Ha inte så bråttom med att växa upp, ni hinner vara vuxna

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 juli 2023 kl 11:54, Bli först att kommentera

Har nu åkt på vägarna här runt Malå, lite hit och dit. Och tänker att det på nåt sätt, känns vemodigt. Tror att det har med alla fina minnen man har härifrån. Som barn, då man sprang barfota på grusvägen. Lekte kurragömma, var med kusiner och stugkompisar. Dom gnisslande gungorna som gav ojämn fart om man var två som gungade samtidigt. Bad, lek och skratt!

Man blev äldre, började hänga nere i samhället. Träffade nya trevliga människor. Fika på Dungers, skogsäventyr på vägar man aldrig varit in på.

Storhelga i Norsjö, Arvidsjaur med omnejd, Piteå havsbad, inte att förglömma och faktiskt en utflykt med 2 Malå pojkar, till Pite Dragway.

Även om jag inte kan säga att man har bekymmer idag, så blev min fundering, då jag började tänka på detta. Ifall dom som växer upp idag, får vara lika bekymmerslös? Nånstans tror jag inte det. Det var nog lite lättare att vandra runt i vardagen förr, än var det är idag. Inte så höga krav på en själv. Det var som det var, på nåt sätt.

Jag passar mig dock för att säga att ALLA hade ett lättare liv förut. Så är det givetvis inte. En mycket stor del beror på hur familjesituationen ser ut. Och vilka förutsättningar man får, utifrån det.

Men jag skulle vilja säga att ni som växer upp just nu. Ta tillvara på allt ni kan, sluta önska att ni ska bli vuxna snabbare än ni hinner med. Jag lovar, vuxen blir ni, och med det följer betydligt större ansvar och tiden att få göra lite som man vill, krymper i takt med det. Sen behöver inte det vara dåligt, men allt har sin tid…jag lovar.

Sen tänker man på alla dom som fanns här då. Min farmor, farfar, mormor, morfar, pappa…morbröder, farbröder och moster, ja det är många som inte finns kvar. Här kommer bilder på några av dom.

Farmor och farfar

Mormor Sadura

Morfar Evert i blå luva

Farbror Bosse

Moster Linnea

Morbror Assar

Farbror Osse

Hans fru och min faster Monika

Men minnena av dom, oh ja. Här uppe känns det som om dom är med, även om det inte är i fysisk form.

Vi fortsätter städa upp här och förbereder hemresa så småningom. Inte idag men kanske imorgon eller på onsdag. Vi ser vad vi hinner och vill. Känns ju otroligt skönt att veta att min semester bara är halvvägs gången, än.

Winstone vännen, fick upp ett bus il, på morgonen

Och nu, mina vänner och alla andra. Så är diskvattnet varmt, jag ska diska undan och se om jag får lite sol på kaffekoppen, efter det. Ha en fin måndag, allesammans!

För mycket att dricka, eller?

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 juli 2023 kl 22:36, 2 kommentarer

Äntligen fick man börja dagen med kortare byxor på sig och inta både kaffe och frukost på altanen. Nästan, men bara nästan, att det blev lite för varmt.

Har faktiskt tillbringat hela dagen utomhus, med undantag för lunch tillverkning och middag.

Hjälpte Nicco att plocka ihop saker vi använt under vår tid här tillsammans. Och tjopptjopp så hade hon åkt hemåt med sin lilla kära, Sambo (fast han kan vara ett pain in the humhum…ibland).

Ska ta två, tydliga exempel på det. Nummer 1. Nicco borrar upp den där gardinlisten i taket, framför ytterdörren. Vi hänger upp mörkläggningsgardinen jag haft hemma och tvättat, strukit samt fållat i lagom längd. Den fick sitta uppe 2 nätter. Då jag kom in i stugan på tredje dagen, låg gardinen i en hög på golvet.

I morse då Nicco kom ut från stugan så sa hon att Sambo var borta, putsväck. Gissa vad han gjort? Mjo, han rev hål på myggfönstret och pep iväg
Inte för att det gjorde någonting. Han kom då hon lockade på honom. Han såg aningens rufsig ut, men förmodligen för att han gömt sig i vedtraven, här bakom.

Då hon åkt efter middagen, satt jag på mig stövlarna och tog min lilla svarta väska och åkte bort till det första hjortronstället vi var på, där det var mest kart.

Dom var mogna nu, så jag fick nog ihop till en stor burk sylt. Det gick relativt snabbt. Även om det inte var ett överskott av bär.

Fotade nån konstig växt där i skogen också

Igår eftermiddag, for jag och Winstone upp för att hämta kallkällvatten. Berättade för Åke och Nicco idag, att vi måste åka upp en gång till. But why?? Undrade dom, förstås. Jo, jag filmade då dunken ann över och fortsatte uppför slangen och lalala. Kommer hem och ska kolla in klippet, men det finns inte. Förmodligen stängde jag ner allt innan jag gjorde något annat.

