Etikett: Winstone

Pay It Forward!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag gick då samma runda igår,som jag gjort dagen innan. Allt för att utesluta, att mitt halsband skulle ligga där nånstans och bli till halsbandssylta då gräsklipparen kommer.
Gissa synen, där jag travar runt i meterhöga maskrosfält, där jag trott, att Winstone snurrat runt för att göra sitt nummer två. Det var som det enda tänkbara stället jag trodde att jag hade kunnat tappa det. Eftersom jag plockar upp efter honom.

Det sevärda eller roliga, blev väl att det var jag som gick runt där, inte Winstone, han stod ute på stigarna och såg konfunderad ut. Kan tänka mig att dom som såg mig, såg lika snopen ut.


Hade ju lagt ut en efterlysning i Umeå Tipsgrupp, med en vädjan också, samt erbjudande om belöning. Så jag tyckte jag hade täckt upp alla vägar jag kunde.
Kommer hem, går in till datorn och vad ligger där, tror ni… Tadaaa, mitt halsband 👀

Jag plockar upp mobilen, skriver till Nicco, som jobbar hemifrån den här veckan, och nu får ni bortse från svordomen…


Jaa, Maria, you did it again. Jag gick ju upp dit i förrgår, då Kvällspasset skulle ringa upp, enbart för att inte bli störd av ljud.Och jag är något av en expert, att sitta och pilla med halsbandet då jag pratar i mobilen och brukar väldigt ofta, plocka av mig det. Fast 99% av gångerna, sitter jag i soffan, och då hamnar halsbandet i min armstöds väska.
I onsdags, var det den där 1% gången, och jag var alltså inte härnere. Jisses! Och nu fick jag bära det där berömda hundhuvudet och uppdatera efterlysningen på FB. Nåja, vet ni vad, det ena ger det andra.

Allt detta genererade i att jag nu har detta, istället.


Jo, det finns snälla människor, och jag blev erbjuden att få ett hängsmycke av Larsa, som har kontakter, han med. Jag berättade att jag hittat igen mitt, men ville gärna få köpa ett extra. Och därför har jag nu 2 stycken och dom blev till och med levererade till tomtgränsen.

Detta är väl ett typiskt ”sänd vidare”, (Pay It Forward) tänker jag ❤️🧡💛

Nånting vi nu sänt vidare, är Camaron. Vi tog de till Bullmark igår, för svetsning runt rutan. Det var sämre än vad vi sett tidigare, men detta är i alla fall seriösa svetsare, och jag är glad att jag fick tipset om dom. Nu är det bara att vänta och se när vi får hämta igen den. Gissa vem som undrade varför vi åkte olika bilar.


Nu ska jag ut med vovven, sen ska jag jobba i 2 timmar, ledig sedan och ikväll har vi bara tänkt hänga ute på gården, med en brasa igång. Och bjuda eventuella besökare på en kaffe Karlsson med nåt gott till. Jag lämnar inbjudan öppen, till er som vill ha nåt…välkommen hit, säger jag bara.

Önskar er alla en toppen fredag!

Kaninerna och insekterna är då glada 🐇🐝🦋

Av , , 2 kommentarer 13

Såg nånting snyggt till salu, på fejjan igår. Det var i färgen orange, kan ni tänka. Och det var en lampa. Jag måste ju allvarligt vara störd, eller körd. Lampor och stolar finns det gott om, i detta hus 🪑💡😁

Nå, jag får utarbeta en plan, ni vet , den där 1 ny sak in, 2 ut, hehe. Blir svårt, men jag ska försöka. Nog kan jag gräva upp nån lampa och slänga ut på annons. Åke undrade vart jag ska hänga den här, nu då.

Mja, min kökslampa är relativt ny, och den gillar jag också, så den får hänga kvar. Kanske den passar i stugan eller så kan man ha den i vår lilla hall. Ska fundera på den.

