Hemska russin

Av , , 2 kommentarer 8

 

Vart ska man börja tro…hm, jag och mamma åkte på Expo, jag hittade lite smågrejs som Nicco ska få ha i köket, sedan skjutsade jag hem henne och åkte på Jysk och Rusta så nu har jag även fixat mattor dit upp.
 
På väg till jobbet lyste solen rakt in i bilen och det kändes halvvarmt sådär så jag släppte ner rutan…fem centimeter, skulle jag inte ha gjort, då det passerade en bil som hittade av den enda vattenpölen i stan så det sprutade in genom fönstret och hittade till och med av mina glasögon, tvi tvi tvi.
 
Nu till utmaningen, när jag var liten. Varje gång någon säger detta så poppar det helt ofrånkomligt upp denna lilla ramsa/visa i skallen: När jag var liten då var jag elak det vet jag, då jag sa jag skulle pissa då sket jag. Riktigt så illa bevänt var det nog inte med mig, jag var nog däremot påhittig och lite busig. Här har jag (mitten) och min kompis Annica, på vänstra sidan och hennes kusin Lollo, klätt ut oss och gick runt till alla i höghuset för att visa upp oss. Kortet tog en av Annicas grannar och sedan framkallades det kopior så vi fick oss varsitt kort.
 
Apropå visor, då vi satt där i rummet på akuten, chefen och jag, och skulle roa oss med något så snackade vi om saker man kan vara rädd för, hon gillar inte sprutor, men vilken tur att du inte är rädd för russin då sa jag, och kom helt osökt att tänka på den lilla visan russin, himla kul text, lyssna på den ni och tillåt er att skratta:
Skratta gjorde även chefen då jag skulle försöka komma ihåg texten till den, jag får nog spela den för henne idag.
 
Önskar er alla en fin torsdag!

Intolerant bil

Nicco åkte ju med mig upp på kvantum igår. Bilen kändes lite halv knas och när jag skulle gasa upp på vännäsvägen så började den puttra, hacka, hosta och låta som en gammal traktor. Fint, sa jag, vad fort det går!

Det låter som om bilen är mjölkintolerant, sa Niccolina, och jag kunde inte annat än hålla med.

Ska inte avslöja för mycket nu

Av , , 2 kommentarer 9

 

Ska börja med att gratulera en pigg 50 åring, utan att avslöja alltför mycket så ska jag bara skriva att personen i fråga bor på Lundalogén, och sysslar med maskin kylare….och ser ut så här, då han intagit viloläge och sitter på hela ryggen, samt då han är D.J, nere i källaren på nyårsafton:
 
Grattis från oss på Näckrosvägen (snart Blomstervägen), och tack för inbjudan till din försenade 50 årsfest som kommer att gå av stapeln i augusti, du kan räkna med att vi kommer.
 
Igår blev det en mycket arbetsam dag, jag och Nicco tömde köket däruppe, från allt bråte på golvet, jag dammsög och skurade det samt tömde skåparna med porslin och diskade upp allt det, puh, nu är det då påbörjat.
 
Vi fick kaffe främmande, Jan A och Ingegerd dök förbi och gick husesyn, ja, jag hade träffat på Ingegerd tidigare under dagen och sagt till henne att vi faktiskt har en kaffepanna i huset, så det var bara att komma förbi, alltid trevligt med ett avbrott från allt arbete.
 
På kvällen var vi där igen och nu ska ni få se vilken fin dörr jag råkade hitta här, i grovsoprummet, och det var precis vad jag ville ha in till vårat sovrum:
 
Varför vi ska ha en glasdörr där, är bara för ljusinsläppet, då den dörren kommer att få vara stängd på grund av håriga katter som gärna ligger och drar sig i sängar och på andra dylika platser. Jag ska fixa dit nåt ljust genomskinligt tyg också, så kommer mönstret att lysa av sig ännu mer. Jag har aldrig sett ett sånt glas tidigare och det är inte ett påklistrat mönster, det sitter inne i glaset. Vilka fynd man gör… ibland!
 
Sen, det nästan bästa av allt, idag kommer det dit en kille och ska putsa alla fönster, men se otroligt härligt, dom fönstren har nämligen inte blivit tvättade på minst 5 år, så det är välbehövligt, och jag som verkligen hatar att tvätta fönster, men just i vår, så slipper jag, härligt Åke, vilken fin idé du fick, då vi satt där igår och försökte se vilka som passerade därute 🙂
 
Idag åker jag på Expo med morsan, ska se om det finns någon fin matta till Niccos kök, korkmattan däruppe är väl inte så där jättefin, tycker hon, och jag kan nog förstå det, den är röd/brun med stora mönster på. Sen ska jag jobba, och det tar emot lite, just nu, då man tycker att man har så mycket annat för sig, men det är bara att gilla läget, sen har vi ju det ändå ganska så förspänt, då vi inte har någon utsatt dag, då vi ska vara ute ur lägenheten, utan det blir då vi är klar. Nu hoppas jag ni får en bra dag, och kanske speciellt då, Brälla, som fyller år…nämen nu för sa jag mig ju, jag skulle ju inte avslöja för mycket, hu, jaja, gjort är gjort.
 