Nåväl, 2 konstigt böjda björkar, fotade jag i alla fall. För mycket att dricka, eller?

På kvällen hade vi gemensam grillmiddag. Camilla bjöd på en jättegod efterrätt, hon får korrigera mig om jag nu skriver fel, men jag tror, att det var grillade persikor. Toppade med en nötkräm samt grädde på sidan om.

Det blev bara kallare och kallare och till slut hade jag på mig dubbla byxor, sockor, 3 tröjor och en filt. Fast Winstone frös då inte, i alla fall. Säkert alldeles lagom, för honom.

Avslutar med återkommande selfie 2020. Samma stol, samma sjö i bakgrunden och det ser fasiken ut som om jag har, snudd på, samma hårfärg

2021

2022

Och idag 2023

Fiii fasen vad åren går, fast det gör dom för oss allihop, så de så Sov Gott!!

Mäster skräddaren ni vet, ta den i omvänd ordning

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 juli 2023 kl 11:00, Bli först att kommentera

Det kändes som om gårdagen blev lång och händelserik. Allt mellan ”oh no” , ”my lord”, ”my guard” , ”men hur” , lite creepy och skratt på det.

Fick dricka mitt kaffe och äta min frukost på altanen igår. Snacka om att det var efterlängtat. Värmen kröp ända in i benmärgen.

Nicco har fått lite idéer på hur hon ska bygga en vindskyddad plätt där det ska stå ett bord. Det var från början. Ni vet ju hur historien om ”Mäster skräddaren”

Ta den historien fast i omvänd ordning.

Det började med några plattor och nån form av byggnation, liknande en pergola. Nu är det ett inbyggt badkar, med lock man kan använda som bänk, eventuell strand dusch, trä istället för sten, segel åt höger och vänster. Jaja, vi får se vart detta slutar.

Det startade i alla fall med att hon hittat ett badkar utanför Norsjö, för en hundring. Jag skulle med henne dit. Men dessförinnan körde jag en tvättmaskin, laddar nästa och då far jag och Åke in till Malå och uträttar några ärenden.

Kommer tillbaka för att äta lunch och koka kaffe, då finns inget vatten i kranen. Felsökning…pumpen har slagit av. Fungerar varje gång man slår igång den, men stänger av efter 10 minuter. Det är inte heller så att pumpen är nere hos oss. Utan varje gång ska man trava upp till storstugan, upp med golvluckan och klättra ner för en brant trapp till en gammal potatiskällare. Där finns på och av grejen.

Nåväl, detta resulterar i att det blir handtvätt av det blöta som låg i maskinen. Hann få ihop lite vatten till kaffet. och värmde en stor gryta till kläderna, men då jag häller ner det vattnet i hinken (inne i köket) så är det hål i den. Gissa vem som sprang och försökte hålla djur ur vägen och hålla för en hand där det kokheta vattnet sipprar ut…

Jaja, äntligen kom vi oss iväg. Får ett meddelande på messenger

Jösses, dom kommer säkert att ringa då vi är mitt uppe i badkarsköp, sa jag. Bara så där, för att. Träffade på renar, och en massa bärplockare efter vägen.

Kör upp på en enslig, ödegård, ingen är hemma och inget svar på messenger eller mobil. Vi drar fram badkaret från höggräset, och plötsligt ringer säljaren tillbaka. Hon säger att det är fritt att gå in i huset och kolla runt. Allt ska säljas. Dörren är dock låst så vi travar runt på gård och in i ladugården. Fast nä, inget som lockade, fast hade det rymts i bilen och bara varit att pula in, så vet man aldrig….

Den här var ju as cool

Fast användningsområdet är ju väldigt sparsamt. Kanske om man satt upp den i nån tall hemma Eller så får det bli som vi skämtat om förut. Jag och Åke flyttar upp på övervåningen. Trappan spärras, men då kan vi använda den där korgen ner, då vi ska ut.
Hahaa…

Så kom dom, och då ringde Kvällspasset, told you!! Men dom skulle bara stämma av och ringa upp på 10 minuter igen. Fick en snabb visning på nedre plan. Inget som lockade, man har ju redan det mesta. Nä, vi tackade för oss och gasade hemåt. Fick stanna efter en liten stund då var det dags för radioprat.

In på snabbhandling på Ica, Sivert och Ewa hade kommit upp och Sivert skulle bjuda på sin special pizza till middag. Jag hade lovat att göra en pizzasallad till den. Det blev en sen middag, efter en lång dag med oplanerade händelser som drog ut på tiden.