Apropå att fundera. Jag hade så mycket funderationer i skallen då jag åkte från jobbet, så när jag svänger in på vår gård, kommer jag på att jag sagt att jag skulle hämta lampan, efter jobbpasset. Det var bara att köra ut igen.

Winstone, funderade inte så mycket igår, då han blev erbjuden en liten, liten tugga av en gurkskiva. Eller så kanske han inte kan engelska 🤔

Det är tur att man kan söka ro för själen, ute i det fria. Igår passade jag på att plocka med mig en bukett blommor till min brukare. Först trodde jag att det skulle vara kört, att få nån färg i buketten, man tycks ju bara se gult, överallt, nu för tiden.

Men lite lila och vitt, fick jag in där, samt dom där gula bollarna som är mörkare i färgen. Jag gillar smörbollar och det där ser ut att vara en variant av sådana.

Fick höra att kommunen tydligen inte ska klippa gräset, förrän maskrosorna blommat ut. Detta för att insekterna ska få sitt. Sen undrar jag om det är världens smartaste drag att vänta tills dom fröar av sig? Maskrosorna verkar ju vara livskraftiga så det räcker ändå.

Nu har jag sett maskrosor som påminner mer om buskar än en blomma, verkliga monster. Jaja, insekterna får sitt, och kaninerna kan äta sig less.

Dom invasiva lupinerna, som vi ska försöka få bort, tycker jag också är fina. Läste för nån dag sedan att om alla plockar med sig en bukett hem, njuter av dom och sedan bränner upp dom då dom blommar klart, så har vi gjort naturen en tjänst och varit behjälpliga i utrotningen. Precis vad jag skrev ifjol.

Så mja, jag vet ett ställe där det fanns lupiner förra året. Kanske ska styra stegen åt det hållet idag, och se om jag får med mig hem, en bukett. Så kan det bli dagens goda gärning.

Hoppas på en fin tisdag, för er alla!

Dagen kom och gick…

Av , , 2 kommentarer 20

Igår, när det väl blev bättre luft ute, efter åskan och dom där regndropparna som föll, lite hastigt. Då man kunde göra nåt mer produktivt än att dricka kaffe, och dom där vardagliga sakerna man inte kommer undan. Ja då hade solen gjort att man blev trött och man kände inte alls för att göra nåt, överhuvudtaget.


Nå, riktigt lat, var jag väl inte. Jag började med att duscha Winstone, innan jag ens klev utanför ytterdörren. Visste ju att det skulle bli varmt och då torkar han relativt fort.


Sedan blev 2 hundpromenader, det här var väl en konstig rotvälta? Ser ut som om nån dragit upp ett litet träd och använt till spjutkastning


Lite enkel handling på Ica Nära, som vi har så nära inpå knuten, och lite planering för vad som borde göras, i sommar. Staketet är väl på tapeten, och vore det för mig, så tog vi bara bort det.

Fast då släppte väl 75% av alla hundägare, in deras hundar på vår gräsmatta så dom får göra sina behov där. Vad är liksom skillnaden att tillåta dom pinka på staketet 💩

Häckar i alla ära, men dom ska underhållas och klippas och göras snygga, och plötsligt, då den är som finast, så dör väl en planta mitt i hela alltet.


Nicco och Camilla hade det bara trevligt på sin campingtripp. Och hon, Nicco, kom fram till att hon förmodligen redan är förstörd av sin uppväxt i bussar, så hon kommer att vara såld på buss/Van och campingliv, hädanefter. Det bästa är väl att man inte ens behöver en camping, utan bara en plats att parkera på.

Idag är det vanlig måndag för vår del, vilket betyder arbete. Men dessförinnan ska det väl hinnas med ett och annat här hemma också. Ska börja med en promenad i omgivningarna, innan frukost. Kaffe har jag redan hunnit med, 2 koppar.

Avrundar med en rolig historia och önskar er alla en toppenstart på veckan.

