Om du heter Tord… och bor på Timotejvägen, och känner att du gjort någonting för någon annan idag, känn dig träffad 🙂 Tack säger vi på ettan… det var våran.
Ja, jag vet… lite krypiskt va 🙂
Tack tack, hemskt mycket tack!
Nere vid älven, på Öbacka strand, finns det en liten tv som spelar upp ett och samma meddelande: Visste du att 1 miljon kapsyler räcker till plåten på en ny bil. Tack för att du återvinner!
Mja, sa Tina, men jag trodde att kapsylerna blev till nya kapsyler?
Hm… ja och varför säger dom inte tvärtom, sa jag, plåten från en bil räcker till 1 miljon kapsyler. Tack för att du skrotar bilen!
Riktig närkontakt, utgången blev döden.
Jag hade en riktig närkontakt med en sån där lockespindel, i förrgår, då jag skulle vara bussig och städa uppe på Niccos badrum. Jojo, *hurven*, jag stod på alla fyra och höll på torka golvet bakom toaletten, kom upp med handen på sidan av toalettstolen och DÅ… kom en stor s*t*n*s spindel och kravlade mot handen, HU!!!
Jag har ju sagt att jag inte längre är rädd för spindlar, och nej, jag är inte det, men dom kan väl för sjutton hålla sig på behörigt avstånd, jag vill inte bli överraskad och jag måste, tyvärr, dräpa dom stackare som kommer i min väg och det gillar jag inte.
Jag har ännu inte lärt mig att tacklas med just det problemet, själva dödandet alltså, så jag ryckte en parfym och besprutade den stackaren så där lagom att den blev alldeles vimmelkantig sedan kastade jag mig över den och nöp till… borta. Låter ju onekligen lite dramatiskt sådär, men jag gillar dramatik 🙂
Inte nog med detta, då gick Maria ner i källaren och hämtade upp den där elaka sprayen jag köpt från Anticimex, den där som är så giftig att man ska spruta fyra sekunder i ett rum på 30 kvadrat, sedan stänga alla dörrar och på en halvtimme ska allt levande, vara dött, jopp, och jag sprutade fyra sekunder i hennes lilla badrum så jag hoppas att grannarna bor tillräckligt långt bort 🙂
Den behandlingen ska jag upprepa om en vecka och då vore det väl själva… den, om vi inte slapp dom där sakerna… ett tag åtminstone.
Jag och Tina gjorde lasarettet igår, åkte Pater Noster hissen runt ett varv, och det gick förvånansvärt smärtfritt, jag trodde allt att man skulle kastas lite åt sidan då den skulle göra vändningen, men den gick obemärkt förbi. Sedan gick vi ner på tågstationen och åkte Willy Wonka hissen, glashissen som inte går rakt ner utan som rulltrappan, typ. Och den startar med ett ryck så det är bara att hålla i hatten.
Bilden tagen av Tina Florin
Vi passerade byggnaden och kom ner på Öbacka strand där vi promenerade runt i omgivningarna och avslutade sedan med en kaffe på tågstationen. Det är ju riktigt fint därnere vid älven.
Bilen tagen (lånad) av Tina Florin
Vid middagstid stod jag och tittade ut genom köksfönstret, såg en som var ute och gick med barnvagnen och tyckte att något inte stämde överens med bilden, det såg ljust ut, jag hade tänkt ropa till Åke och säga att det var som han sa, lite snö gör att det blir ljust, men jag gjorde inte det.
Vid middagen undrade han om jag sett att det var ljust härutanför… lyktstolpen har kommit på plats… YEEES, nu behöver vi inte leva i mörkret längre, och inte konstigt då att jag inte tyckte att bilden av barnvagnen stämde, jag såg ju den och inte bara en svart skugga.
Jag mejlade till Umeå kommun, gator och parker, för 15 dagar sedan:
Jag undrar om det är missat att sätta ut en lyktstolpe utanför vårat staket… det är bara mörker här utanför, och ett hål i gräsmattan med en kabel som sticker upp, och det har varit så i snart två år. Bilder på det finns på min blogg: http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2012/11/07/vilket-morker-1128140
Med vänliga hälsningar
Maria Lundmark Hällsten
Fick sedan till svar:
Hej
Jag ska undersöka har en känsla att det är ett gammalt fundament som är missat att ta bort
Vi håller på att titta över belysningen längs cykelvägar
Vi har börjat med prio ett cykelvägar
MVH
K***** E*****
Och det där trodde vi ju inte riktigt på så jag svarade:
Hej igen!
