Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: LYN

Säkert jobb

Av , , Bli först att kommentera 8


Det finns en del gymnasieprogram som ger de allra flesta jobb efter utbildningen. Som alltid gäller ju att man måste ta den på allvar, vara närvarande och vilja arbeta.

En bransch som utvecklas mer än många andra och som behöver mycket arbetskraft framöver är fordons- och maskinbranschen. Det är färre och färre som har kunskapen att repa och hålla igång fordonen, samtidigt som de blir alltmer avancerade. Elektroniken blir en allt större del och datorerna som sköter felsökning och inställningar ska skötas. Man måste ha koll på flera områden. Arbetsmiljön och hjälpmedel har också utvecklats mycket. Det är inte som för en halv generation sedan.

Vi lever i ett transportberoende land och län. Både det vi säljer och köper transporteras till någon del med motorfordon, det kommer vi inte undan. Många vill köra fordon idag, men det finns fördelar också med att höra till laget som håller igång dem. En är att man i regel får sova hemma, att man vanligtvis vet när man börjar och slutar.

Har man verkligen lärt sig skruva i fordon och maskiner, inte minst de tunga, och varit med på en del kompetensutveckling finns det många som är intresserade av ens kunnande. Det finns många jobb och utvecklingsvägar, vissa klart välbetalda.

Jag hoppas många teknikintresserade killar och tjejer tar en seriös funderare på mekanikerutbildning inför gymnasievalet i februari. Den som söker in, gör något bra av gymnasietiden och vill jobba är förmodligen anställd i branschen om 3,5 år.

20140109-002103.jpg

Det finns jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag tänkte fortsätta lite på temat från bloggen ”Arbetskraftsbrist och framtid”. Den här VK-artikeln från förra tisdagen tar upp det märkliga och sorgliga att Västerbottens småföretag (under 50 anställda) faktiskt backar för att man inte hittar arbetskraft. Under tre år ledde Västerbottens småföretag konjunkturligan i landet, men nu slog det back i maskin.

Bristen finns på flera områden, men inte minst på mekaniker-, verkstads- och hantverkssidan. Det finns många orsaker, men en är att praktiska och tekniska yrken inte anses ha nog status. Det kan också hända att tidigare generationer styr bort sina unga från yrkena på grund av arbetsmiljön som fanns i deras ungdom.

Om man inte tar vara på skolan, särskilt gymnasietiden, och kanske inte fullföljer en utbildning är det förstås svårt att få jobb. I flera yrken som förr inte krävde lika mycket behövs idag goda kunskaper i språk, matte, IT-kompetens och lust och förmåga att hantera människor.

Ett riktigt bristyrke är bil- och lastbilsmekaniker, eller tekniker som man benämns med lite erfarenhet och kompetensutveckling. I vårt avlånga och transportberoende land är alla branscher och verksamheter beroende av just lastbilen till någon del, inte minst i norr. Flera av näringarna vi och vår välfärd är helt beroende av bygger på vägtransporter. Idag är det väldigt ont om mekanikerna, något som inte bara drabbar verkstäderna, utan så många fler branscher i allt högre grad. Inom de fordonstekniska yrkena räknar branschen med att det behövs anställas över 200 personer i Västerbotten bara fram t.o.m. 2015.

Arbetsmiljön kan vara tuff när man är ute på fältet, men verkstäderna och hjälpmedlen ser idag helt annorlunda ut än för några årtionden sen. Bilarna också. Bara de senaste åren har IT-utvecklingen i dem tagit gigantiska steg. Motorer, avgasrening, styrning och bromsar, allt är digitalt styrt. Det behövs bra bakgrundskunskaper för att ta hand om det hela.

Utvecklingsmöjligheterna efter utbildningen är inte alls dåliga. Många branscher rekryterar folk som har mekanikerutbildning. Det blir inte en större andel människor som har handens kunskap, men behovet av dem finns alltid. I hög- som lågkonjunktur. Det är inte bara de som lockas iväg till Norge eller blir sina egna som kan ha en god löneutveckling, även om verkstäderna i gemen kanske måste spotta upp sig en del lönemässigt. Att kunna gå in i arbetslivet utan studieskulder är en klar fördel och som läget är nu kan man nästan lova att den som tar vara på gymnasietiden och vill ha jobb får det. Det borde vara hyfsad kö till en sån utbildning kan man tycka.

