…
Närvårdare, smaka lite på den yrkestiteln. För min del tycker jag att den låter bättre, har lite positivare klang än undersköterska.
Några läkare jag träffade lyfte upp denna finlandssvenska beteckning som ungefär motsvarar undersköterska, där i Finland med olika inriktningar.
En bekant som bl.a. annat har doktorerat inom ett helt annat område har ibland talat om tanken att arbeta inom vården igen. Men då nära människorna, i första linjen. Närvårdare?
Jag tycker vi skulle byta yrkestitel.
…
Den här artikeln i UNT tror jag har ett budskap till oss i flera sammanhang. Om man vill få fler kollegor och förbättra status och intresse för ett yrke kan svartmålning verkligen vara ett tveeggat vapen.
Här gällde det läraryrket, men frågan är nog lika aktuell när det gäller vården, vissa praktiska och tekniska yrken m.m.
Jag har hört både lärare och vårdpersonal fundera över varför de egna yrkena beskrivs så negativt av ”de egna”. Oftast handlar det om en vilja att få till stånd förbättringar, men resultatet blir nog inte alltid som man tänkte.
Artikeln i länken överst är tänkvärd. Jag tycker också det låter rätt sunt det jag läste i VK förra månaden. En nysvensk som kom för rätt länge sedan hade resonerat så här vid yrkesvalet. ”Vill jag springa efter jobben, eller vill jag att jobben ska springa efter mig?”. Det blev vården och det hade hon inte ångrat.
Själv bidrog jag kanske lite till svartmålningen igår när jag vidarebefordrade uppgiften att det behövs 43000 lärarstudenter per år för att täcka bristen 2025. Det stämmer tydligen inte riktigt. Fler studenter, dubbelt så många som ibland sagts har också sökt lärarprogrammen ifjol. 24 tusen stycken.
Det är inte så dumt med meningsfulla jobb som springer efter en.
…
Bevistade under en del av onsdagen en kick-off för Yrkes-SM, en gymnasietävling som arrangeras vartannat år och som 2014 går av stapeln i Umeå. Region Västerbotten är värd och höll även i dagens arrangemang.
Skolverket släppte härom dagen en rapport som visar att andelen yrkeselever i gymnasiets årskurs ett gått ner från 35 till 29 % i riket från år 2010 till 2012.
Det blev idag fråga om hur siffrorna såg ut för länet och Skolverket bistod vänligt med siffrorna. Man ska lägga märke till att antalet gymnasieelever i sig minskat mycket kraftigt från 2008 till 2012, från 4 341 till 3 500. Det är omkring 20 %.
(Lägg märke till siffrorna för andelen elever i individuellt program/introduktionsprogram)
Så här ser Skolverkets siffror ut för Västerbotten:
|
2008 |
2010 |
2012 |
||
|
Antal elever totalt |
4 241 |
3968 |
3500 |
|
|
Varav andel (%) på: |
||||
|
Yrkesförberedande/yrkesprogram |
43,3 |
41,3 |
33,6 |
|
|
Yrkesförberedande exklusive medieprogrammet |
39.4 |
38,1 |
||
|
Studieförberedande/högskoleförberedande |
34,1 |
39,5 |
46,4 |
|
|
Specialutformat program utan tydlig anknytning |
10,0 |
4,6 |
||
|
Individuellt program/Introduktionsprogram |
12,6 |
14,6 |
20 |
|
|
Kommentar: Före gymnasiereformen GY 11 ingick medieutbildning i programkategorin yrkesförberedande, medan medieutbildning efterreformens införande främst erbjuds om inriktningar på högskoleförberedande program. Av denna anledning särredovisas också andel elever på yrkesförberedande program 2008 och 2012 exkl. medieprogrammet. |
||||
För de flesta som sökt studieförberedande utbildningar är valet säkert alldeles rätt, men risken är fler idag söker dessa program på tveksamma grunder. För de yrkes- och yrkesförberedande program som redan innan 2008 tappat söktryck och för många branscher som riskerar svår arbetskraftsbrist är utvecklingen allvarlig. Vissa viktiga utbildningar har lagts ner på flera orter och har få sökande på andra.
Allvarligast är det nog för många unga som skulle trivas och passa på yrkesutbildningarna och i yrkena och som i många fall skulle tjäna på det ekonomiskt. Både i månadslön och i ett antal årslöner extra man skulle få vid tidigare jobbdebut.
Frågan är också hur det påverkar den totala arbetslösheten om näringslivet till viss del måste kompensera brist på utbildade med arbetskraftsinvandring. Illa vore de om fler företag hindras i utvecklingen, måste söka sig utomlands eller tvingas lägga ner på grund av arbetskraftsbrist.
Återkommer nog till det här och andra besläktade frågor en annan dag.
Jan
Senaste kommentarerna