Nej, detta är inget gammal fundament, det har aldrig stått någon stolpe där förut, enligt min man som bott i huset sedan 1958. Så detta har dom grävt men inte gjort färdigt.
//Maria
Och se, nu står den där i sin fulla prakt, oj vad fint det blev, med lite ljus 🙂 Och oja, jag tror nog allt att det var som jag skrev tidigare i min blogg, att den där stolpen nog hade hamnat mellan några stolar och glömts bort, eftersom fundamentet varit där i 1½ år.
Jag önskar er alla en fin fredag!
Nämen HALLÅ, är det så?
Jag är sedan flera år tillbaka, medlem på en sajt som skickar ut mejl om passande jobb, till mig. En profil har jag fyllt i, en gång i tiden, nu var det så längesedan att jag inte vet vad jag skrivit där, men jag brukar inte hitta på, ljuga ihop eller förbättra vem jag är eller vad jag kan.
Nå, idag fick jag så ett erbjudande om att söka ett passande jobb till mig själv, kolla in:
Dina arbetsuppgifter
Sedvanliga för läkare inom glesbygdspsykiatri, kontakta gärna Xxxxx Xxxxxxx för mer detaljerad information.
Din profil
Specialistläkare
Jamen hallå, kan verkligen vem som helst bli specialistläkare eller vad? Scary… (Beethovens femte symfoni, spelas i bakgrunden).
2, snart avslutade projekt, jodå.
Det blev en trevlig liten utflykt igår, till slöjdarnas hus, där jag hittade något som Sally ska få ha på fötterna, och sedan investerade jag i två lotter a´5:- och vann… ja, jag vann, en tändsticksask med ett litet broderat hjärta på, jojomensan 🙂 Även Ingegerd drog en vinst… samma sak fast hon nöjde sig med en lott.
Sedan fortsatte vi allihop över älven där vi gick in på returmarknaden och där fyndade jag två stycken ljushållare, och dom kostade hela 5:- styck, inget större hemmansköp, med andra ord, även Kerstin och Birgitta hittade varsin liknande hållare.
Vi avslutade utflykten med kaffe hemma här på 1:an. Lime och citron pajen var inte dålig ni, här ska ni få receptet på den… bara för att:
Citronpaj med lime
En bit citronpaj med lime serverad med vispgrädde
Ingredienser:
Pajskal:
•3 dl vetemjöl
•2 msk strösocker
•125 g smör eller margarin
•1 äggula eller 2-3 msk vatten
Fyllning:
•3 ägg
•2 dl strösocker
•2 msk vetemjöl
•2 tsk vaniljsocker
•2 dl vispgrädde
•1 lime
•1 citron
Garnering:
•1 lime
•florsocker
Servering:
•3 dl vispgrädde
Gör så här:
Gör pajskalet. Låt smöret/margarinet bli rumsvarmt. Rör ihop smör/margarin, socker och mjöl till en grynig massa, gärna med elvisp. Tillsätt äggulan eller vattnet och arbeta ihop till en deg.
Tryck ut degen i en pajform ca 24 cm i diameter. Ställ in i kylen ca 30 minuter eller frysen ca 10 minuter.
Gör fyllningen: Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner vetemjöl, vaniljsocker och grädden (som ej behöver vispas).
Riv skalet på lime och citron och pressa ur saften. Tillsätt saft och skal till smeten och rör till en jämn smet. Häll smeten i pajskalet. Grädda i nedre delen av ugnen i 200°C i ca 30 minuter.
Låt pajen svalna. Sikta över florsocker och skiva lime och garnera med.
Servera pajen lite ljummen eller kall med vispad grädde.
Pajen kan förvaras färdiggräddad i kylskåp två dagar innan servering.
Inte så krångligt alls och den gick alldeles ypperligt bra, att äta kall.