Det finns många andra yrken som företagen har svårt att rekrytera till. Hoppas att vårens Yrkes-SM i Umeå kan kasta lite ljus mot de praktiska yrkena och skapa mer intresse. Skulle det bli så kommer vi förmodligen bara för det att ha betydligt lägre ungdomsarbetslöshet om några år.

 

 

Utbildning för jobb

Av , , Bli först att kommentera 7


Det är brist på arbetskraft till många av de jobb som får vardagen, samhället och näringslivet att fungera. Det riskerar att drabba brett, både de unga och morgondagens välfärd, pensioner m.m. Många utbildas idag länge till mycket osäker framtid. (Motsäger inte det faktum att det fattas studenter på många viktiga kvalificerade högskoleutbildningar) Flera program där så gott som alla som vill har jobb efter gymnasiet går istället halvtomma eller riskerar att stängas.

I maj går Yrkes-SM på Nolia i Umeå. Hoppas att både branscher och skolor nyttjar detta för att sätta fokus på handens kunskap och yrken och dem som utför dem. För de ungas skull och för samhällets.

20131107-111658.jpg

Jobbsäker bransch

Av , , Bli först att kommentera 11

Överallt, men särskilt i vår glesbefolkade landsända är lastbilarna en sorts blodomlopp som fraktar det som behövs dit det ska. Det är inte mycket som skulle fungera utan landsvägstransporter.

I måndags hade Sveriges Åkeriföretag Norr en träff med riksdagsledamöter från länet, Man höll till på Liljaskolan i Vännäs med information och provkörning. Jag gissar att våra lagstiftare bl.a. fick information om den konkurrens företagen utsätts för av en del  ”kollegor”. Utländska ekipage behöver varken vara lagöverträdare eller miljöbovar, men några är det och borde inte rulla på våra vägar.

Det är bra att EU skärpt reglerna för transportnäringen och att Sverige ligger högt i efterlevnad. Men vi kan inte acceptera att osund grå eller svart konkurrens, ofta med äldre och miljösmutsiga fordon, slår ut dem som följer reglerna. Här har vi ibland agerat mer tandlöst än andra EU-länder.

När jag råkade på gänget kom vi också att prata lite om rekryteringen av fordonstekniker. Tittar man på t,ex, ”Karriär i norr”, jobbportalen i vk.se och folkbladet.nu. så handlar 3-4 av annonserna om fordonstekniker. Bristen är stor på dessa multikompetenta och de som går vakna och närvarande genom utbildningen har tämligen säkra jobb. Ofta med bra löneutveckling eftersom många branscher drar i dem. Även tåg- och kollektivtrafiken.

Höstbilder 014 - Kopia

På bilden Edward Riedl (M), Kent Emerstedt (Vice ordf SÅ Norr), Isak Frohm (S), Carina Ahlfeldt Region (Regionchef SÅ Norr), Maria Lundqvist-Brömster (FP), Anders Sellström (KD) och Mats Andersson (Utbildningsansvarig SÅ Norr)

 

 

Färska och viktiga siffror

Av , , Bli först att kommentera 8

Bevistade under en del av onsdagen en kick-off för Yrkes-SM, en gymnasietävling som arrangeras vartannat år och som 2014 går av stapeln i Umeå. Region Västerbotten är värd och höll även i dagens arrangemang.

Skolverket släppte härom dagen en rapport som visar att andelen yrkeselever i gymnasiets årskurs ett gått ner från 35 till 29 % i riket från år 2010 till 2012.

Det blev idag fråga om hur siffrorna såg ut för länet och Skolverket bistod vänligt med siffrorna. Man ska lägga märke till att antalet gymnasieelever i sig minskat mycket kraftigt från 2008 till 2012, från 4 341 till 3 500. Det är omkring 20 %.

(Lägg märke till siffrorna för andelen elever i individuellt program/introduktionsprogram)

Så här ser Skolverkets siffror ut för Västerbotten:

 2008

2010

 2012

 Antal elever totalt

 4 241

3968

 3500

 Varav andel (%) på:

 Yrkesförberedande/yrkesprogram

 43,3

 41,3

 33,6

 Yrkesförberedande exklusive medieprogrammet

 39.4

 38,1

 Studieförberedande/högskoleförberedande

 34,1

 39,5

 46,4

 Specialutformat program utan tydlig anknytning

 10,0

 4,6

 Individuellt program/Introduktionsprogram

 12,6

 14,6

20

Kommentar: Före gymnasiereformen GY 11 ingick medieutbildning i programkategorin yrkesförberedande, medan medieutbildning efterreformens införande främst erbjuds om inriktningar på högskoleförberedande program. Av denna anledning särredovisas också andel elever på yrkesförberedande program 2008 och 2012 exkl. medieprogrammet.