Skönt att komma hit igen. Pizzan var underbar

Sen kom Camilla och Joel hit, tjopp tjopp så satt man på flotten

På ena sidan vanlig kvällshimmel

På andra sidan, solnedgång med underbara färgskiftningar

Joel och Sivert stod och fiskade. Först fick Joel upp en gädda av mindre vikt. Den slängdes tillbaka. Efter en kvart högg det igen och nu fick Nicco äran att försöka ta upp vad det nu var som nappat.

Det, mina vänner, var en gädda på 6,5 kilo. Jisses!! För min egna del hade den gärna fått stanna där den var. Men nån ville ha den, sååå…

Tillbaka i bussen vid 1 tiden. Slocknade lika snabbt som jag släckte lampan. Idag är det ingen sol som värmer. Inte just nu i alla fall, det störtregnar, men det kan ju komma.

Fick ett väldigt tråkigt och sorgligt besked på morgonen. En av våra gamla grannar som vi hängt mycket med förut, har gått ur tiden. Även om man vet, att en person kanske inte är på topp, och åldern är ju något vi alla har att dras med, så blir det ändå en chock och känns overkligt att man inte ska få träffas igen.

Inte i detta livet i alla fall. Fast jag är ju av den absoluta tron, att fortsättning följer. Inte för att jag kan säga att jag VET men man kan komma långt på tron, och detta är min tro. Hälsa Kerstin och vi ses, framöver!!

Till er andra önskar jag en fin lördag!

x 100, x 2, x 2 en jädra massa gånger

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 juli 2023 kl 09:50, Bli först att kommentera

Härligt med lite varmare grader ute. Vi fick äntligen sitta ute igår och känna värme. Fast rätt var det var, kom en så pass ordentlig skur att vi fick söka skydd under taket på bron. Vi fick skrika för att höra varandra.

Gjorde en rabarberkräm av rabarber som Lotta hade haft med sig. Så det fick bli gårdagens lunch. Gott!

Efter den så lurade Nicco lurade sedan iväg mig på hjortronjakt. Vi paddlade över till en av dom små badplatserna som finns runt sjön. Finns till och med en grillstuga, mitt i ingenstans.

Just det här placet, åkte vi ofta över till, med storbåten, då vi var barn.

Och det var härifrån, jag och min kusin Anna, simmade tillbaka till Udden, då vi blev less på våra föräldrar. Som ville vara där hela dan.

Men vi fick inte simma utan följebåt. Hennes storebror Johan, rodde en båt vid sidan om oss. Där hade ju även vi rymts, i den båten, men man vet väl hur barn eller ungdomar kan vara. Då man väl fått nåt i huvudet, då vill man testa.

En annan gång, var vi less, återigen jag och Anna, på livet på Udden. Då packade vi mat för 3 dagar, letade fram tältet och rodde över båten till just den stranden. In i skogen där vi slog upp tältet. Kommer ihåg hur svårt det var att hitta en bra plats att tälta, det fanns liksom inte. Och då vi väl fått upp tältet var det så ojämnt att vi lika gärna hade kunnat tälta i ett stenbrott. Samt att det var en reva i golvet och där ville skogens alla myror komma in i tron av att det var en genomfartsled.

Igår, då vi var där och traskade runt i myrmarken, där det var djupa små vattenhål, inte en endaste torr yta, snubbelfaktor x100 och stora myrstackar bakom var tionde träd. Så kan jag inte förstå hur i hela världen, vi ens kom på den idén.

Vi, jag och Anna, för 44 år sedan, gav dock upp innan solen hann gå ner och komma upp igen. Packade ihop, rodde hem och gömde oss i baracken, där vi åt upp hela matransonen och sov sedan mygg och myrfritt i sängarna. Kände oss något dum dagen efter, då vi var tvungna att tala om att tältningen inte var så rolig som vi hade påstått, att den skulle vara.

Jag och Nicco gav inte upp men det var drygt som tusan att gå där och inte var det ett överflöd av hjortron, vi fick lämna över hälften som bara var kart.

Men det här x 2 då vi slog ihop det, blev ändå litegrann. Och motion fick vi inpå. Solen kom fram och gassade på som tusan.

Kan tillägga att Lainejaursjön är betydligt större än vad som syns på bilderna. Åt andra hållet är den nog runt 2 kilometer lång. Tycks minnas att pappa sagt att den är 3 km totalt, men med Udden däri. Ser ju ut så här från fågelperspektiv. Röd prick, vår stuga. Gul prick, stranden vi var på igår, och blå linje där vi simmade över. Jag gjorde dock strecket lite kraftigt, därför ser Udden mindre ut än den är i verkligheten, hahaa…

Såg en rovfågel som blev jagad av en argsint fiskmås

Njöt av sol, och sedan av åskmuller och lite blixtar. Det har jag på film men iddes inte lägga ut nu.