På kvällen avslutade jag och Åke projekt trapphusbonad, som nu pågått i över 1 år, jepp, borde alltså firas med något storartat… typ… champagne, fast vi inte dricker det 🙂
Så här blev det:
Och jag kan ju tala om att det inte bara var tvärgjort, nån ska ju stå på stegen, det ska måttas och skruvas och fås fast, men nu sitter den där.
Idag är det ett annat projekt som ska avslutas… projekt hissåkning med Tina, hehee… ja, har man inte något att göra så hittar man på nåt, eller hur. Vi ska även ta en promenad i omgivningarna runt lasarettet och ta en kaffe uppe på Ullas på tågstationen, kul med omväxling och något annat annorlunda och nytt att se på. Önskar er alla en toppen torsdag!
Varning…kiss & bajs humor
Fick ett litet mejl från nicco, med följande upplysning, hm…
Hur du skiter som en man
Steg 1: Välj ut valfri litteratur. I princip all läsmaterial duger.
Steg 2: Berätta för alla att du skall på dass. Glöm aldrig nämna det till din flickvän/fru, särskilt när hennes flickkompisar är på besök.
Steg 3: Drag ner dina byxor och kalsonger och låt dom sväva som moln omkring dina anklar. Det äro att föredra att dra av byxorna och kalsongerna helt och hållet vilket följaktligen bidrar till en friare miljö. Jag brukar skita naken men det äro ett valfritt beslut.
Steg 4: Justera penis och pung och låt dom hänga fritt för att undvika kontakt med den kalla obekväma porslinsstolen.
Steg 5: Börja bläddra i boken och koppla av.
Steg 6: Af manlig tradition så äro det viktigt att prutta så hörbart som möjligt.
Steg 7: Sucka och stöna medan första drönaren glider ut. Det äro normalt att en kall stråle af vatten skjuter upp i rektum. Räds icke eftersom detta är ett resultat utav att drönaren bombar vattnet nedanför. Detta är något man måste uthärda om man är utav manligt kön. Gifvetvis kan man dasa ner en halv toalettrulle i skålen för att undvika vattenraketen, men som sagt… detta är en guide för män.
Steg 8: Tag och sitt ner en bra stund. Du äro klar när dina ben har domnat bort. Lämna icke toaletten innan detta har skett!
Steg 9: Stig upp och kolla på ditt bajs. Lägg märke till färg, konsistens och spår af jordnötter eller dylika ovanligheter. Detta rapporterar du sedan till din flickvän/fru. Glöm icke att berätta det! Det äro också en bra historia att berätta på krogen för att visa alla vilken man du är.
Steg 10: Tag en ansenlig mängd toalettpapper och börja torka din röfv. Tag en ordentlig titt på pappret innan du kastar ner det i toalettstolen. Steg 11 kan du skippa om du upplever den otroligt sällsynta "perfekta dumpen". Tragiskt nog lefver många människor inte tillräckligt länge för att uppleva något sådant fantastiskt. När den perfekta dumpen träder i kraft så glider korvarna ut som om de glider på silke, lukten är uthärdlig och efter sisådär tre korvar så känner du en känsla af fullständighet efteråt. Till din förvånan, när du ska torka röfven, så ser du en ynklig mängd af bajs på pappret.
Steg 11: Upprepa steg 10 tills det inte finns några spår af bajs på pappret. OBS! Upplever du den perfekta dumpen, skippa steg 11. OBS!
Steg 12: Spola. Om det finns rester av avföring på insidan av toalettstolen, tag icke bort det under några omständigheter överhufvudtaget! I sinom tid kommer det avlägsnas av sig själv eller när din flickvän/fru tar bort det.
Steg 13: Låt toalettsitsen stå upp och lämna kvar litteraturen.
Steg 14: Tvätta händerna endast en gång! Det äro valfritt att torka händerna efteråt. Ett lustigt spratt man kan spela med sin flickvän/fru är att icke torka händerna efteråt och sedan tafsa och smeta in det ljumma unkna vattnet i ansiktet på din flickvän/fru. En bra punchline att säga vid nyss nämnda tillfälle är "Ta’t lugnt, det är bara piss".