 

För de flesta som sökt studieförberedande utbildningar är valet säkert alldeles rätt, men risken är fler idag söker dessa program på tveksamma grunder. För de yrkes- och yrkesförberedande program som redan innan 2008 tappat söktryck och för många branscher som riskerar svår arbetskraftsbrist är utvecklingen allvarlig. Vissa viktiga utbildningar har lagts ner på flera orter och har få sökande på andra.

Allvarligast är det nog för många unga som skulle trivas och passa på yrkesutbildningarna och i yrkena och som i många fall skulle tjäna på det ekonomiskt. Både i månadslön och i ett antal årslöner extra man skulle få vid tidigare jobbdebut.

Frågan är också hur det påverkar den totala arbetslösheten om näringslivet till viss del måste kompensera brist på utbildade med arbetskraftsinvandring. Illa vore de om fler företag hindras i utvecklingen, måste söka sig utomlands eller tvingas lägga ner på grund av arbetskraftsbrist.

Återkommer nog till det här och andra besläktade frågor en annan dag.

 

Ungas jobb och Sveriges framtid

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var väldigt roligt att hitta detta pressmeddelande i mailboxen idag. Mycket står på spel för både enskilda och samhälle när mycket av grundläggande kompetenser ser ut att kunna saknas i vårt land i morgon.

Hinner inte skriva mer om saken nu, men har skrivit ett och annat tidigare och kommer nog att skriva mer. Sen finns det en del att läsa här nedanför….

 

 

Region Västerbotten

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Region Västerbotten – 2013-10-01 11:22 CEST

Onsdag 2 oktober samlas branscherna i en kick-off inför Yrkes-SM 2014 i Umeå samtidigt som Skolverket publicerar en rapport om att allt färre elever väljer yrkesprogram i gymnasieskolan.

– Att färre elever väljer yrkesprogram kan få konsekvenser för länets arbetsmarknad, då rätt kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda. Det visar bland annat den rapport som Region Västerbotten tagit fram inom ramen för kompetensplattformsuppdraget, 39 000 anställningar till och med 2020, säger Hans Lindberg, (S), ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Skolverkets rapport visar att andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen 2011 men inte i samma takt.

Yrkes-SM är därför en unik möjlighet för besökande elever att få impulser inför sitt framtida studie- och yrkesval. Pedagoger och studie- och yrkesvägledare får en chans till kompetensutveckling. Nu är det klart med ca 25 yrkeskategorier som kommer att delta i Västerbottens jobbigaste evenemang.

Välkommen till pressträff med branscherna.

Tid: Onsdag 2 oktober 2013 kl.9.30

Plats: Nolia, Signalvägen 3, Umeå

Inom följande yrkeskategorier är ca 25 redan klara för Yrkes-SM 2014.

1.Bilskadeteknik
2.Fordonslackering
3.Lastbilsteknik
4.Personbilsteknik
5.Telekommunikation
6.Elinstallation
7.Grafisk design
8. IT Nätverk Systemadministration
9.Webbdesign
10.Yrkesförare
11.Hamnarbetare
12.Skogsmaskinförare
13.Hudterapeut
14.Målare
15.Plåtslagare
16.Vård och omsorg
17.Hotellreceptionist
18.Visual merchadicer/Window display
19.Murare
20.Plattsättare
21.Träarbetare – plastering
22.VVS-montör/ Isoleringsplåtslagare
23.Florist
24.Vägarbetare
25.Maskinförare
26.Mattläggare
27.Frisör
28.Flygplansmekaniker
29.Kock
30.Servering
31.Bartender
32.Barrista
33.Kyl och Värmepumpteknik
34.Tryckoperatör
35.Trädgårdsanläggare
36.Trädgårdsdesigner
37.Gruvindustrin
38.Entreprenörskap
39.Bagare
40.Konditor
41.Guld/Silver smide
42.Dataspelsdesigner
43.Textil och design
44.Hovslagare
45.Jordbruksmekaniker
46.Låssmed
47.Urmakare
48.Möbelsnickare
49.Mekatronik
50.Svetsare
51.Industrielektriker
52.CNC Svarv
53.CNC Fräs

