Hur gammal är du, kolla strumplästen 🧦

Av , , 1 kommentar 7

Hur gammal är du? Det ska tydligen synas på vad du har för typ av strumpor på fötterna. Och jag skrattar och tänker att då borde jag rimligtvis vara en kameleont vad det gäller ålder.

Ibland har jag korta strumpor som går över hälen, ibland såna som passerar fotknölarna, nån gång såna som bara täckt tårna, men ofta barfota, den här årstiden

Jag blir dock aningens confused, då jag såg och lyssnade på detta. För vad pratar dom om egentligen? Klicka på bild för att lyssna nån minut på den så kallade strump/ålderskonflikten, 😆🙃

 

Ankelstrumpor, går dom över fotknölen eller slutar dom ovanför hälen? Roade mig med att Googla

Kom in på en sida som heter strumpbudet, även här är bilden klickbar

 

Stämmer den informationen så innebär det att generation Z, inte ens har koll på vad det dom har på fötterna, heter, hehee…

Sen kan jag inte annat än tycka att det var bland det barnsligaste jag sett och hört på sista dagarna. Att ha på sig det man tycker känns bekvämast borde väl rimligtvis vara det viktigaste av allt. Oavsett hur högt eller lågt dina strumpor sitter. Men jag håller upp mina händer i en avvärjande gest

Jag har själv varit ung en gång i tiden, och ordet bekvämt fanns nog inte med i vokabulären. Det skulle först och främst se coolt ut och då fick det vara hur oskönt som helst.

Nej det är väl bäst man låter alla ha på sig det man gillar mest och kan stå ut med. Själv väljer jag sånt som sitter uppe då man är ute och går. Hatar sånt som plötsligt rullar ihop sig under foten, så på långpromenader går kortskaftade strumpor fetbort.

Ett ps till generation Z, det kan också vara så att ju äldre man blir, desto mer självsäker blir man och struntar fullkomligt i utsida, som oftast är en fasad och inte vem du verkligen vill vara ds. *blink blink* 😉

Satt 2½ timme på vårdcentralen igår. Jag ville ju dels ta dom där årliga proverna som ska göras efter min operation 2015, och nu var det 3 år sedan. Och sedan vill jag veta vart mina dagliga/nattliga kramper kommer ifrån. Dom där som kan komma lite varstans. Ljumsken, fotknöl, under fot, vad, framsida smalben och då jag var ute på middag i fredags, under baksida lår. Besöket gav inga direkta svar.

Jag chockerade läkaren då hon ville se hur jag såg ut då jag gick och då jag stod still. Jag ställde mig precis som jag brukar stå, utan att tänka på det. Hon utbrister, snudd på förskräckt: NÄMEN, oj ditt högerben är mycket kortare!! Alltså knäna var inte ens på samma höjd.

Men så kommer nästa fråga då hon gick fram för att se på nära håll. Är du överrörlig? Yepp, det är jag ju, och sedan barnsben, kobent nanting. Men det är nåt jag försökt sträva emot. Att jag hänger på ena benet är bara nåt jag gjort för jag tycker det känns skönt. Höfterna var ändå opåverkade, men saker tar väl stryk till slut. (Oj, skulle satt på mig mina kortaste strumpor, så hade jag ju inte kunnat skylla på ålders betingade krämpor 😁).

Nå, prover togs till höger och vänster, blodtryck i sittande och stående, EKG och jag bad om ett pollen test som även det togs. Så jag VET om det är det jag har eller om det är en förkylning. Tar dock nån eller några dagar innan svar kommer. Så jag hoppas att detta kommer att leda till nåt eller några svar i alla fall.

Nu har jag en Linus på bilen. Hittade 2 stycken som vi tänkt använda till bussen men som blev kvar hemma. Kommer dock att komma på sidodörrar med. Jag har som pratat med Theresé. Hon kan ju sånt där, hon

När jag stod därute sent igår kväll så passade Åke på att ta med Winstone på kvälls promenad. När han kommer ut ser han att jag har en åskådare vid sidan om. En ”kotte” som rensade gräsmattan på fågelfrö spill

Det var ingen värme den tiden, syntes till och med himlen

Nu idag, då jag gick ut med Mr W såg himlen nalta eljest ut

Hoppas på en fin dag för er alla! Och ett stort OBS, se upp vart ni kör ifall ni är ute med bilen. Jordaxeln kan vara jobbig

Doften av stenciler och staplarna av fluormuggar i skolbänken

På den lilla bokklubbsträffen förra veckan, så pratade vi lite om hur vår uppväxt varit. Inte bara det, utan hur utvecklingen speedat upp allas liv och vart vi är idag. Man kan ändå, precis som jag skrev igår, inte minnas hela processen av händelser, men vissa bitar av dom. Dom där man kommer ihåg som igår. Dom ligger som i block, för mig då. Jag har ju ingen aning om hur andra minns saker eller på vilket sätt ni sparar minnen.