Winstone hörde, han med, förstås

Mera regn på kvällen och en jättevacker regnbåge, även den, x 2

Bakade en rulltårta och fyllde med smörkräm och resten av rabarberkrämen, jodå, det funkade alldeles utmärkt. Lite syrligt tillsammans med den söta smörkrämen. Hade jag haft kardemumma, hade jag kryddat upp krämen med den, innan. Det stod nämligen i ett av kräm recepten att just kardemumma är jättegott att smaksätta rabarber med.

Nu skiner faktiskt solen, så jag ska ta min frukost yoghurt och gå till altanen. Kan ju inte bli bättre. Ha en fin fredag, allihop!

#&?@_-aA????? Hur ska man ens komma ihåg 2 av dessa lösen 😶😱

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 juli 2023 kl 11:29, 2 kommentarer

Igår fortsatte jag med lite finlir, sågade och räfsade.

Nicco bjöd på en stekt gomacka till lunch och efter den, klippte jag gräs och städade inne i stugan. Nicco tog den rättaste och billigaste vägen på jakt efter hjortron. I kanoten över sjön…

Hon fick då ihop ett gäng solmogna bär. Hon hittade ett ställe där det var lite varmare än dit vi var för några dagar sedan.

Jag och Winstone satt på altanen och plötsligt ser jag ett djur, ja jag var inte tvärsäker på vad det var jag såg. Det var nämligen rätt så stort. För att ni ska få en hum om avståndet, så är här en bild från altanen och upp mot lon.

Och här är djuret, som visade sig vara en väldigt STOR katt

Till och med Winstone blev fundersam.

Räven som är här på Udden eller räv och räv, det kan handla om rävar i plural. En av dom är väldigt nära, och igår kväll travade den runt vår buss med ett byte i käften. Undrar om det är den som Winstone ser, då han sätter sig vid bussdörren då vi ska gå i säng, och stirrar ut i mörkret.

Åke kom stunden efter Nicco hade landat med hjortron och kanot. Med sig hade han min nya mobil, så underbart med en kamera som fungerar. Ren och fin utan fukt som det blivit på min gamla mobil. Men den hade ju även fått 2 sprickor på framsidan.

Det blev en Samsung även denna gång, men en S22:a. Nättare och tunnare. Och givetvis var jag tvungen att fota för att känna skillnaden.

Men vilket krångel det är att byta mobil. Jisses, inte nog med att man kan gå miste om saker man haft förut (men den här gången fixade Nicco överföringen och det funkade jättebra). Men ALLA lösenord man ska kunna och mejladresser jag blir galen, på riktigt. Och där försvann BankId och swish.

Vilken jädrans tur att Nicco kom på en genväg ändå, och grejade även det, fast jag inte hade en dosa. Dessutom hade det varit värdelöst för den måste jag in på banken med. Jag har tryckt fel kod för många gånger.

Här undrar jag förstås varför i hela, humhum, man inte kan få använda BankId som lösen, istället för EN massa ”hittepå” ord blandade med andra grunkor och figurer #&?@_-aA????? Hur ska man ens komma ihåg 2 av dessa lösen. Och inte nog med det, efter ett tag ska man ju om man vill vara safe, byta lösenordet. Det är ju kört för mig. Jag är glad att jag (oftast) vet vart jag är, men inte alltid, hahaa…

Najs att stiga upp och det är varmare än 12-13 grader. Just nu visar termometern på +17 och de finns en sol ovan molnen. Vi har hunnit med kaffe ute och nu har jag nog tänkt mig ut i friska luften, igen. Så, ha en fin dag, allihop och kom ihåg, ingen är gjord utav socker, förutom pepparkaksgubbar och dylikt. Här en sista bild med panorama vy.

Lainejaur – Arvidsjaur ToR

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 juli 2023 kl 11:51, Bli först att kommentera

Winstone tyckte vi skulle ta Playa del Lainejaur svängen igår. Det här är vår lilla badstrand, inte så stor, men trevlig botten, och bra lutning.

Drog igång gräsklipparen (för att väcka Nicco) och hann gå några rundor med den igår förmiddag.

Vi gjorde oss i ordning för Arvidsjaur svängen, djuren fick stanna hemma. Som tur är så är det inte mer än 6,3 mil, mellan Lainejaur och Arvidsjaur. Så dom hade det absolut bäst här hemma.

Började med en lunch hos Hans på Hörnet. Det var gott, kan rekommenderas.

Vegetariska sortimentet var dock inte så stort. Nicco fick en tadaa…bakad potatis med absolut nada på, och lite sallad bredvid. Där kunde dom kanske kostat på ett kryddad smör av nåt slag, men dom kanske aldrig fått frågan förut, om den vegetariska menyn, alltså.

