på kring detta att Vännäs ligger i länstoppen när det gäller antalet kommunanställda.

Det är sant att vi har ett par, tre områden som gör att vi avviker från flertalet små kommuner. Vi har en mycket stor gymnasieskola efter vår storlek, en större handikappomsorg än jämförbara kommuner och hör till kommunerna som har Sveriges största andel unga under 18. Detta gör att vi ”bör ha” något större del kommunanställda än vissa andra. Men det finns ändå en del att analysera och resonera om kring att vi har 11,9 % kommunanställda och t.ex. Nordmaling och Bjurholm har 8,2 respektive 8,9 %. Normalt har mindre kommuner högre andel anställda.

Till bilden hör att Vännäs haft och har så svårt att nå god ekonomisk hushållning. Trots att vi nu har Sveriges femte högsta skattesats. Det talar också för behovet av vidare analys.

Nu tänkte jag ”blogg- och nätfasta” ett tag, men en och annan text slinker nog igenom. Återkommer förmodligen här.

Kanske också om morgondagens KF.

Mål

Av , , Bli först att kommentera 7

Det har varit ett väldigt tryck på Nolia idag. ”Utbildning och rekrytering” verkar locka fler och bredare än förr. På bilden har unga skrivit sina yrkesmål. Han som just skriver ”bärplockare” har kanske lite svårt att få helårssysselsättning. 😉

De yngsta jag pratat med har varit nior, de äldsta pensionärer. Några har varit (eller på väg att bli) arbetslösa och har varit intresserade av AF-tjänsten Stöd och matchning. Andra av Yrkessvenska eller vår KOMVUX-utbildning Hotell och turism som startar i höst. Flera SYV-ar har varit uppfriskande frågvisa. Några arbetsgivare har också kommit och velat informera våra deltagare framöver. Några AF-handläggare har vi också hunnit prata med.

Många utrikesfödda har sökt kontakt med vår Masoud och han har fått använda både sin arabiska och persiska.
Det här påminner mig om en sak. Fler och fler arbetsgivare inser den stora fördelen, också affärsnyttan, av att även ha utrikesfödda medarbetare. Att kunna få hjälp på det språk man kan bäst drar folk. Tänk på det.

(null)