En ung man bestämmer sig för att köpa en riktigt fin bil och hittar en Porsche 911 turbo – en av världens dyraste bilar.

Han vill ju gärna visa upp sin fina bil så han åker ut på stadens gator och glider omkring.

Efter ett tag kommer en gammal man på en moped och tittar storögt på bilen…

Det var en fin kärra, sa den gamle mannen.

Visst är det? Den kostar 700 000 kronor, svarade mannen i bilen.

Ojdå, säger den gamle. En sån skulle man ha.

Mannen bestämmer sig för att visa den gamle vad bilen går för och gasar iväg i full fart…

Efter tio sekunder står fartvisaren på 150 kilometer i timmen.

Plötsligt ser han någonting i backspegeln som närmar sig i hög fart…

Mannen blir väldigt överraskad när han ser att det är den gamle mannen på moppen som håller på att köra ifatt honom…

Mannen saktar in och ser att mopeden försvinner förbi honom i en helvetes fart…

-Hur sjutton kan han köra så snabbt? tänker han för sig själv…

Plötsligt ser han att mopeden kommer tillbaka i lika hög fart !

Den här gången kör mopeden rakt in i Porschen och smällen blir enorm…

Mannen springer ur bilen och ropar till den gamle:

Hur gick det, hur gick det? Finns det någonting jag kan göra för dig?

Visst, svarar den gamle, du kan haka av mina hängslen från din högra backspegel…

Hundgaller, vad är det 🤔

Av , , 2 kommentarer 15

Sveriges nationaldag idag…jag kör med en gammal bild, det får duga, som grattis till oss alla.


Idag för 2 år sedan, var det ZZ Top som levererade nationaldags present. Då vi var nere i Uppsala och lyssnade på dom.


Vädret fortsätter vara underbart och nu börjar man undra om sommaren ska göra slut på sig själv innan man ens fått sin första semestervecka 🤔

Fast, nä, jag är inte orolig, man ska alltid tro så mycket. Överlag får man nog både det ena och det andra vädret. Det mest retfulla är väl då planer förstörs då man räknat med sol, och det regnar istället. Eller då gräset blir brunt och torrt och man behöver regn, fast solen fortsätter brinna.

Vi satt ute på altan igår och förberedde busshämtningen. Man vill inte sitta i bilen då det är som varmast. Lunchen intogs därute.


Och efter mycket kaffe, lite glass och jordgubbar, så åkte vi iväg. Winstone tycks inte fatta det där med hundgaller, ehh…


Nicco förberedde annat nämligen hennes första natt i sin Van. Hon och hennes kusin Camilla, skulle ut på en campardejt. Jag träffade dom bägge två, då jag var på väg hem igen. Camilla körde jag om och Nicco mötte jag, ingen av dom såg mig, hahaa.


Bussen stod då kvar. Notera Åke, på taket 😱


Och jodå, bussen, den är ju bara bäst. Startade på första vridet. Och nu upptar den x antal kvadratmeter på vår gård…igen. Men det är väl bra, gissar jag. Då har jag tid på mig att städa ur den och göra i ordning för sommaren. Det är ju som lättast då den står där jag har allt inom räckhåll.

Strax innan åtta igår kväll, startade jag upp gräsklipparen. I värmen vill man inte göra mer än nödvändigt, men det var riktigt skönt ute, den tiden. Så det passade ju bra. Gjorde inte baksidan dock, ville inte leva om mer än nödvändigt, folk vill säkert chilla och ha det trevligt en lördagskväll. Men jag fick då ta det värsta, framsidan.

Vätskekontroll körde jag med också…hehe.

Nej, vattenflaskan stod kvar sedan dagen och det jag hade i glaset, var en Hard Seltzer, min nya favorit. Citronvattnet med sting fast det inte smakar sting…alls.