Från skolan minns man en hel del. Hur många satt inte och ritade med blyerts på skolbänkarna. Sparade dom där fluormuggarna i staplar. Älskade då läraren var snäll och spelade filmen vi nyss sett från nån filmprojektor, baklänges, och vi alla satt och skrattade åt hur roligt det var att se nån springa baklänges.

Inte lukten av stenciler att förglömma. Många ställde frivilligt upp och sprang till kopieringsmaskinen enbart för doftens skull. Man stod där och sniffade och nånting av den där kemiska doften lockade, det var absolut inte bara jag som gjorde det, och det vet jag. Saker som skulle redovisas av lärare och ibland av oss, på en overhead. Viktigt att papperet låg rätt och sedan ställdes skärpan in.

Undrar hur många minuter under ett år, man stod vid pennvässaren och justerade spetsen. Hur lång och fin pennan än var från början, så älskade man mest dom där med aningens trubbig spets och kort skulle pennan vara, nästan så dom rymdes inne i handen.

Dom upplevelserna får vi aldrig dela med våra barn annat än att man kan berätta dom, men dom lär inte förstå vad det var som kändes speciellt. Möjligtvis fluortanten då, beroende på åldern på era barn.

Började läsa boken vi valt, igår. Har bara kommit igång men den känns lättläst och ja, jag tror jag kommer att gilla den. Där handlar det om minnen man kan hitta i en gammal adressbok, och visst ramlar minnen över en då man läser namn, adresser och telefonnummer. Ska dock inte sticka under stol med att det finns namn, jag inte ens kommer ihåg. Utan dom väcker frågor istället

Fast vem vet, om tio år kanske man plötsligt minns. Ibland ska man se och höra saker i precis rätt stund för att det ska poppa till.

Nä mina vänner, visst har vi bitterljuva minnen från förr. Inte så troligt att nåt av dom jag nämnt, kommer att komma tillbaka. Utveckling och teknik har tagit över och det skulle förmodligen inte ens vara roligt att se en filmsnutt från ett gammal filmspole, spelas åt andra hållet. Men…kanske att få sticka ner ett finger eller en tå i den där smeten dom lagade asfalts sprickor med. Fast det vet i tusan…används det ens längre

Avslutningsvis kan ni få sen jonglerande sett från en annan vinkel. Det är väl något som man hade kunnat göra för 50 år sedan, fast det hade förmodligen inte sett likadant ut.

Ha en fin måndag, allihop!

Wow, vart tog dom åren vägen…swiiiiiiish!!

Av , , 2 kommentarer 12

Idag fyller min mamma 78 år. Stort grattis från oss!

Ingen ålder med tanke på min bror som redan fyllt 60. Och spannet av ålder mellan oss syskon är diger. Lillsyrran är 37, lillebror 50 och själv fyller jag hela 57 om 3 veckor. Hon var en ung mamma, och pappa var 2 månader yngre än det. Här såg hon nalta less ut där hon håller mig i knäet, eller så knäppte pappa i fel sekund 😆

En annan bild, här längst Strandpromenaden, jag i vagnen och Sivert syns inte där han går vid sidan om

57 blir jag, wow, vart tog dom åren vägen…swiiiiiiish!! Fast när man tänker tillbaka på alla år så minns jag dom i olika block. Där bodde vi där, och sedan hamnade vi här. Då var barnen i den åldern och sedan fyllde jag 35, lalaalaa. Men ändå känns mycket som om det varit i ett annat liv.

Kan det vara en del i att leva här och nu? Något som Tina sa till mig sist vi pratades vid på telefon. Vi dividerade om hur vi alla är olika i sättet vi tänker. Hur man hanterar situationer. Många som oroar sig över morgondagen och andra funderar hur det kommer att se ut, 10 år framåt. Vi slängde in några ord om döden och jag fortsatte säga det jag sagt i flera år nu. Jamen jag tänker ju bli 120 sååå…

Hon vet sen gammalt att jag inte är den typen som oroar mig. Jag låter saker rinna av, jag lyssnar inte på ALLA hemskheter och sen klämde hon till med: ”Det är väl för att du lever här och nu!”

Ja, ju mer jag tänker på det så stämmer det säkert in. Även om jag säger att jag tänker bli 120, och det ligger långt framåt, så tänker jag inte så mycket på det som skulle vara mitt emellan. Det tar jag som det kommer.

Ålder, vad är väl det? Det enda som kan ta ut sin rätt är väl kroppen, vilket är synd. Varför kan vi inte få gasa på i samma skick som vi var i 20 års ålder tills vi trillar av pinn. Inga krämpor eller annat elände, bara tjopp tjopp. I huvudet är nog dom flesta (inte alla dock) unga, och därför är det trist då kroppen kan säga ifrån.