Steg 15: Evakuera toaletten. Lämna toalettdörren öppen så den ljuvliga doften utav röfv-bajs-prutt kan få en jämn spridning i bostaden. Det är viktigt för en mans självförtroende att andra kan känna doften som du har producerat. Prata om din upplefvelse med din flickvän/fru i minst 15 minuter.
Vad du behöfver:
* Toalett.
* Flickvän/fru/familj/kompis/kollega. Detta kan även utföras på ditt jobb och då kan jag garantera dig att ryktet om att du är en man kommer spridas över hela kontoret.
* Valfri litteratur.
* Toalettpapper.
* Doftspray. (Helst inte. Detta är en guide för män inte veklingar men ibland blir doften så outhärdlig att även de starkaste och manligaste männen inte klarar av det.
* Bajs i tarmarna.
* En funktionerande toalettstol. Vi vill ju inte att korvarna ska flyta omkring i vattnet precis. Se till att spolen funkar. Jag kan tipsa om en dual-flush toalettstol af märket Kohler, en utav de dyrare modellerna. Priset kan hamna på strax under 45.000 spänn men det är värt varenda krona. Vem vill inte betala 45.000 kronor för en kompakt, strömlinjeformad toalettstol med 1.28 GPF?
* Ett stoppur. Tag tiden på tiden du skiter och försök klå nytt rekord vid varje besök. Jag är uppe i cirka 53 minuter men hoppas att jag klarar den magiska gränsen på 100 minuter innan 2014.
Svårighetsgrad: 3.5/5
Tid att utföra: Minst 30 minuter om dagen.
Manlighetsnivå: 5/5
Kommer ni ihåg?
Nicco hade fått se en gammal reklamfilm på skolan igår och jag hittade den på youtube, haha… ja viss skillnad mot för idag, får man ju säga, men jag kommer också ihåg hur det var då man gick på bio på 80-talet, reklamfilmerna ville man ju inte missa 🙂
För visst kommer ni ihåg?
Avslutar med en av mina favorit reklamsnuttar:
Blodbad på Västerslätt
Ja det såg ju lugnt ut som det, eller hur:
Men det var ju bara Maria, som höll på med ett packe lingonsylt:
Så var vi återigen tillbaka till det här med talang. Jag skulle tömma en sån där plastkorv med lingonsylt till en liten burk, har ett litet hål i plasten och det går framåt, sedan tar jag omtag, tar i och nyper till, då ändrar sig helt plötsligt hela riktningen på korven, från nedåtläget, till rätt på Maria läge, och jag får en tredjedel av korvens innehåll över min nytvättade tröja och ett mindre spill bakom mig och ner på golvet… japp, det ÄR talang, jag vet 🙂
Igår tog jag en promenad bort på vårdcentralen och frågade om jag kunde få kvitton utskrivna från förra veckans besök, det skulle nämligen arbetsgivaren stå för, och det visste jag inte, så därför hade jag inte tagit något kvitto, men det gick bra att få dom nu.
Sedan bakade jag sega saffranskakor och gjorde en lime och citronpaj. Jag ska nämligen ha kaffegäster här idag. Fast vi börjar med att åka till slöjdarnas hus, och därifrån får vi se om vi tar returbutiken också innan vi åker tillbaka hit.
Kerstin kör ena bilen med Birgitta och Ingegerd, och själv åker jag upp och hämtar mamma och några väninnor till henne. Ja, vi får se hur många det blir, det var som osäkert om någon hade tid och så där. Men vi åker då dit i alla fall.
Åke var till tandläkaren igår och gick även in en sväng till optikern. Hans glasögon håller på vara väl nötta, med repor på glasen och Nicke, svärfar, hann, innan han dog, köpa nya glasögon som inte var speciellt billiga och dom har nu legat, snudd på oanvända i skåpet.
Det är inget fel på bågarna utan dom är jättefina, så jag föreslog att han skulle ta dom och bara sätta in nytt glas, så det är vad han ska göra. Men det var tydligen svårt att få det gjort utan att göra en synundersökning… men varför???
Det är likadant om man söker en akut tid hos tandläkaren, man vet vilken tand det handlar om, dom fixar den temporärt, men du måste göra en undersökning av alla tänder gången därefter… samma sak där, varför??? Får inte jag bestämma själv om jag vill ha undersökningen eller inte? Nä, tydligen inte.
Och visst, jag förstår att det är bra att göra det, som i glasögonfallet så blev han tillsagd att om ingen undersökning skulle göras så skulle han heller inte få någon garanti på glasögonen. Garantin antar jag, enbart omfattar glasen, så måste det ju vara. Och det är väl kanske samma sak med våra tänder, det kan ju vara något fel som sedan orsakar något annat som förstör den lagade tanden, och då kan det också bli en garantifråga… ja, jag vet inte. Känns bara halvsjukt att man inte får ett val.
Jaja, nu väljer jag att avsluta dagens bloggande med att önska er all en fin onsdag!
Ny tunneln
Jan A… alias "Kul-Janne", har varit ute och promenerat i den nya, mycket omskrivna gång tunneln vid järnvägstorget. Där passade han på att ta ett kort på ett av citaten, som han tyckte var bra… och vi håller med 🙂
Snåttra har jag däremot aldrig hört någon säga, däremot snåttren, men det beror nog på vart i landet man kommer ifrån.
Det finns dödliga sådana men…
På Nybro igår vart det snack om bland annat, spindlar. Ingenting Anna är rädd för, och inte jag heller, inte numer, men man vill för det, inte ha dom på sig. Dom upplevs som illmariga, smarta, läskiga saker som bara väntar på rätt tillfälle för att få hugga. Nu kan man ju undra hur en sån liten sak ska kunna fälla en fullvuxen människa och det var nog under ett sådant resonemang med mig själv, som jag övervann rädslan…typ.
Jaja, det finns ju dödliga spindlar men inte här i alla fall, inte än, så det värsta man kan råka ut för är väl att man skulle kunna känna ett bett, men inget värre. Och bara i trängda situationer.
Anna berättade om ett litet möte med en sån där spindel som jag skrev om ifjol, att vi hade nere i källaren. Vi satt och filurade på vad dom kunde heta men kom inte på det, så jag har nu letat fram det jag skrev om dom och det var följande: Egentligen tillhör dom inte spindelsläktet, två ögon har dom, spinner inga nät utan jagar byten i nattens mörker. Anticimex kan tillkallas om man vill bli av med dom, och ja, det vill jag. Deras namn är lockespindel och så här ser dom ut:
.jpg)
Bilden ska jag för säkerhetsskull säga, är ritad… av mig, hahaa… det var ju nämligen så att Kerstin trodde att detta var en riktig spindel som jag plattat till, men det var lite fel.
Kommer ihåg en gång då Emma var liten, även hon skrämd av spindlar, men det kommer nog förmodligen av att vår kära mamma, var och är fortfarande rädd för dom. Vi var uppe i Malå och jag passade Emma (kommer inte ihåg vart våra föräldrar var), jag gissar att hon var runt 3-4 år och satt vid det tillfället på toaletten.
Plötsligt ropar hon, med lätt uppjagad röst att det sitter en spindel på väggen. Jag tar ett djupt andetag och vill naturligtvis inte visa henne att jag egentligen skulle vilja springa ut från huset… lämna orten, åka hem till Umeå, utan jag tar mig samman, öppnar dörren och kollar in monstret som sitter där och glor.
Jag känner med en gång att detta är något jag inte fixar att ta bort, jag skrattar lätt och säger: Nämen det där är ju bara en liten spindel, inget att bry sig om. Sedan vänder jag mig om och ropar: FREDRIK!!! Kan du komma. Min kusin Fredrik finns nämligen i huset och han dyker snart upp som en räddande riddare, och undrar vad jag vill. Jo, säger jag, det sitter en spindel där och Emma är rädd för den, kan du plocka bort den? Och det gör han, i ett nafs, jaaa, säger jag till Emma, där ser du, inget att bry sig om.
Hahaa… precis som hon nu trodde på det va, varför kunde inte jag i så fall plocka bort den. Eller så var hon för liten och skärrad för att lägga ihop ett plus ett, och trodde på vad jag sa. Jag önskar er alla en fin tisdag!
Senaste kommentarerna