Rolig dator

Av , , 10 kommentarer 4

 

Vilken kul dator vi har, nu har fjädringen till locket blivit kajko, rätt var det är smäller den ihop som käftarna på en krokodil och givetvis så stängs då datorn ner. Jätteroligt då man sitter och kollar en hemsida samtidigt som man ringa upp dom och ha informationen tillhands…*pang* så stängs locket och datorn blir svart.
 
Tur att vi ska investera i en ny då vi flyttar. Kan någon tala om vad vi ska ta för mobilt bredband till våra två datorer, en till Nicco och en till oss? Vi är helt novis på såna där saker och är tacksam för råd och tips.

Ändring av planerna

 

Det blev en liten ändring i planerna igår, då mamma ville att jag skulle följa med henne upp på lasarettet där en gammal bekanting till henne ligger inlagd. Så jag började morgonen med att tömma skåpen, sedan åkte jag ner på HSB och köpte ett kontrakt för försäljningen och sedan åkt vi upp till lasarettet.
 
Bekantingen, ”Dagge” och hennes familj, bodde en gång i tiden i samma trappuppgång som mina föräldrar…och givetvis jag, då det begav sig. Det var förresten hennes man som skjutsade upp mig och mamma på akuten då jag tog den där lilla flygturen genom glasdörren, eftersom det var en viss person som inte ville släppa in mig. Det fick bli några stygn i underarmen, den gången.
 
Hon jobbade som dagmamma och berättade igår, bland annat om en pojke hon haft, som hade det lite speciellt hemma, han fick inte prova på olika typer av maträtter och framförallt inte godis och glass. Nu visste inte ”Dagge” om att glass var något förbjudet och hon hade tagit med barnen till ankdammen nere vid bräntis. Och hon hade köpt med sig små bägare med glass som hon delade ut till dom förväntansfulla barnen.
 
Pojken tog en skedfylla och stoppade in i munnen, grimaserade sedan med hela ansiktet och rös, det var ju kallt, sa han och då förstod hon att glass var något han aldrig fått smaka. Du sa hon till pojken, det här behöver vi ju inte tala om för din mamma, va? Nejdå svarade han och allt var frid och fröjd tills mamma kom för att hämta honom. ”Dagge” sa att dörren inte ens hann gå upp helt, innan han berättat vad han fått smakat på. Nu förtäljer inte historien vad mamma sa om detta, men å andra sidan, vad kunde hon ha sagt eller gjort, det var ju redan försent.
 
Nu till dagens utmaningsbild som heter olika. Kunde inte hitta något bättre än Jittes och min hand, fotad förra midsommaraftonen, visst är vi aningens olika, eller hur?
 
Idag ska jag höra om Kerstin ska med ut en sväng, trots att jag rivit sönder mina vinterskor, så jag får nog allt vackert försöka hitta något annat att vandra runt i, och sedan tvättar jag och har tänkt mig över till huset och börja röja lite på övervåningen. Kanske jag bjuder Nicco på en sallad där, till lunch, hon var sugen på den salladen som kvantum har i salladsbaren. Jaja, vi får se, det kan bli som igår, en liten ändring av planerna. Önskar i alla fall er alla en fin och innehållsrik tisdag!

Kultur

Av , , 3 kommentarer 4

För att nu svara på föregående blogg då jag skrev kultur och Theresé tyckte att jag tjatade, så gör jag ju enbart som många andra, lägger ut repriser i brist på annat 🙂

Men jag kan ändå få till ett annat ord för kultur, och dessutom sätta det på bild eller vad sägs om detta:

Åkes farsfars gamla guldklocka, här kan vi snacka om kult – ur, för att nu jämföra med en vanlig klocka så får ni se skillanden på storleken

Nöjd nu, Theresé?

Kult – ur

Här bor vi

Av , , 2 kommentarer 6

 

Här bor jag, lyder dagens utmaning, ja, härinne finns det inte så mycket att se så det får bli en vinterbild från fönstret och en bild tagen förra våren, då plattorna skulle rensas och tvättas upp, vårat hus syns inte, men det ligger till höger om plaststolarna och rullatorn. Och huset på den övre bilden är detsamma som syns rakt fram, på den undre bilden.
 
Nu kommer vi inte att bo kvar här så länge till, lite vemodigt att dra efter 17½ år på samma gård, men å andra sidan, så långt bort flyttar vi inte, så ni grannar, som läser detta, sitt inte och gnugga era händer i ivern att bli av med oss…det kommer ni inte att bli i alla fall, rätt var det är så poppar vi upp bakom husknuten 🙂
 
Sen vet ju ni vart vi bor, Åke kanske gör slag i saken och kopplar in ett eluttag vid utemöblerna, så kan ni sätta igång perkulatorn, lagom till vi kommer hem från jobbet…kan ju inte bli bättre.
 