Ni får ha en fin nationaldag, allihop och hoppas solen skiner på er alla!

ps ett tips, Umeå veteranbilsällskap anordnar och kör Cityrundan idag. Med start klocka 10, så det kommer att finnas en del finbilar ute på rull. ds

Björnmöten 🐻

Av , , 2 kommentarer 17

Björnar är mäktiga djur, och mångas önskan, är att nån gång få se en, ute i det fria, levande livet. Det har dock aldrig varit nån önskan från min sida. Hur fina dom än må vara så ska man absolut inte tro att det är några krambjörnar, precis.

Nej, dom får gärna lufsa på där, ute i skogen och hålla sig på säkert avstånd från mig.
Nu vistas jag inte så mycket i skog och mark, så chansen att möta en. är väl minimal, och det är jag tacksam över.

Såg detta klipp igår, vilken tjej, wow!

Mja, jag berättade om det för Åke igår, och man kan fundera på hur man själv hade agerat. Vilken panik, man vill ju inte offra sin hund, fast här hade det kunnat gå, lite hur som. Men jag är glad att hon lyckades med det hon gjorde.

Det här gamla klippet har jag haft ute förut, och det har nog dom flesta av er redan sett. Men det är ju hysteriskt roligt…

Inte för att det är björnen som gör klippet, utan det gör hon som filmar.


Nåja, vi har ju en egen björn, inte lika stor och han verkar vara en kombination av isbjörn och brunbjörn, men han duger gott.


Att få svetsat Camaron, verkar inte vara tvärlätt. Men fick nytt tips av killen jag först fått tips om. Till veckan kommer han hit och ska kika på hur mycket arbete det är och sedan bedöma om det är nåt han kan ta sig an. Jag håller mina tummar, vill ju ha den körklar…typ för 3 veckor sedan.

Åke frågade vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Nja, jag svarade förstås att Camaron blir klar. Eller, sa jag, en tatuering. Den här har jag funderat länge på, sa jag…. typ 1 vecka. Hahaa…jo det är sant, faktiskt. Jag tillhör inte skaran som funderar så länge utan, jag bara gör det. Sällan jag ångrar nåt jag gör idag.

Det är dock ingen stor grej, inget nytt ställe utan jag håller mig i så fall till samma arm. Men, vi får se.

Hoppas ni får en fin torsdag, vädret ser då otroligt lovande ut…love it!

Visst backar man väl upp varandra

Av , , 2 kommentarer 17

Apropå den här spunge Bob glassen, jag la ut, som förmodligen var en besvikelse för den som fick den…


Så har Sally käkat en likadan, den såg dock bättre ut.


Och det blir 6 år sedan, i augusti. Här var dom i Ohio och New York state. Dagen efter, åkte dom vidare till Niagarafallen innan avfärd österut, mot Boston.

Uppdatering på en annan Bob, han fortsätter chilla mellan varven. Här var det föreläsning för Theresé, och vilostund för nån annan.


Mamma ringde innan jag åkte på jobbet igår. Hon hade en tid hos tandläkaren, så hon och Bosse åkte ner på stan. Dom parkerade på Parketten, och på väg ner, i trappen, så slocknar plötsligt ljuset. Mamma har grön starr på ena ögat och grå, på det andra, så hon ser inte så bra, och tar ett snedsteg, och faller utför stentrappen.

Det hade ju kunnat gå, betydligt värre, men det blev en ambulansfärd upp på NUS. Då jag pratade med henne på kvällen, så berättade hon om alla hjälpsamma människor som stannade och hjälpte till eller bara frågade om dom kunde vara behjälpliga.

Jag frågade om hon ville att jag skulle lägga ut detta på Umeå Tipsgrupp, för att tacka, och det ville hon. Här är det inlägget.


Och ja, en av dom som var där, som höll hennes hand och justerade med väskor, läste inlägget. Hon skrev följande: Så skönt att höra att allt gick så bra för din mamma, hon skrämde oss ordentligt. Hälsa henne ett stort krya på sig från hon som lade väskor under huvud och knän och höll handen tills ambulansen kom.