In på klädaffären, snabbvisit på Elon och sedan blev det Röda Korset. Kul att titta in på såna här ställen. För på dom flesta ställena är det ju så olika saker, beroende på vart i landet du är. Jag köpte bara en endaste liten grej, haha. Den påminde mig om barndomen. Mina föräldrar hade en likadan som stod på nyckelskåpet. En kaffe eller tekanna gjord av 5 öringar.

Nicco hittade desto mer. Hon är lite dragen åt tavelramar, och där fyndade hon absolut. Billiga fina ramar, fanns det gott om.

Plötsligt kommer det fram en kvinna som ursäktar om hon stör och frågar om det möjligtvis är jag, som bloggar på VK. Det är ju precis sånt här som är så kul. Jag vet ju att jag har läsare, men inte vart i landet eller vilka det faktiskt är. Men ibland kommer dom fram och bara säger vad dom tycker. Så himla trevligt, säger jag.

Och tack till dig, kvinnan i Arvidsjaur, som tackade mig, för mitt bloggande och att du uppskattar den. Det är ju såna som du, som blir betalningen av det jag sitter och gör, varje dag Och nej, du störde inte alls

Utanför Ica kom plötsligt, vad som måste vara den coolaste campingbilen vi skådat. Nicco tycktes hinna se att den var från Schweiz.

Ner på souvenirbutiken.

Vi började på baksidan, där det finns en liten loppis, och en kossa. En sån där ”villhöver” grej.

Jag hittade en gräddsnipa med tillhörande sockerskål (vild gissning), och dom ville jag ha.

Inne på butiken finns ju allt mellan himmel och jord. Jag köpte en present till min kund, hemma i Umeå. Tror att dom här kommer att gå hem där. Ett par torgvantar.

Själv införskaffade jag ett par vantar till vintern. Kändes varm och skön eller så är jag onormalt frusen, för årstiden.

Pepparkaksformar, kan man liksom strunta i dom här…nopp. Fast jag undrar om det är så lätt att få ut några kakor från dom där formarna?

Avrundade det där stråket med en fika på Tant Sveas. Var ju tvungen att fota lite därinne. Underbart!!

Toalettkonst finns också på stället

Jag köpte en vaniljkaka, men bilden blev jättedålig så den hoppar jag. Men jag kan tala om att det var den godaste kakan ever. Köpte även något annat, som jag inte törs visa på bild. Men om ni är nyfiken och vill veta, så… hörs vi på messenger…*nickar*

Ica för inköp av Fetaost, vidare på jakt efter en jordspade. Den som fanns här, hade gjort sitt. Gammal som gatan och träskaftet håller nog inte en livstid.

Så nu är vi delägare i denna pjäs. Delägare = ägare till halva var, 50/50.

Den hittade vi inne på XL Bygg i samma lokal som Ugglan. Sist, en snabbrunda inne på Dollarstore, innan tillbaka resan.

Vi kom oss hem men inte utan att det faktiskt hade kunnat bli en ofrivillig detour till Brunmyrheden. Åke ringde så jag pratade med honom. Nicco frågar om det där där vi ska svänga och jag svarar: Jaa!! Är du säker säger hon då hon bromsat in och svängt till höger. -Ehhm njaeee.. nej säger jag och det var ju en himla tur, haha.

Nicco bjöd på en lika god middag igår som förra kvällen. Nu med sötpotatis och fetaost med samma stuk som tidigare. Sen, mina vänner, blev det arbetshandskar på. Nicco tog upp den sista svartvinbärsbusken och sedan blev det handsågning, krattning, och köra bort allt ris, kvistar och större grenar. Nu ser det riktigt bra ut.

Kvar är det där sista finliret, men man var tvungen att ta det som var i vägen, först.

Vi unnade oss en grillkorv och lite dricka till

Idag ser vi allt en liten sol på himlen, det innebär då att den faktiskt finns däruppe. Så trevligt, måste jag ju säga. Önskar er alla en toppen dag!

Klurig vägskylt, vad gäller egentligen 🤔😶

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 juli 2023 kl 09:03, 2 kommentarer

Jo, åka till Loppis i Malå-Vännäs igår,fungerade dåligt. Den var öppen lördag och söndag,inte måndag. Nåväl, vi gjorde en sväng in till Malå i alla fall. Köpte fogsand till stenprojektet, köpte ett par gummistövlar till Nicco. Sorry men, har man storlek 35 på fötterna, så finns det knappast ett par damstövlar, utan det blev på barnavdelningen.

Var in på Gräddhyllan/Nystedts kläder och tadaa…REA skylten återställde ordningen. Utan den, ingen sommar.

Och går man in på det stället så må man ju fika också. Citronbiskvi satt fint efter deras mjukmacka.

Här står även förlagan till våra stolar runt vårt grillplace, hemma i Umeå.

