Etikett: päronträd

Alltid lite vemodigt då man vinkar hej då…

Av , , 2 kommentarer 13

Blev kontaktad igår kväll, av en väns dotter. Hon undrade på vilket sätt jag kände hennes mamma. Jag förstod genast att något hade hänt, som man absolut inte ville veta, egentligen.

Jag hade redan fått veta att min vän och hennes man, var inlagda på lasarettet sedan 2 månader tillbaka. På grund av Covid-19.

Och nu fick jag då veta att dom bägge två, har dött under julhelgen Så fruktansvärt 😔

Tydligen hade min vän, haft samtal med mig (dom tror att det var jag hon menade), detta skedde under iva delirium. Ja vad vet vi? Jag skrev i alla fall till hennes dotter, att om det var mig, hon hade haft samtal med, så känner jag mig hedrad, även om det var under dessa tragiska omständigheter.

Hittade en av mina skriverier i ett inlägg för några år sedan, och hon lämnade denna kommentar, och jag svarade:

”Lycka till på hemresan och ha det så gott! Det var såååå roligt att träffas igår, ser fram emot nästa gång! Tiden går alldeles för fort bara. Det slog mig flera gånger under vår pratstund hur väl man känner varandra även att vi bara träffats en gång tidigare, men så är du ju en fantastisk bloggare som skriver om livet och vad du upplevt, reflektioner mm så man tycker man har känt dig hela livet. Ha det! Ing-Britt

Tack för dina fina ord, Ing-Britt 😀 Tog ett tag att svara dig, men nu är vi hemma igen. Känns skönt, men alltid lite vemodigt då man vinkar hej då, man vet ju så lite om framtiden, på gott och ont. Jag ser också fram emot nästa gång, ha det gott! //Kram” slutcitat

Och nu får jag önska dig, min vän, en fin resa till vad som kommer efter detta  ❤️🧡💛

Fotnot, päron från deras päronträd

Jag och Winstone har redan varit ut på snöig promenad. Snacka om anvardag väder. Även om jag inte gillar snö, så där överdrivet mycket, så får det nog hellre se ut så här, än halkiga, regnblöta vägar.

Synd bara att det inte får ligga kvar eller att vi får bestämma då det kommit tillräckligt.

Vi fick ett julpaket från min vän Ulla igår. Tack så mycket för boken, den är jättefin. Kunde inte annat än småle, min gammboss, har ju ett företag som heter NaturligtVis, och hon är väldigt naturnära. Kanske lånar ut boken till henne, vid tillfälle 😊

Önskar er alla en fin tisdag!

Grabben uppe i trädet

Av , , 2 kommentarer 6

 

Näpp, det blev ingen tårta igår, det blev en bakelse från Finas istället, och den var ju lika god som något annat. Vi gjorde inget speciellt, chefen och jag, en sväng upp på Ålidhem centrum, sedan skulle det fikas, lagas middag, jag skurade golvet och diskade. Inget mer eller mindre.
Satt och pratade i flera timmar, och hennes f.d. man berättade när han i sin ungdoms dagar, var ute med ett gäng för att palla päron. Detta ståtliga päronträd fanns på Berghem och nådde ändå upp till taket på huset. Det var mörkt ute och han och hans kumpaner i brott, hade smugit sig in på gården.
Chefens man som gillar att vara en höjdare, klättrade högst upp i trädet, så högt att han kunde lägga handen på taket, då….plötsligt, slängdes dörren upp därnere och ut rusar husägaren. Han skrämmer iväg killgänget som var därnere men han som satt längst upp, insåg snabbt att han inte skulle hinna ner, så han kröp ihop bland lövverket och bad en bön.
Gubben hade en ficklampa som han svepte runt med, utmed gräsmattan och upp i trädet, men han såg ingenting, så han sa med hög röst –Jag har ringt polisen, bara så ni vet det, och har ni tänkt komma tillbaka så är det dom ni får träffa! Sedan gick han in. Grabben längst upp i trädet tordes inte röra en fena, han satt tyst som en mus och undrade om han skulle klättra ner.
Han hinner tänka tanken så flyger dörren upp igen och gubben kommer ut och ropar –Haha…jag ser er allt, polisen kommer snart! Detta var nu bara ett skrämskott, han trodde väl att gänget bara stod och lurpassade utanför staketet, men dom hade redan dragit vidare.
Detta päronpallade slutade med att grabben satt kvar uppe i trädet till fem på morgonen, han hade i sin skräck för gubben, frusit fast däruppe och tordes inte komma ner förrän efter flera timmar. Ner kom han ju och detta blev väl straffet för pallandet.
Apropå pallande så kommer ni väl ihåg äppelträdet utanför badhuset, där skulle det alltid pallas äpplen då vi skulle på badet. Det gjorde även Åke och hans klass, på sin tid. En av gångerna så hade det gått hårt till och grenar hade rivits sönder så nu skulle trädet ersättas.
Grejen var den att Åke hade varit hemma och sjuk, just vi detta tillfälle när fröken tog upp detta i klassrummet och att alla skulle betala, så hade hon pekat (med hela handen) på Åke och sagt – Du är inte befriad utan ska också vara med och betala, för hade du varit frisk…så vet jag, att även du hade varit där. Sådeså!
Får se om vi kan fixa fram en kattlucka idag, som ska sättas på källardörren, inte så att katterna ska kunna gå ut, men komma upp hit, och att vi slipper ha dörren dit ner, öppen för jämnan. Nu när Sally kommer kan det ju vara en fördel om den dörren får vara stängd. Önskar er alla en fin lördag!