Tyckte det var så roligt då min gamla (fast hon är under 25 år), sa att hon visat en del av TikToks klippen vi skickar till varandra för en av hennes nuvarande kollegor där hon nu bor. Han hade problem med att förstå vem i hela*** jag var. Och till slut hade han frågat hur gammal jag är. När hon sa det så fick han inte ihop det, hahaa…

Nej den här bilden får representera jag, även om jag inte är den som hänger på konserter. Helt underbar bild och verkligen kontraster som visar att man kan ha det unga sinnet kvar, även om man inte hänger med i allt.

Apropå min mamma nu då, så kommer en litet minne, som jag skrev för 8 år sedan, bara för att…

”Jag och mamma var på stan för några veckor sedan. Vi gick bland annat in på en smink butik, och där fick jag till min förvåning se, mamma in action. Nu fattar jag vem jag släktar på 😀

Nicco säger ofta till mig att inte röra vid saker, för då går dom sönder. Här fipplade mamma med nån grej hon ville kika på och rev ner den på golvet, plockade upp den och rev ner nästa sak, 4 gånger hamnade grejer på golvet innan vi tackade för oss.

Vi fortsatte in på hobby butiken, där fick jag först höra en liten diskussion, mellan en pappa och hans dotter. Jag gissar att flickan var i 3-4 års åldern och hon var vansinnigt sugen på att få med sin några pärlor hem.

Det ville nu inte pappan, utan han sa att hon snart skulle fylla år, så…och han kunde lägga det till hennes önskelista, fast njae, dottern ville inte lyssna på det örat utan fortsatte tjata, så sa hon: Men jag vill ha dom där pärlorna! Ja, sa pappan, jag vet, för att du är precis som din mamma.

Hoppla, tänkte jag, det där lät lite halv avancerat. Kan det vara så att han var aningens missnöjd med mamman, eller vad tänkte han där, hur ska dottern uppfatta hans uttalande? Nä, han var nog mest bara less, och visste inte riktigt hur han skulle hantera situationen.

Min mamma tassade runt hyllorna och då jag stod i kassan och skulle betala kom hon med en hel pinne full av saker. Den hade ramlat ner i handen på henne, haha…jag frågade om hon höll på att modifiera hela butiken. Sedan ville hon följa med expediten för att se hur hon gjorde för att sätta upp inredningen igen…varför då sa jag, för att du ska kunna fixa det själv, nästa gång, eller? 😀 Jaja, det är ju tur att vi kan skratta åt eländet.” slutcitat

Jag kommer inte att fira mamma idag. Skulle ju ha jobbat i helgen men fick rinnsnuva tidigt i veckan som sedan eskalerat till torr/rethosta. Blir bara så osäker på om det är förkylning eller pollen. Det är ju tydligen inte så ovanligt att man kan bli pollen allergisk när som i livet. Hade en tid på vårdcentralen imorgon men den tror jag att jag avbokat.

Skrev under meddelande att jag ändå kunde komma ifall det är ok, jag kan ju ha munskydd på mig. Men svar på det lär jag ju inte få förrän imorgon, då det är stängt under helgen. Då kanske dom hade kunnat ta en allergi test i samma veva. Ska prova ringa dit direkt jag stiger upp imorgon. Annars kommer jag att boka in det nästa sväng, bara så man vet. Är det pollen så kan man ju förbereda sig inför dom säsongerna.

Kom några små droppar då jag gick med Winstone på morgonen. Det hade varit bra om det strilat lite mer så kanske vi hade fått bli av med grus, damm och pollen. Nå, dagen är ju inte slut än. Hoppas ni får en fin söndag/pingstdag!

 

Katastrofen kunde ha blivit ett faktum!!

Av , , 2 kommentarer 15

Katastrofen blev nästan ett faktum. Mina frukostflingor som sakta men säkert försvunnit från hyllorna, har jag återfunnit på en hemsida där jag kunnat beställa hem dom. Kände mig trygg med det till det nu blev dags att fylla på förrådet.

”SLUT i lager… lämna mejladress om du vill veta när dom åter är i lager”

Jag hittade 2 paket på nån liten butik i Uppsala, men hallå, nån måtta på eländet får det väl ändå vara. Men nä, jag började inse att det är ju precis så här det är. Du hittar nåt som är absolut perfekt. Vänjer dig vid det och sen

Borta, vi har lagt ner, det är borttaget ur sortimentet, lalala…

Nå, jag la till min mejladress i alla fall och hoppades att jag skulle ha tumme nån. En dag senare, nu är produkten tillgänglig. Snabbt in och la till 6 paket, 2 dagar senare landade dom på köksbordet. Så fantastiskt

Men hur många gånger har vi inte suttit  och sagt, kommer ni ihåg dom där supergoda glassarna, eller den osten, Chocco och Licko kolan, det brödet, ja väldigt mycket som man gillat men som plötsligt försvunnit. Möjligen att vissa saker kommit tillbaka, men det är inte längre samma grej.

Färgen kan ha förändrats, storleken och konsistensen, ja…det lilla gör att upplevelsen ändå inte blir densamma. Det man undrar mest över om efterfrågan verkligen var så liten, eller gick företaget i konkurs, alternativt, tror dom att man måste förnya hela tiden för att hålla varumärket flytande? Nä, sorry, jag kan inte svara på det, men jag är i alla fall glad idag, att jag får ha mina flingor ett tag till 😘

Kom hem igår, då stod Camaron ute på gården. Åke har hittat ”felet”, peppar peppar, åtminstone ett av dom. Det var en frostplugg som gått av, och skapat ett läckage. Eftersom den ändå stod ute så tog jag den en provtur och passade på att tanka den lite. Bestämde mig rent ut sagt för att plocka upp min före detta kollega, med den också.

Så roligt att få träffa henne igen. Det var ett bra tag sedan. Vi håller som sagt var sporadisk kontakt, men det blir aldrig samma sak. Jag kände mig ändå priviligierad som fick se henne, då hon bara var uppe ett dygn och har en del av sin familj här. Då kan man ju tänka att hon velat använda tiden på annat än mig. Men näpp, det hade varit ett krav från hennes sida, att hon skulle ut och käka middag med mig. Inte bara det, hon bjöd mig dessutom.

Har nog sagt det till henne flera gånger, men hon är fantastisk på många sätt och vis. Jag tror att vi, åldersskillnaden till trots, har så mycket att ge varandra, i tanke och sätt. Lite som varandras mentorer, det är inte alla förunnat att träffa på en sån person.

Vi åkte by the way upp på Chop Chop och beställde in en rätt som Nicco tipsade om. Oh ja, den var god så det förslog. Kommer absolut att åka dit fler gånger.

Ni får ha en fin lördag, allihop, det håller faktiskt på vara dags för frukost 😄👌 Avslutar med några frasiga löv som låg på andra sidan Tvärån. Jag tyckte dom liknade rostiga prylar och hade kunnat ligga som prydnad i nåns trädgård. Fast då hade dom ju tvunget vara i nån metall om man velat ha dom kvar.

Alternativ är alltid bra att ha

Det är inte enbart 17 maj i vår almanacka utan det är även Norges Nationaldag. I Oslo, firas dagen med pompa och ståt. Ja säkert i hela Norge med. Så grattis till er Nationaldag Norge

Till skillnad från Sverige där dom flesta ser det som en ledig dag. Lite synd att vi inte anammat firandet mer. Visst, det kan vara upp till var och en, men det skulle vara lite mer folkfest över det hela.

Igår plockades partytältet fram. Vi har ju som ingen skugga framme på gården men nu har vi alternativ för skydd mot solen, även Winstone.

Apropå alternativ. Jag fick höra av en vän till mig, att det numer, inte finns en toalett att tillgå uppe på Sandbacka kyrkogård. Nu pratar vi om en fristående toalett som finns däruppe i ett av kvarteren.

Klart det finns alternativ ändå…inte åka dit, se till att du har nån du känner som bor i närheten, eller göra bort ditt ärende där, så fort du kan, och skynda hem. Om du nu inte känner dig hundra säker. Det behöver inte ens handla om behovet att gå på toa. Du vill väl rimligtvis ha nånstans att skölja av dig om du påtat i jorden.

Kyrkogården ska vara en plats du ska kunna besöka för lugnet, att ta sig tid och bara vara i dina tankar, ibland sorg men även dom där minnena som säkert strömmar över en. Jag vet inte varför man valt att stänga igen toaletten, kan handla om det praktiska. Skötsel och att det blir en kostnad.

Dom har tidigare haft toaletten tillgänglig hela dygnet, och här kan jag väl tänka att det inte är riktigt nödvändigt, men övrig tid. Tror dock inte att toalett är ett krav på en kyrkogård, men det hade nog varit önskvärt från fler än en person. Det är väl däremot många som inte vet om det numer inte finns att hitta där. Och blir dom varse är det absolut inte alla som vill engagera sig i det heller. Man låter det passera och hoppas kanske att andra löser det.

Jag tänker i alla fall ge er en mejladress, som ni kan använda om ni har synpunkter på detta. Skicka iväg några ord om önskemål, och ställ frågan om varför man stänger ner nåt som redan finns där.

Dålig service, kan jag tycka, rätta mig om jag har fel. På cirka 5300 gravplatser som finns däruppe så lär det säkerligen finnas en och annan som skulle uppskatta att det fanns en toalett att tillgå. Nog om detta!

Bokklubbs träffen förflyttades igår eftermiddag, till en altan, mitt i stan. Min kusin råkar ju bo där och vi var bara 3 stycken till kvällens träff så hon tyckte att vi skulle ta tillvara på det fina vädret och få sitta utomhus.

Vi var rätt överens om att boken, Städerskan av Nita Prose, hade kunnat leverera mer än vad den gjorde. Och dom bra betygen den fått, var i överkant. Storyn håller inte riktigt ihop och karaktärerna hade lätt kunnat få mer kött på benen. Vissa av dom dök upp för att bara försvinna… som ordbajseri. Man lägger till nåt som inte alls behövs (lite jag, på den). Men ändå en bok man kan läsa, om man vill ha nåt att fylla ut tiden med. Den var inte jobbig att ta sig igenom.

Ny bok

Den låter väl intressant. Ser fram emot att läsa den, och hoppas att dom små historierna som kan komma från minnen av en gammal adressbok, ska väcka minnen även hos oss.

Nu taggar jag jobbpass och ikväll blir det middag med en gammal kollega som flyger hit från Göteborg. Så kul att få träffa henne igen. Vi har sporadisk kontakt med samtal, sms och knäppa TikToks, så det blir lite extra nu, att ses in real 😍

Ha en fin fredag, allesamman!

Intentioner (förväntningar & upplevelser) blir inte alltid som man trott

Första vistelsen utanför vår gård då man lämnade jackan hemma, inträffade igår. Det är precis som jag skrivit tidigare, precis dom här dagarna jag gillar absolut mest. På nåt sätt kopplar jag dom till förväntningar, syn upplevelser (beror säkert på all färg som är på G), och allt man nu tror och tänker att man ska göra till sommaren. Den som stundar och som snart är här

Guldkants uppdragen görs ju oberoende av väder och vind. Däremot är vi anpassningsbara utifrån hur det ser ut på väderfronten. Igår åkte vi till Öbacka Strand och gick längst med Strandpromenaden. Det väckte en del minnen. Där har jag gått många mil. Och det är verkligen en vacker plats att vistas på. Speciellt då alla blommor slagit ut.

Blev uppringd av en man som tänkt skriva en bok med små anekdoter från Storgatan. Han bodde nämligen i samma hus som min svärfar Nicke och hans bror Jean Ragnar (Helge). Han berättade att han tyckt att det var så spännande med en konstnär i samma hus. Och ville höra om jag möjligtvis kunde svara på några frågor han hade. Tyvärr var jag väl inte så behjälplig men här hittar han i alla fall någon som han får sälja en bok till. Det är ju dom där små historierna som blir intressant, istället för enbart fakta.

Intentionerna (förväntningar och upplevelse) igår kväll, var att åka med på första cruisingen för året. Men dom grusades. Det är ett läckage vid vattenpumpen på Camaron, som inte blev tvärenkelt att lösa. Så den fick stå kvar i garaget medan Åke gick för att kolla om han möjligtvis kunde få nåt råd av J. Andersson på vår gata i schtaaan. Medan han gjorde det så tog jag på mig skorna och jackan och travade iväg till Backenvägen och ställde mig mitt mellan Donners gränd och Storgatan.

Jag visste ju nämligen att det skulle passera en del bilar där. Och yes, det gjorde det 🤩🤘

När jag gick igenom bilderna igår kväll så såg jag mer på detaljerna i bilderna. Var tvungen att skratta, här håller Larsa Berggren sin kamera framför sig och skjuter av moteld, som han kallar det

Jag kommenterade bilden som han la ut på fejjan, att jag ser ut att ha en väldigt avslappnad fotograferings stil. Det är verkligen inte lätt att stå där. Man vill inte se bilarna genom mobilen, men ska man fånga HELA ekipaget på samma bild, så måste man ändå göra det. Utan mobil hade jag zoomat in och ut hela tiden, synd att man inte kan fota med sina egna ögon

Den här var ju rolig, haha…han censurerade sig själv. Underbart!!

Då jag kom hem packade jag ihop några matlådor och körde upp dom till mamma. Så en sen fika med prat, fick avrunda onsdagen.

Jag började prata om att hämta hem bussen så jag får städa upp den och sedan slänga ut en ny annons på den.

Så tyckte Åke att det var en bra idé att göra det idag. Fast nu tycker jag att vi kanske väntar till måndag i alla fall. Jag har inte tänkt städa en buss i den här värmen, inte heller i helgen då jag jobbar. Vi får se vad vi kommer fram till. Ikväll är det i alla fall bokklubbsträff, så en sak står redan noterad i almanackan.

Nu blir det en morgon prommis med Mr W, så får vi se om det blivit aningens grönare utomhus, än det var igår. Ha en fin torsdag, allihop!

Stå på händer och laga 3 rätters på en kokosnöt

Sally skickade nån snap om att hon såg på Robinson, i förrgår. Jag frågade vad hon tyckte om deltagarna och hon ville att vi skulle ringa varandra. Nu var hon bara på avsnitt 20…ish, och jag har ju sett alla som varit fram till dess, vilket är dubbelt så många. Då hamnar man på en fin balansgång för att inte avslöja vad som händer framåt i tiden.

Det roliga var att dom hon gillar, tycker inte jag om, men vi var ändå rätt lika i tänket. Jag hade också gillat/ogillat dom hon nämnde, men för min del och efter följande avsnitt, så har jag en annan känsla av dom personerna.

Jag var dock noga med att påpeka, att man vet ju inte hur dom är i verkliga livet. Vissa är sann rätt igenom, roliga att hänga med 

Andra kan ju gå in där med en attityd som dom tror ska gynna dom i längden. Dom är där för spelet och struntar i hur dom tar sig fram.

Rätt eller fel? Svårt att säga, numer vet dom som följt Robinson, hur det fungerar även om man inte håller med i mycket av rävspelet som körs. Men man måste kanske tänka på att man har ett liv hemma också. Man vill väl inte utmålas som en falsk människa. Även här ett stort OBS! Det är sant, tro det eller ej. Tv kan vinklas, även om orden som sägs finns på film, kan man välja att inte visa allt, vilket leder till att ”sanningen” förvrängs.

Sally slängde ur sig att hon tyckte att jag skulle söka om att komma dit. Jag skrattade och sa att det vet du väl, Sally, jösses, jag skulle förmodligen falla av båten på väg ut till den där Ön där allt ska börja. Så det är kört innan starten.

På jobbet pratar vi också om Robinson så jag nämnde det jag sagt. Min brukare lät tveksam på att jag inte skulle klara av Robinson. Njae, svarade jag, visst, om alla tävlingsmoment utfördes max 50 cm ovanför backen. Sen skrattade vi och jag fortsatte på den tråden.

Ni vet, det där har jag haft uppe förut. Varför kunde man inte ha ett Robinson för oss äldre som inte är fysiskt gjorda för att hänga på en stock ute i havet i 56 minuter. Då skulle tävlingarna utföras på marknivå. Vissa tävlingar fick man komma på själv, hur man skulle utföra. Detta skulle vara en självklar tävlingsgren: STÅ PÅ HÄNDERNA!

Japp, det kan jag och det spelar ju ingen roll att det ser enkelt ut, nån kommer att vingla omkull först och den siste som står vinner ju förstås.

En annan tävlingsgren kunde vara att fixa en 3 rätters middag på det som finns där, punkt slut. Sen ska upplägg och smakerna bedömas av nån känd kock som flugits in från vilket land som helst i världen. Kanske Gordon Ramsey

Vinnaren skulle givetvis belönas med en god middag, vad annars…

Det kunde visst vara tävlingar som handlar om uthållighet eller balans, men ALDRIG mer än några centimeter från marknivå. Varför riskera att trilla ner och bryta lårbenshalsen, det kan man ju göra från ingenstans ändå

Vi kanske skulle döpa om såpan från Robinson, fast det skulle dom kunna göra redan nu med, för det handlar inte längre om överlevnad på en öde Ö. Det är väldigt få av dom som är med, som faktiskt skulle överleva ensam. Nä, vi skulle kunna döpa om det till Robinson Wannabes istället.

Där vi satt och filurade så övergick samtalet till såpor man sett, serier, filmer. Vi bollade fram och tillbaka, ni vet, typ…kommer du ihåg den där filmen, hm, vad hette den nu 🤔 Sen satt vi där och försökte lista ut vad den andra pratade om. JAMEN där har vi en till tävlingsgren, sa jag. Den ska heta: Kommer ni ihåg? Och sen får man bitar ur en film och ska lista ut namnet på den. Med stor risk att tittarna får köra på snabbspolning, det kan ta tid. Här skulle vinnaren givetvis få en filmkväll. Och kommer ingen ihåg nån film får man en utslagsfråga: Vad var frågan vi ställde?, Snabbast är klar vinnare

Mja, jag skulle i alla fall vilja påstå att muskler och fysik, löser inte alla hinder du stöter på i livet. Erfarenheter, att kunna klura ut saker (problemlösare) och att vara nyfiken på omgivningen, tar du dig långt på. Idag är det många som bara halkar med på bananskal, och man vill ha med dom svaga in i final för att där kunna mosa dom ordentligt. Lite tråkigt men det kan ju hända att det speglar en del av vardagen också. Att man väljer saker som gynnar en själv, och det är väl trist. För i slutändan kan det leda till att du sitter där själv. Och hur kul blev det?

Nä mina vänner, så länge det fortsätter som det ser ut idag, kommer jag aldrig att hamna på nån Robinson Ö. Jag är inte heller så säker på att dom skulle valt ut mig till det heller. Varför då, jag är nog inte tillräckligt färggrann eller sticker ut åt nåt håll. Jag får nog hålla mina idéer till tävlingar på hemmaplan istället, på nån fest då det ska vara tävling av nåt slag. Kanske till midsommar 😁

Vårat ålders anpassade Robinson, skulle förmodligen aldrig ta sig ut på nån marknad, vem ville se på det. Inga från den yngre skaran i alla fall, Det har jag svårt att tro. Dom vill ha action, intriger och folk som är slängda i käften. Inte alla, men många.

Ha en fin dag, mina vänner! Avslutar med ett minne från tiden då jag skrev i den där boken. Lite sant är det väl ändå 😊

Är det för bra för att vara sant?

Såg för några dagar sedan att Norrtåg hade ett erbjudande till alla pensionärer. Gratis tågresor från och med 13 maj till och med 16 maj. Allt du behöver ta med är en legitimation om du är över 65 år, är du yngre med pension, ta med intyg från FK.

Sätt dig på vilket tåg du vill, utan att boka biljett, så kan du ta dig till Luleå i norr till Sundsvall i söder. Men det är enbart gratis på dom sträckor Norrtåg kör.

Åke har varit sugen på att åka tåg så jag tipsade honom om det och igår drog han iväg till Övik, bara för att få testa. Han tog ett varv på stan, åt en lunch och satte sig på ett nytt tåg hem igen. Han var borta drygt 5 timmar.

Han påmindes om Nisse Redin, som älskade att åka tåg och kunde packa sin väska och bara dra iväg på nån tur i vårt avlånga land. Nån gång tuffade han iväg till Norge, för att vidga vyerna. Jag tror att det var cowboyen i honom som talade.

Själv satt jag och Winstone ute, men det var varmt så det förslog. Så det blev inte jättelång vistelse där ute. Lite mer behagligt då jag hämtat Åke från C stationen. En kändis rullade in på gården, Annika Collén. Vi pratade lite och fick oss en inbjudan till middag nästa vecka, trevligt 😍

Många fina bilder florerar på FB och ibland bara vet du att bilderna är fejk. Såg den här häftiga bilden i flödet, och kände att detta är too good to be true

Gick in på kommentarerna och läste denna som förklarar så bra och är något vi alla bör ta med oss. Inte bara då vi ser bilder, utan även då vi hör saker som låter, chockerande eller bara för bra.

Precis som när jag säger att fjärilar är nåt man ska passa sig för och alla säger, nämen dom är ju så fina. Gissa om jag fick vatten på den berömda kvarnen, då jag såg detta klipp igår, hahaa… (klicka på länk för att se det via youtube). Glöm inte ljudet!

Jag måste dock skratta. Det låter ju som om det vore en attack från yttre rymden, fast jag VET, att jag skulle gjort exakt likadant. Det hjälps inte, fjärilar sätter igång nåt som jag inte kan stoppa, hur dråpligt det än må vara. Och nu är vi där igen, årstiden då dom fladdrar omkring, helt utan mål, utom möjligtvis att försökte flaxa mig rätt upp i ansiktet

Efter kvällskaffet drog jag på mig gympadojorna och gick bort till Umestan

Tog nån bild uppifrån Knorren

Det är ett namn man sällan använder eller hör,  på gång/cykelbron mellan Umestan och Ridvägen

Fortsatte sedan Ridvägen, passerade Brandstation och fortsatte utmed Vännäsvägen och hem

Åke var ute i garaget och har försökt lokalisera varför Camaron kokar. Han bytte packning och vi var ut med den i förrgår, men med samma resultat som dagen dessförinnan. Den kokade då vi kom hem. Han ska nu prova att köpa ny slang, ifall det är nån torrspricka som man inte ser med blotta ögat. Varför ska det alltid trassla på nåt sätt

Planen är att vi ska ut en sväng imorgon. Då är det spontancruising. Vi träffas på Noliaparkeringen, sidan mot Sandåkern från 18.00. Rullar sedan i karavan, 18.45, ut mot Circle K, vänster Backenvägen, vänster Storgatan, rakt fram o sen höger Västra Strandgatan, vänster upp vid Plaza o sen varvar vi Storgatan o hänger efter det, vid väggen nere på Skeppsbron, för dom som vill.

Enligt Snäckkalendern är det tadaa…

Så jag avslutar dagens inlägg med en rumpbild och önskar er alla en fin tisdag!

Acceptera varandras olikheter, jomen det ska man väl göra

Av , , 5 kommentarer 14

Jomen det blev ju helt ok väder igår. Det var värme i luften så då spelar moln inte så stor roll. Åke satt dock inne och knäböjde vid det där ”projektet” han hämtade hem från Järlåsa. Theresé köpte den efter min pappa, men med allt hon har för sig har det inte blivit nåt MC kort än. Åke ska då fixa i ordning den här, besikta den och vara typ Testpilot i sommar. Så den är bara till låns…

Nu pratar dom om att söka sommarjobb i Morgonstudion på SVT1. Deras tips är att söka på ställen med stor personalomsättning…

Är det bara jag som tänker att om man har stor omsättning på folk, så är det för att ingen vill stanna kvar där. Och vill man inte det kan väl inte jobbet i sig, vara så attraktivt. Bäst jag lägger till att det inte behöver vara så överallt, men… Och klart dom har rätt på sitt sätt. Chansen att få ett jobb på ett sånt ställe är naturligtvis större. Sen är det för en kort period och med ALLA jobb får du erfarenheter så det kan ju bli bra ändå.

Det tråkiga är att man inte lyckats få till en sån bra arbetsplats att alla vill vara kvar.

Apropå jobb och yrkesval. Visste ni att i Sverige finns det tio yrkesområden, med ca 430 yrkesgrupper, och där ingår det drygt 8 500 yrken. Det yrket som 2022, toppade det vanligaste och med flest anställda var undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Där var då, 88% kvinnor och 12% män.

Tur att vi drar åt olika håll. Vad vi vill hålla på med, och vad vi brinner mest för. Jag älskar mitt yrkesval, inte tu talat om det. Men jag fascineras av vad vissa andra fastnar för och vilka yrken det faktiskt finns.

Tänker på dom som jobbar som utredare av svåra fall, alltså mord eller andra svåra brott. Svåra fall dom får höra talas om. Hjärtskärande men vilken lycka det måste vara att få lösa dom. Jag visste inte att man med dagens teknik kan hitta en person som streamat ett visst program på en bestämd tid. Här printade jag en del av historien. Jag har censurerat vad det handlar om, mest för att jag vet att det är inte roligt att kanske få en bild framför sig, om vad som hänt. Här var jag mest ute efter tillvägagångssättet dom hade för att hitta den skyldiga

 

Vill man läsa om det kan man klicka på bilden, vet dock inte om det är en låst artikel för dom som ej prenumererar.

Ja vi är och tänker som tur var olika. Acceptera varandras olikheter, brukar man ju säga. Jodå, det är väl ett bra tips 🥴😆

Nu är det frukost på menyn sen ska jag skjutsa iväg Åke nånstans. Han ska ut och resa…haha. Vart och varför får ni väl höra imorgon. Ha en fin måndag, allihop!

Kreativ kan man vara på olika sätt

Ett tag gick det i alla fall att sitta ute igår. Tills det började blåsa, då försvann den gemytliga känslan och det blev kallt. Men jag hann sätta penséerna jag fick av Ewa i onsdags. Dra fram Sjöodjuret till sin rätta plats, och hjälpte Åke att lossa lite grejer från släpvagnen.

Det var ju sagt att lördagens väder, skulle vara aningens sämre än söndagen, men då måste det till en väderväxling uppåt, om jag ska hålla med om det

Fast det kan ju snabbt bli bättre, det vet vi ju. Det ser då inte ut att blåsa i alla fall, vilket känns skönt.

Fick denna bild från Jerry i Duluth, den här var väl frän

Han skrev och jag svarade

Jodå, Åke höll med om att den skulle ha varit nåt för oss. Handlar väl mer om hur, man skulle få till den på ett snyggt sätt Ett är då säkert, det finns grejer i världen man aldrig skådat förut. Och en massa kreativa människor som hittar på än det ena och än det andra att häpnas över.

Kreativitet är inget som saknas då det skrivs lappar och anslag heller. Vissa riktigt roliga

Här har någon varit kreativ då det gäller odling. Det är precis som man brukar säga, alla sätt är bra, förutom dom dåliga. Den här gillade jag

Att det varit solstormar big tajm, vet ni säkert redan. Norrsken har kunnat skådats i många länder, även här. Solstormar kan ni läsa mer om ifall ni klickar på bilden. Finns säkerligen fler sidor på nätet man kan gå in på om intresse finns

 

Så även igår men här var det för mycket moln i alla fall. Jag gick ut igår kväll och kollade om jag skulle få till nån bra bild med den himmel vi hade, det var mörkt åt ena hållet och ljust åt det andra

Med dom önskar jag er alla en fin söndag och hoppas på lite sol idag, så småningom! Eller så får ni värme från djur, dom kan ju både roa och få en att le

 

Maria Lundmark Hällsten