Då jag såg den där, för x år sedan, och plussade ihop den med hjulen och sitsarna från slåttermaskinerna. Frågade jag Åke om man inte skulle kunna göra en stol av dom delarna. Och det kunde han ju!

Snopet med denna skyltning inne i Malå. Är det valfritt mellan 30 och 50 eller vad kan dom mena

Inspekterar domänerna, varje dag, med Winstone, förstås.

Fyllde på mer sten, och Nicco fick upp den andra svartvinbärsbusken. Sen grejade hon middag medan jag tog sista lasset sten och dressade av mig vadarstövlarna. Hon bjöd pånåt supergott…och så enkelt.

Här ligger grillost, ugnsbakad vitkål, paprika, zucchini, auberguin, vitlök och basilika, kryddad med salt och peppar och toppad med Gruyere ost. Alltså, wow! Det här skulle passa som en förrätt, om man delade grillosten på 4 bitar och toppade med dessa grönsaker. Jo, vi använde även hennes vingrätt, med vitlök i, över grönsakerna.

Fortsatte arbetet utomhus, med sanden, och hoppade plötsligt på trädet, som jag tror är en al. Så här såg den ut innan.

Och efter gårdagens lilla klippning

Nu ska dom tjocka stammarna sågas bort och kvar ska det bara vara 2 träd, en björk och en al, snyggt och prydligt.

Sambo stod och skrek att han ville ut. Så han fick joina oss, gick bra, först i alla fall.

Sen ville han testa att klättra i träd och sprang och ropade efter polare så Nicco var tvungen att sätta in han i stugan igen. Den där katten har ju ingen stoppknapp överhuvudtaget.

Lainejaur, Springliden coh Mörttjärn har numer ett gemensamt namn, nämligen Vindbyarna. Byarna tog initiativet till en vindkraftssatsning och lyckades förhandla till sig en ekonomisk ersättning från Skellefteå Kraft.

Roland Lundqvist fick idén redan 2005. Då han gjorde en förstudie och kom fram till att byarna själva inte skulle ha ekonomisk möjlighet att bygga vindkraftverk.
Han och byborna i Springliden bildade en ekonomisk förening tillsammans med grannbyarna Lainejaur och Mörttjärn och tillsammans med Malå Sameby tog de kontakt med Skellefteå Kraft. Skellefteå Kraft bestämde sig för att bygga 16 vindkraftverk.

Ingen av byborna är berörda som markägare men den gemensamma föreningen lyckades ändå förhandla fram en ersättning från Skellefteå Kraft. Så därför har vi vindkraftverk uppe på bergen. Såg lite spöklikt ut igår natt, då jag gicki säng. Där dimslöjorna sänktes sig ner över ”vindbyarna”.

Idag är planen att åka till Arvidsjaur, vi lunchar där och kollar runt lite på små affärerna. Jag ska köpa ett skal och glas till min nya mobil, som Åke hämtade ut igår. Tänker inte riskera en spricka i glaset…igen.

Nu vill Winstone ut på morgon promenad, så vi önskar er alla en fin tisdag, från ett små grått Lainejaur.

Inte visste vi vart vi var, inte

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 juli 2023 kl 12:34, Bli först att kommentera

Åke åkte hem igår. Han var lite less på regn och rusk, även om det är det i Umeå också. Där är det kanske mest skillnad i temperatur, tänker jag. Vi har 12 grader här, i detta nu. Winstone struntar då i att det är hundväder.

Nå, han tar några dagar hemma, fixar gräsmatta, köper saker som finns där men inte här, till hans projekt. Och förmodligen, njuter han lite i teverums soffan också. Ett bra place att vila upp sig på, med teven på, i bakgrunden.

Men… vad kan man då göra här, för att hålla värmen, månntro? Jo, man kan ta på sig arbetskläa, tejpa fast diskhandskarna med gorillatejp och hoppa ner i sjön.

Precis vad jag gjorde igår. Onaturligt varmt i vattnet, jodå, jag vet, galonisarna/vadarstövlarna, gör att man slipper bli blöt. Fast man måste ändå ner med armarna i vattnet. Den där tejpningen, var dessutom värdelös. När jag pausade och skulle ta bort tejpen så tog den även med plasten i handskarna.

Nicco grävde upp en svartvinbärsbuske, och langade sten tillsammans med mig. Vi la ner 3 stenplattor så nu är hela sidan mot altanen, stenbelagd samt sjoket av sten ner mot sjön. Kvar är att fylla upp små hålorna och sen ska det på sand, så det sätter sig lite.

Passade även på att ta rätt på järn och metallskrot som jag fyndade på botten.

Vi kände oss lite suspekta där vi gick omkring med storstövlen, spadar och skottkärra. Passerade nån båt och vi tänkte att dom kanske tror att vi håller på att gömma undan något lik.