Där ser man hur stor genomslagskraft ett inlägg kan ha. I detta ögonblick är det över 1400 som reagerat, en del skriver att det är roligt att höra att folk ändå hjälper till. Och detta om att man bryr sig.

Vi pratade om det, igår på dagen, jag och mamma. Jag sa att P4 i Västerbotten, pratade för några dagar sedan om nån tjej som blivit bestulen på ett batteri till hennes el cykel. Även fast det stod människor i närheten, så var det ingen som hjälpte till.

Där blev det också kommentarer, och nån skrev att man inte törs lägga sig i, man vet ju inte om man har en galning framför sig. Medan jag kommenterade, och vidhåller, att allt beror givetvis på situationen. Men jag tycker det är skamligt, om man är flera stycken på plats. Då tänker jag väl ändå att man backar upp varandra.

Nu tror jag inte att mamma såg så galen ut, eller på annat sätt, betedde sig hotfullt. Men vem vet, vi tänker alla så olika,och tyvärr finns även dom som inte känner empati eller ens har lust att vara den som hjälper till. Här hade hon i alla fall tur, och även Bosse, kan jag tänka. För detta var nog chockartad för dom bägge två.

Vem hade liksom räknat med nåt sånt här, på en vanlig tur till tandläkaren.

Nå, jag väljer i alla fall att tro att dom flesta ändå hjälper till där det behövs. Jag vägrar gå omkring och tro att alla är egoister. Ibland kanske man till och med göra bort sig lite, som jag gjorde, en solig dag i mars.

Vi var ute på lunchprommis, jag och Winstone, och plötsligt ser jag en kille i 18-20 års ålder, som stannar framför oss, han har ett konstigt sätt att röra sig, han böjer sig fram och sedan uppåt igen. Han sliter fram en flaska och häller vatten medan han kippar efter andan. Och han missar munnen och fortsätter…

Jag hade inte helt koll på vad som hände där. Min hjärna registrerade lite olika saker, men så tänker jag, jag måste fråga, om det är nåt han behöver hjälp med. Tänk om han har ett anfall av nåt slag och behöver medicin. Men nej, han tackade för frågan, han hade nog ett träningspass och hade tagit i lite mer och var alldeles slut på.


Det jag inte fick ihop var väl att han stod mitt på cykelbanan, och att han inte fick vatten i munnen, samtidigt som han inte fick åt sig andan. Haha…jaja, jag frågade i alla fall. Hade ju inte kunnat leva med mig själv om jag sedan hade sett en ambulans komma dit eller läst om det i tidningen.

På lunchprommisen igår, flög det över 3 plan, amerikanska sådana, läste jag igår kväll.


Men jag såg nog bara röken av dom, egentligen 😁

Ha en underbar onsdag, allihop. Ni behöver inte ens gissa vart jag kommer att placera mig, innan jobbpasset, idag.

Redo för äventyr!

Då börjar jag idag med en dementi. Jag skrev ju att Bobby (inte säkert att det är vad han kommer att heta än), han är inte en Bob Cat. Så här kommenterade Theresé igår och sedan mitt svar.

”Bobby” är en Pixie-Bob, ingen Bob cat (Bob cat betyder lodjur) Mamman till den första pixie-bob:en hette Pixie, och därför…

Rackarns, Bob cat, lät nästan som catepillar, haha, han kan heta byggare Bob, tycker jag. Får väl dementera imorgon dagens…” slutcitat

Nu har dom tänkt att ”Bobby”, kan få hänga med ut äventyr. Det ser han ut att vara redo för.


Theresé har köpt en väska som han kan sitta i då dom far ut på hajk.


Ja jag tror att allt man lär dom från början, kommer inte att vara nåt konstigt i framtiden. Dom vänjer sig fort vid nya saker.