Theresé skickade en bild på en kökslampa som ligger ute på tradera, exakt samma som kaffepannan som står i vårt skåp, men vem vill ha en matchande kökslampa? Njae, inte vi i alla fall. Men vem vet, kanske det var ett tips av henne, att det var något som hon skulle vilja ha, kaffepannan tillhör ju nämligen Theresé, men jag tvivlar.
 
På övervåningen, i huset, så håller Åke på med golv och tak, det är så knäppt att dom spikat fast golvet i muren och sedan har huset rört sig och därmed har golvet blivit något lutande och nu går inte köksdörren och tv rums dörren att stänga.
 
Han har sågat av allt han kommit åt och nu skulle han ge sig på gångjärnen. Då sprack glaset i dörren, tjong. När jag berättade för Nicco att hennes glasdörr gått sönder så undrade hon hur? Ja, din pappa hamrade lite på den, sa jag, utan att höja ett ögonbryn, och då satte hon igång att skratta. Jag sa nog det som om det vore det vardagligaste som kunnat hända medan hon tyckte att det lät lite allvarligare, nu är vi less på dörren som inte vill gå igen så nu ska det användas lite våld. Nå, det gjorde inte så mycket, hon ville ens ha en glasdörr där, så gjort är gjort.
 
Idag ska jag ner på HSB och se om jag kan få tag i några papper som ska skrivas under eller på, och sen ska jag kanske ta mig an, skåpet ovanför mikron…kan inte påstå att jag längtar efter det, det innehåller allt tjafs man kan tänka sig, men det ska ju göras. Önskar att ni får en fin måndag!

Jag onykter?

Av , , 2 kommentarer 6

Fick ett sms från Nicco och jag citerar:

Var du seriös igår när du sa att jag kunde fråga Theresé om jag kunde prao hos henne?

Jag skickade ett enkelt ja, till svar.

Det går en minut sedan skriver hon:

Jag frågade henne på facebook, fast hon trodde du var onykter när du sa det 😀

Haha, kan man annat än skratta, nu hade jag ju faktiskt tagit en grogg men onykter…näpp, och seriös, oja, men jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det rent praktiskt, och om Theresé kan hämta och lämna henne på arlanda, jaja, vi får väl klura lite och pratas vid.

Vilken känsla

Av , , 2 kommentarer 5

 

Tänkte på det jag skrev om igår, det där att jag hade svårt att läsa och begripa. När jag gick i skolan så hade jag nog ganska mycket tumme, med någon däruppe, jag klarade mig många gånger, på ren tur. Kommer speciellt ihåg ett prov vi skulle ha…i geografi, ja, ni kan ju tänka er en som har absolut noll i lokalsinne och som sedan ska sitta enskilt med läraren och peka ut städer och länder i världen.
 
Varje fråga jag fick och varje svar jag skulle ge, liknade en ren cirkus. Jag pekade med hela handen och gjorde STOOORA,  svepande rörelse över halva kartboken, och se, jag fick godkänt och mycket beröm av läraren, att jag hade varit så duktig, ha, jag visste inte svaret på en enda fråga men jag klarade mig.
 
Nu har jag inte haft så mycket nytta av att kunna geografin heller, så det gjorde inte speciellt mycket, inte heller har jag haft något för at man skulle lära sig allt om kungafamiljer etc, men hade jag haft nytta eller om jag visste med mig att jag en dag skulle ha haft det, så hade det förmodligen berott på att man hade ett intresse av det och då hade det kanske hellre gått in i huvudet och stannat där.
 
Nu kan jag ju inte ens läsa en bok och veta vart jag är, låg i förrgår och läste, efter två sidor muttrade jag om att något inte stämde och det gjorde det, mycket riktigt inte, jag var på sidan 33 och läste, men hade i själva verket kommit till sidan 104. Inte konstigt att saker och ting inte stämmer 🙂
 
Här ekar det nu tomt i tv rummet, Åke fixade bort bokhyllan igår, så igår kväll, efter mina tio timmars arbete så tog vi helg, jag var aldrig över till huset. Men vi ska säkert dit ikväll efter middagen. Jag jobbar bara fem timmar idag, det är ju skönt.
 
Här kommer utmaningen nummero 17, känslor, hm, då får det bli en bild på Sally, när hon döptes och prästen lyfte upp henne mot taket, det tyckte hon var en härlig känsla, ser det i alla fall ut som:
 
Och sedan bilden jag knäppte då stunt kvinnan på High Chaparral skulle falla från tornet, undrar just vad hon tänkte i precis detta ögonblick, vad hade hon för känslor…i magtrakten:
 
Nå, nu ska jag hasa mig vidare, önskar er alla en fin och lugn söndag!
 
Observera, detta skrev jag för över en timme sedan, men då nätet inte ville funka så…
Maria Lundmark Hällsten