Mitt emellan sent mellanmål och middag, så hittade Nicco på att hon ville åka till Jokkmokk, vårat Jokkmokk då. Osäker på stavningen, faktiskt. På kartan ser det ut som man stavar kk, men tror mig ha sett andra kartor där det stavas med ck. Well well, huvudsaken, jag vet vart jag är….hehe.

Vi tog vägen till Kokträsk, den vägen är det säkert över 25 år sedan jag åkte. Vi brukar ta den som går vid Skellefteälven. Och givetvis, så passerar vi Kokträsk i jakten på en avtagsväg till höger. Men hamnar på en: ”FARA kör på egen risk, hinder kan förekomma väg”…till vänster.

Den var snäv, lerig, blöt och på sina ställen, med gräsmatta i mittensträngen. Om vi tyckte att vägen till Hedberg, var en skitväg, så var den, rena rama autobahn, i jämförelse. Oh my, here we go again!! Vi svängde höger, sen svängde vi höger och när vi gjorde det för tredje gången, så hade vi nog insett att detta kunde omöjligt vara den väg vi skulle ha kört.

Jaja, vi kom slutligen till en vändplan, körde tillbaka och kom underfund med att vi skulle ha kollat till höger, betydligt tidigare, i Kokträsk. Nu iddes vi inte köra tillbaka samma väg utan tog 2 vänster och sedan höger. Lite vilse i pannkakan var vi allt.

Så här ser det ut, vi är på Udden, markerat med gult, vi skulle upp till krysset. Den gröna linjen skulle vi ha kört, men vi tog den röda och hamnade utanför kartan, haha.

Här en enklare version, krysset skulle vi till fast…

Och det roligaste av allt var att i mitten av alltihop, kommer vi fram till ett STORT stenbrott, där dom ställt massiva stenar som hinder, vi svänger vänster, för det är det enda alternativet. Och där öppnas plötsligt vägen upp, Nicco tittar ner och ser denna damm. Jösses, mig veterligen har jag aldrig sett den förut.

Möjligtvis om jag och Åke, för 35-39 år sedan, utforskade skogarna här omkring. Men i så fall har jag förträngt det.

Renar fanns lite överallt, Winstone såg smått frustrerad ut där han stod och flåsade.

Följde vägen och hamnade jämsides med älven och sen kom vi ut på storvägen som leder antingen till Arvidsjaur eller tillbaka till stugan. Renar även här efter.

Dodgen såg ut att ha varit på äventyr, i alla fall.

Nicco fixade en sen middag. Och denna potatispizza på libabröd, är nog den godaste jag ätit, så här långt.

En riktig arbetsdag, blev det. Vi får saker gjorda och det känns jättebra. Styrketräning fast med naturliga redskap, så att säga. Stenar i vattnet är lätt, men prova kasta några kilon över en kant som är i brösthöjd…jisses.

Idag blir det en Loppis sväng till Malå-Vännäs, och sen blir det säkert mer arbete på det. Finns alltid nåt som borde göras, här. Önskar er alla en fin måndag!

X:et, min gammelmorfar, en cooling 😎😁

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 juli 2023 kl 10:38, 2 kommentarer

Vi packade in oss i Niccos Dodge igår och drog iväg till Hedberg. Som ligger 3,7 mil från vår stuga.

Svänger av i Rönnliden och hamnar på en lerig bilväg, som vi får åka på i 1,7 mil- Upplevelsen blev typ 10 mil in the middle of nowhere. Och det hade inte förvånat någon om vägen hade upphört i ingenmansland.

Åke tyckte till och med att vi skulle sno om, efter 20 minuters guppande och slirande.

Så kommer vi plötsligt till bebyggelse, och ser till och med 2 tjejer som är ute och rastar en hund. Men ingen skylt, HEDBERG. Vi vänder, och åker ner en bit på tillbaka vägen, tror nämligen att huset vi såg på bild, var just där. Men det var fel. Vänder igen och frågar tjejerna om dom vet vart huset är. Jodå, dom visste, vi skulle upp på ”storvägen” och köra ner till partytältet, där skulle vi se en massa bilar och folk. Och det gjorde vi. Fast 3 bilar var kanske inte en hel massa. Men Loppisen i Hedberg, var säkert byns happening.

Det var då trevligt folk där. Vi var i sista stund och med ett fika köp så fick vi ta av precis allt vi ville, det var ju väldans snällt. Och n´Åke, hittade ett par, tadaa…senapsgula hemstickade sockor. Senap är viktigare än alla världens danser, you know!

Kvinnan som sålde dom, var en gammal klasskompis till min mamma. Det hade hon och Åke kommit fram till då dom stod och talades vid.

På hemvägen stannade vi av i Springliden, där vi sett en skylt om garageloppis. Åke köpte ett vitt renskinn, för 150 kronor. Jag hittade en liten inredningsdetalj.