Fakta Yrkes-SM: Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Yrkes-SM 2014 går av stapeln på Noliamässan i Umeå. I Yrkes-SM, som arrangerats vartannat år sedan 2004, deltar ca 300 ungdomar i ett 30-tal yrken. Under tre dagar tävlar yrkesskickliga ungdomar upp till 22 år, i en mängd olika yrkeskategorier inom bygg, industri, it, service och tekniksektorn. Förutom att ta medalj i SM har de tävlande också chansen att få representera det svenska Yrkeslandslaget vid nästa Yrkes-EM eller Yrkes-VM. Region Västerbotten är värd för Yrkes-SM 2014 i Umeå och genomförandet sker tillsammans med WorldSkills Sweden, i samverkan med Umeå kommun och Nolia.

Läs mer på http://www.yrkessm.se

Skolverkets rapport:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780

Region Västerbottens rapport 39 000 anställningar till och med 2020:

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/kompetensplattform-i-vasterbottens-lan/rekryteringsbehov-i-vasterbottens-lan/

För mer information:

Hans Lindberg, ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten, 070 589 01 66

Katarina Sjöström, strateg för utbildningsfrågor, Region Västerbotten,[email protected], 070 377 37 20

Presskontakt:

Ingela Hjulfors Berg, kommunikatör, Region Västerbotten, 070-231 93 22, [email protected]

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen skapas utvecklingskraft för att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

Pressbilder på regionstyrelsens ordförande, vice ordförande samt regiondirektör hittar du här: http://www.regionvasterbotten.se/pressrum/pressbilder.html

Läs på Mynewsdesk

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Resurslänkar

Om Region Västerbotten

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner som medlemmar, och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen, skapas utvecklingskraft för att göra regione…

Besök nyhetsrummet »

Presskontakt

Thomas Hartman

Kommunikationschef
[email protected]
+46706664995

Blogg Mikroblogg Socialt nätverk

Mariann Holmberg

Kommunikatör
[email protected]
+46722227343

Ingela Hjulfors Berg

Kommunikatör
Innovationsslussen Västerbotten, Regional tillväxt
[email protected]
070-2319322

Mikroblogg

Yrkesutbildning!

Av , , 4 kommentarer 7


Jag känner en ung man som förvånade och förskräckte sin SYV för några år sen.

Med förmågor och betyg som utan problem hade låtit honom komma både in och ut på vilket gymnasieprogram som helst valde han fordon. Statustänkarna ackade, oade och kvackade och SYV:en slet sitt hår nästan som matadoren i tjuren Ferdinand.

Nu hände det i en stad där nyttan av de grundläggande och handfasta näringarna står klarare och tydligare än på många andra håll, så han mötte också förståelse. Han hade även praktiker omkring sig som inte skrämde honom från valet, utan uppmuntrade honom att skaffa kunskaperna han ville ha och Sverige behöver. Det har gått bra, kommer förmodligen att gå mycket bra och hur yrkeslivet ska se ut om världen står och han får leva vet man aldrig.

Idag skräms och leds ofta unga bort ifrån yrkesutbildningar som leder de flesta till jobb, ofta bättre inkomster än deras lärare någonsin får och otippade utvecklingsvägar. Vuxna minns ibland dåliga arbetsmiljöer och svunna tiders yrkesroller och påverkar närstående unga att söka något ”bättre” än de praktiska yrkesvägarna. Många gånger till skada för de unga och för samhället.

Vi har flera anledningar att bromsa den alltför vanliga ”tvångsakademisering” som finns. Alla gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet, om man inte väljer enklare kurser. Men vi måste medvetet motarbeta trenden att styra bort unga från yrken som håller infrastruktur, grundfunktioner, industri och innovationsverksamheter igång. För att inte tala om vårdjobben som nästan alla blir beroende av.

I Finland är det inte ovanligt att börja med mekanikerutbildning om man tänker bli ingenjör. Där får man tillgodoräkna sig mycket av yrkesutbildningen senare. (Finländare är ofta lite klokare)
Mekaniska grundkunskaper är inte tunga att bära var man än hamnar och alla är vi beroende av att de finns. Oavsett hur ekonomi, konjunkturer och samhälle utvecklas.