Letade i mitt mejlarkiv, sökte efter en specifik adress, och där kom det plötsligt mejl som Nicco skickat för drygt 8 år sedan, innan Winstone flyttade hit. Vi hade en fotosession inför julen. Var tvungen att skratta då jag såg bilden. Våra katter var lite som Winstone, ville vara med överallt. Jag tror att det är Eloise på bägge bilderna.


Och där i botten fanns även denna bild, och det är nog en av dom allra första, på Winstone. Inte vi som fotat, utan förmodligen ägaren till kenneln.


Blir man då nå glad då man ser att väderleksproffesorerna haft fel, det ser inte att det ska regna i 3 veckor längre. Jisses, det såg grått ut ett tag där, kändes som om vi kanske skulle få se sol, då semestern skulle vara till ända.

Men nu är det på gång, den lilla solen. Även gräset, såg jag igår. Eller ja, Nicco påpekade att det höll på vara dags att klippas. Då jag kikade ut så ser det faktiskt ut som om våra järnstolar är rotade i backen.

Nåja, gräset är då grönt i alla fall. Och det är precis som med städningen, det kommer inte att försvinna av sig själv. Så ingen behöver vara rädd att gå miste om lite gräsklippning. Och blir det inte idag, eller imorgon, så kommer det att sitta kvar till den dag vi känner för det.

Här avrundar jag nu inlägget med att önska er alla en fin dag och här får ni en rolig historia att börja dagen med. På återstörande, mina vänner!

Lille Jonny kom in i köket där hans mamma stod och lagade middag. Hans födelsedag var i dagarna och han tyckte att det var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
– Mamma, jag vill ha en cykel när jag fyller år.

Lille Jonny var lite av en bråkstake. Han hade varit i bråk både hemma och i skolan.

Mamman frågade om Jonny trodde att han förtjänade några presenter.

Självklart tyckte Jonny det.

Jonnys mamma som var en kristen kvinna tyckte att han skulle se över sitt beteende det senaste året och sen skriva ett brev till gud och förklara varför han tyckte att han förtjänade en cykel.

Jonny sprang upp för trapporna till sitt rum och satte sig för att skriva ett brev till gud.

“Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta året och skulle vilja ha en cykel när jag fyller år. En röd. Din vän Jonny.”

Jonny visste att han inte varit ärlig, han hade ju inte varit riktigt snäll det senaste året. Så han knycklade ihop brevet och började på ett nytt.

“Kära Gud,
Detta är din vän Jonny.
Jag har varit ganska snäll i år och skulle vilja ha en röd cykel i present när jag fyller år. Tack på förhand Jonny.”

Jonny visste att han fortfarande inte var ärlig så han rev sönder brevet och började om igen:

“Kära Gud,
Jag har varit en hyfsad pojke i år och jag vill verkligen ha en röd cykel på min födelsedag. Din vän Jonny.”
Jonny visste att han inte skulle kunna skicka detta brevet heller till Gud.

Jonny kände sig väldigt upprörd. Han gick tillbaka ner i köket och sa till sin mamma att han skulle gå till kyrkan.
Jonnys mamma trodde att hennes plan hade fungerat för Jonny såg väldigt ledsen ut.
– Kom hem innan middagen bara, sa mamman.

Jonny gick ner för vägen till kyrkan och väl där gick han fram till altaret. Han såg sig omkring för att se om någon var där som kunde se honom.
Han lyfte upp en staty av heliga Maria, lät den snabbt glida ner innanför jackan och sprang sen ut ur kyrkan. Han sprang hela vägen hem och väl hemma så sprang han genast upp på sitt rum där han skrev ett nytt brev till Gud.

“JAG HAR DIN MAMMA. OM DU VILL SE HENNE IGEN SÅ GE MIG DEN SATANS CYKELN!
HÄLSNINGAR… DU VET VEM!!”

Gårdagens upphittade 😲

Jan A brukar vara en frekvent upphittare av saker. Han ramlar över dom på sina promenader, tar kort och slänger ut på FB… ”dagens upphittade”.

Det har varit allt från skor, fisk, mössor, medaljer, godispåsar…ja, you name it. Jag hittar saker på våra prommisar med. Fast den här, hm, vem kan ha tappat den? Jag kände mig lätt motvillig till att ens peta på den, så det blev ingen bättre bild, men jag gissar att ni kan läsa vad som står på den.


Eller så är det inte borttappat utan uppsatt för att den som gjort det, vill hitta en donator, hm. Blir detta i framtiden, ett barn som resultat, får dom berätta att dom hittat barnets föräldrar på en lyktstolpe i Umeå.

Och jo, ett par vantar var det också, på gårdagens hitteliste.


I förra veckan, snubblade vi över denna.


Alltså vad är det med Västerslätt och BH:ar Vi har ju inte glömt Åkes 60 års kalas, då jag dagen efter, hittade en BH på en av stolarna därute. Den jag hittade nu, var inte många meter ifrån vår gård, hahaa…

Apropå kalas, så var det idag för 5 år sedan, vi anordnade ett för mamma, som då fyllde jämna 70. Här står vi och gömmer oss bakom huset då hon och Bosse glider förbi i Brällas bil med han som chaufför.


Då hade även Theresé, Anders och Sally kommit upp hit och lillebror Lars. Utan att mamma visste om det. Kvällen innan hade vi planeringsmöte, hemma hos oss. Ett mycket trevligt sådant. Jomen det vet ni väl, planering är A och O 😉

Det höll dock på gå i stöpet, då vi involverade Bosse i våra planer och hans uppgift var att hålla mamma från balkongen så hon inte skulle se att vi smög omkring därute. Mamma ville inte se på teve, fast han försökte, nä, och då det inte gick tyckte han att dom skulle gå och lägga sig och vila…men se näpp, den gubben gick inte heller.

Nåja, det var ju inte hela världen, hon hade inte sett oss i alla fall, men undrade varför Bosse så enträget, försökte med både det ena och det andra 😁

Och idag, är det Tina och Christians bröllopsdag. Dom gifte sig för 7 år sedan, och då var det jag som var chaufför. Grattis på eran dag, nu vet ju jag att ni redan firat den, och sitter i detta nu i varsitt land. Men man kan fira och minnas ändå 💞

Vi, jag och Winstone, upptäckte nåt konstigt igår, nere vid Tvärån. Vad händer med en av stolparna i fartsänkartrion?


Är det ett djur som försöker putta upp den, eller är det nån som försöker gräva upp och ta med lite ved hem, är det för blött i backen och den är underminerad eller trycks den upp av annat…jämmarns vad nyfiken jag blir. Tänk om det är bottenpluggen och när den ryker, då svämmar ån över på riktigt 🤪🤣

Så var det fredag igen. Känns tvunget att ta fram den där draken med snabel så man får rena golv. Har 3 samtal, jag ska ta, och sedan bara chilla hemmavid. Ni får ha en underbar fredag, allihop, även om solen lyser med sin frånvaro. Men den lyste ju fint igår, i alla fall.

Jumbomål för en pippi 🐦

På måndags morgonen, var det ju regnvått på trottoarer och vägar. Där jag gick fick jag plötsligt syn på maskar som låg, överallt. Så typiskt! Dom är ju som halväcklig, man vill inte trampa på dom.

Har man då noterat att dom är där, så kan man inte låta bli att börja gå, och titta ner i backen. Isch då, dom låg överallt och det kändes som om man var påverkad där man gick och sneddade, sladdade, stannade och tog extra korta eller långa steg.

Nå, jag klarade mig hem utan större, dramatiska händelser. Däremot funderade jag på varför jag inte sett dom tidigare, regn har vi ju haft en hel del av. Så rimligtvis, borde dom ju krypa upp, varje gång det blir blött.

Tanken försvann och måndagen gled över till kvällning och jag hade varit iväg och köpt jorden till plantorna. Backar in på gården och ser viss uppståndelse bakom bilen. Där var Åke och trampade runt, Nicco likaså, Winstone vet jag inte vart han var men där runt bilen, han med.

Jag fattar inte vad dom håller på med, om dom trodde att jag behövde hjälp att backa in, har ju bara gjort det i dryga 10 år, men… så ser jag att Nicco tar sopkvasten, och dom stoppar mig, sopkvasten funkar tydligen inte, utan Åke böjer sig ner och bär bort nåt 😳

Sen visar Nicco denna bild för mig 😲

Holy… en orm, är det första ordet som kommer ur min mun. Men ser ju att det är en mask. Jisses, hur stor kan dom bli???

Masken överlevde, fast snacka om Jumbomål för en liten fågel, haha, för liten pippi, och det kunde bli slagsmål, pippi VS mask.

For direkt från jobbet igår till Carglass, och hade våldsam tur, då dom hittade en ruta till Camaron, som ligger i Stockholm. Så om 1 vecka, blir det byte, hurra. Det ska vara avfrostnings cruising nu på lördag, har stora planer på att få köra den. Så man kommer in i rätt försommar feeling.

Firade mamma igår, hon hade fått fina blommor av grannar och vänner, hälsningar och skön sånger. Vi hade ju dessutom turen att bli bjudna på maten av, tadaa…Nicco. Så lite lyx, att slippa laga mat och ändå få äta utan att betala för det eller ta hand om disken.

Ser ut att bli en fin dag, idag. Så lite frukost, ett avsnitt Robinson, prommis med hunden och sedan utehäng innan jobbarpass, låter som en bra plan. Ha en fin torsdag, allihop!

Bildbevis ✏️📸

Av , , 2 kommentarer 17

Kunde ha varit en bild på en igelkott här, men den var för snabb för mig. Den sprang (lätt överdrivet, den gick) över vägen där jag och Winstone kom gåendes nu på morgonen. Men den var lite för långt bort för att det skulle bli en bra bild. Här får ni en ritning på den aktuella kotten.


Borta vid lekparken har jag noterat ett träd med en gren som ser nalta eljest ut. Kolla in vinkeln.


Hade ju sett roligt ut om alla grenar hade haft samma böj, hahaa…

Apropå grenar och träd, så brukar man ju använda dom som synonym till familj och släkt. Stammen är dom närmaste och sedan grenar det ut i det kända och för många, det okända.
Eftersom vi på min pappas sida, härstammar från samerna så använde vi vår rösträtt igår, och åkte till Gammlia. Nicco, jag och kusin Anna.


Efter rösterna var lagda, så haffades Nicco till en kort intervju av en tjej från Sveriges Radio.

Och jag blev haffad av en som tyckte att jag skulle gå med i Såhkie, Umeå sameförening, och det gjorde jag…bara så där, för att.

Vi åkte hem till oss, och Ingvar, Annas man, kom snäppet efter. Nu kom den omtalade Ballerinakladdkake cheesecaken fram på bordet. Anna Näslund fotade underverket.


Och ja, den var god, men väldigt mastig. Hade jag gjort om den hade jag använt en större form, tror jag, så den hade blivit tunnare, och kaksmulorna man skulle ha ovanpå, hade man kunnat skippa. Kanske lite riven, mörk choklad, för utseendet och hallonen hade kunnat vara lite fler.

Efter middagen hämtade jag upp mamma för lite kaffehäng på vår balkong. Det var riktigt varmt där, på baksidan blåser det sällan, och solen ligger rätt på. Nicco fixade med innertaket till hennes Dodge. Det är inte bara ett, på ett järnspett.

Jag ska handla jord idag. Trodde ju att Åke kom med en massa jordgubbsplantor i puckar. Men det var ju en salig blandning av allt möjligt…spännande. Måste nu reda ut, vad som ska sättas vars och i vad.

Ha en fin måndag, allihop!