Lite prat med paret som bodde där och vi kom fram till att mannen, är tremänning till min mamma. Han berättade att han följt med Börje, min morbror, hem till Jockmock Johan, alltså min gammelmorfar och nu pratar vi om Malå Jockmock på andra sidan Lainejaursjön. Där mamma och hennes syskon bodde då dom var barn. Och min morfar Everts, pappa, Johan, även kallad Xet, hade ett rum i det lilla huset. Han, killen som spådde i kort…en riktig cooling 😎

Förvånas än idag över att Ä:et inte verkade finnas i alfabetet

Lite roligt ändå, att bara man kommer in i prat med folk så knyts man samman i släktband. Paret hade söner och ja, det blir då mina fyrmänningar, hoppla!!

Skrev nåt smått kryptiskt igår, om mygg och småknott. Fast jag spårade lite, i texten stod det faktiskt flugor och småknott. Nåväl, jag skrev sedan och jag citerar: ”Tur att vi inte har så många av dom, i alla fall. Men med detta regnande så dränks dom väl i vattenpölarna.”

Det var en ren…skär…lögn!! Vi hittade myggen igår, då vi egentligen hade ett mission, att hitta hjortron.

Jämmarns vad många dom var och jätte ilskna. Inte hjortronen nu utan myggen.

Det var många kart, så dom fick sitta kvar.

Och, ja, kan det ha blivit 3 dl mogna hjortron som vi frös in. Men vi fortsatte till ett annat mygghål och plockade ihop lite blåbär. Några hamnade i en påse i frysen, och resten fick hamna i en vetebulle med vaniljsås i botten och blåbär på toppen.

Så vi fikade bulle klockan 22, då dom var klar. Är det semester, så är det. Och regnar det så gör vi saker i alla fall.

Ha en fin söndag, allesamman!

Världen var för ett kort ögonblick, varken rund eller platt, utan konkav

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 juli 2023 kl 11:15, Bli först att kommentera

Skrollar på FB, hjärnan registrerar lite ditt som datt och hit och dit. Jag hinner se en del av gruppnamnet: VI SOM ÄLSKAR NORRLANDS, och sedan sätter jag ihop slutet på inläggs skrivarens mening : flugor och småknott.

Då tvärnitar jag i skrollandet, rullar tillbaka för att se vad tusan detta handlade om. Fast det var ingen grupp för dom som älskar flugor och knott, hahaa… Trodde världen plötsligt inte var rund längre, inte platt heller, utan rent ut sagt, konkav.

Vem gillar liksom dessa små bitande huliganer? Tur att vi inte har så många av dom, i alla fall. Men med detta regnande så dränks dom väl i vattenpölarna.

Åke håller på att bygga ett förråd, inte tvärgjort på en dag. Själv stod jag på skalle i allt gräs som vuxit upp vid sidan om vårat steniga projekt. Slet upp allt för hand, och det tog sin lilla tid. Känns definitivt på baksida lår idag.

Sen fortsatte jag och Nicco med olika projekt. Barbrodet fick ligga på paus igår. Först åkte vi och körde lite discgolf som grannarna här nedanför har fixat vid Lainejaurs byastuga. Tror dom har 11 korgar, sen tror jag som är en något orutinerad nybörjare på sånt, att alla korgar är placerad bakom 3-6 träd, på pin kiv.

Nicco kunde det där bättre än jag i alla fall.

Promenader i omgivningen med Winstone.

Humlorna är ju små gulliga saker

Filmade även en rovfågel, som dök på ett byte, men den syntes dåligt via min mobil. Winstone stannade dock och vädrade då vi gick ner mot nedslagsplatsen.

Efter middagen kom spaden fram och vi turades om att gräva upp gräset där stenpartiet ska få fortsätta växa. Hittade en intressant slang…

Vi trodde först att vi huggit av vårt befintliga vattenslang till stugan. Men det visade sig vara en blindgångare, tillhörande vår gamla stuga som inte finns kvar längre. Det var ju lite tur, det med.

Idag får vi se vad som blir. Det tadaa…regnar, men man brukar samtidigt säga att vi inte är gjorda av socker så…

Önskar er alla en fin lördag!

Ha inte så bråttom med att växa upp, ni hinner vara vuxna

För mycket att dricka, eller?

Mäster skräddaren ni vet, ta den i omvänd ordning

x 100, x 2, x 2 en jädra massa gånger

#&?@_-aA????? Hur ska man ens komma ihåg 2 av dessa lösen 😶😱

Lainejaur – Arvidsjaur ToR

Klurig vägskylt, vad gäller egentligen 🤔😶

Inte visste vi vart vi var, inte

X:et, min gammelmorfar, en cooling 😎😁

Världen var för ett kort ögonblick, varken rund eller platt, utan konkav

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten