Funderationer mitt i natten

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 maj 2023 kl 06:41, 2 kommentarer

Jag har legat och funderat, sedan 03.30 i natt. Vaknar så fort jag hör Winstone. Han ställde sig upp och flåsade en stund, innan han la sig igen. Så här har han nu gjort sedan han föll, förutom olyckskvällen, då reste han sig inte alls.

Tror ju absolut att det är för att han ändrar ställning, och det gör ont för honom. Har även börjat fasa ut kortisontabletterna, och det kan ju göra sitt till.

Nå, där börjar jag ju grubbla över situationen, våra planer, hur ska man prioritera, och hur det kan tänkas se ut i sommar. Men framför allt, tänker jag på Winstone och vad man nu borde undvika, att utsätta honom för.

Vi skulle ju dra till Piteå på tävling. Logistiken löstes med Elisabeths generösa erbjudande. Men… bussen ska med, Winstone är med oss, oavsett, vi kan inte lämna bort honom till nån som ska se efter honom. Och här kom då tankarna. Han som brukar ställa sig upp i bussen, med jämna mellanrum.

Och även då vi lämnar honom i bussen…

Nä, det går ju fetbort. Och hur löser man det? Han brukar vilja springa in i bussen då dom större bilarna startar upp. Det kan han inte heller få lov att göra. Vill jag ens utsätta honom för allt vad det där kommer att innebära, och vad händer om han måste tas till Sundsvall för en CT röntgen.

Och slutligen, rent ekonomiskt…är det värt det? Nu är inte ens anmälan öppen än, men ska jag gissa så kostar enbart tävlingen några tusenlappar. Bränsle till bussen, 2000-2500 kronor till. Elisabeth skulle givetvis ha fått betalt både för ekipagen och för chaufförsjobbet. Allt det där må ju vara.

Folk reser till utlandet och bränner pengar, vi reser inrikes och bränner pengar. Nöje som nöje, fast… Då var det återigen Winstone. Och vad kommer den kostnaden att sluta på? För mig handlar det inte om pengarna då vi pratar om killen, utan det handlar ytterst, om vad som känns mest rätt för hans del. Och där är tävlingen inte, prio 1.

Det, mina vänner var precis vad jag kom fram till innan jag gav upp mina andra planer på att försöka somna om.

Samtidigt som jag tänker att, ALLT, har sin tid och plats. Inget står och faller med att man gör ändringar i sina planer. Vi vet inget om morgondagen. Det kommer att komma andra tillfällen att göra det man tänkt. Det får vi i alla fall hoppas och tro på.

Så här sitter jag och har inmundigat kaffe, i tystnad och stillhet. Enda ljudet kommer från nån enstaka bil som kör förbi, och knapptryckandet på tangentbordet, då jag skriver. Rätt trivsamt ändå, att känna och höra tystnaden och sedan hur allt sakta men säkert vaknar upp.

Då vi satt ute i förrgår, undrade Åke ifall vi kanske skulle ha fixat ett humlehotell (läs insektshotell). Det är ju så poppis att ha.

Mjaha, sa jag och funderade en nanosekund. Kan dom där gigantiska humlorna och getingar man ibland ser och som man tror är muterade på nåt sätt, vara hotellgäster, månntro Dom har levt lyxliv på hotell…all inclusive, inte underligt att dom blir stor.

Kom på att jag nog hade en bild på ett insektshotell på min blogg. Kommer nämligen ihåg att jag fotat ett sånt, då vi var på Åselemarknaden. Fast…mitt minne sviktar ibland. Det här var bilden.

Och under den hade jag skrivit att den påminde mig om ett insektshotell

En annan funderation jag fick, var på min promenad igår. Har ju stegräknaren på mobilen, och på den ställer man in i centimeter, hur långa kliv man tar. Men motionsmässigt, om jag går med en som har betydligt längre ben än jag och därför tar längre steg. Får den samma motionseffekt som jag, ifall jag måste ta 1½ steg på den andres 1 steg??

Jag måste ju lyfta mina ben oftare, och det borde rimligtvis betyda att det går åt mer energi för mig. Eller är det farten det hänger på? För en som tar längre steg, kommer fram fortare, och den som går eller småspringer, borde ju ändå förbruka mer energi. Har ni, nån teori? Eller måste jag nu gå och klura på det där till döddagar.

Nej, tänk vad skönt det hade varit om jag somnat om innan jag började fundera så jäkla mycket. Då hade jag legat och sovit nu. Fast… min dag blir ju lite längre, i alla fall *nickar lätt och småler (fast hon vet inte åt vad, hon ler).

Ha en fin onsdag, allihop!

Selleri…har jag hört ska…fast 😫

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 maj 2023 kl 09:29, 8 kommentarer

Selleri, har jag hört, ska vara så fantastiskt gott, enkelt och användbart. Till och med något som är nyttigt för hundar.

”Selleri är verkligen en fräsch ingrediens som kan lyfta vilken maträtt som helst!”

”Selleri innehåller nästan alla de mineraler och vitaminer din kropp behöver.”

”Här är en av fördelarna med selleri som du kanske inte vet om: Det kan hjälpa till att förhindra eller minska bildandet av smärtsamma sår.”

”Vi bör alla äta mer selleri. Denna grönsak i uppfriskande smak har många näringsmässiga fördelar är det bra att i vår dagliga kost.”

”Ja, hundar kan äta selleri. De rekommenderas ofta som en viktminskningsbelöning eftersom selleri är mycket låg i fett och kolesterol samt är en utmärkt källa för fibrer, vitaminerna A, C och K, folat, kalium, och mangan. Selleri kan också fräscha upp din hunds andedräkt.”

Så med all denna info, föll jag för trycket och köpte hem selleri.

Själv har jag under mitt snart, 56 åriga liv, ALDRIG smakat selleri förut. Och nu sitter jag här med detta packe och undrar ifall det är nån som vill ha det…varsågod, hör av er och hämta. Fiii faliken, vad dåligt, tvitvitvi. Till och med Winstone, som ätit allt förutom räkor, spottade ut sellerin.

Apropå Winstone, så byggde Åke en ramp till honom igår.

Och ja, han går på den. Tog väl en stund men nu så. Vilken kämpe han är, vår Mr W. Och hädanefter får han gå där och inte i trappan.

Får försöka luska på nåt vi kan ställa till bussen också. Där är det ju mycket tightare när man ska in och ut.

Och apropå att inte ha provat på vissa saker. Snus, mina vänner, är nåt jag testat vid nåt enstaka tillfälle men aldrig någonsin fallit för. Nä, usch, åt det med. Däremot fanns det nåt som hette Oliver Twist tuggtobak, och det var nåt jag kunde tugga på, nån gång ibland…very looong time ago.

Nå, här kommer en lista på olika snus sorter och vilka som kan tänkas använda det, haha.

Avrundar dagens inlägg med gårdagens upphittade. Som var ett glas till ett par solglasögon.

I mitt inre, spelades först låten solglasögon med Docent död upp. ”Bakom mina solglasögon, kan jag va mig själv… Den byttes ut till Hello darkness my old friend, och sedan, till låten i wont let the sun go down on me med Nik Kershaw, Här ploppade alltså glaset ut och ägaren fick äntligen se ljuset… Fast bara på 1 öga då

He gäll att använn rätt taktik. Kärlek ❤️ eller pengar, kanske 💰

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 maj 2023 kl 08:03, 10 kommentarer

Åke gjorde sig redo för för att kliva ut genom dörren igår. Kommer in i hallen och säger: -Kolla, vad hipp jag är! Och visar stolt upp sitt bara knä.

-Du, sa jag, din mamma hade INTE hållit med om det. (10 sekunders TYSTNAD). Hon hade gett dig tusen spänn så du hade fått åka och köpa dig ett par nya Jeans.

Nu är det 18 år sedan, min svärmor dog. Helt knäppt, att det gått så lång tid. Men minnena lever kvar. Och jag VET, att hon in facto, hade gjort precis som jag sa till Åke. Han var inte så villig att klippa sig, back then heller. Och hon var inte sen att sticka till honom en 500 hundring så han kunde gå till frisören.

Ja, då blev han ju mer eller mindre tvungen att göra det. Det var ju inte som om han tackade nej till pengarna heller. Hm…är det så jag ska göra, månntro

Annelie, min vän på Rote (i Renbergsvattnet), kör med andra taktiker. Hon la ut detta för någon dag sedan och nu citerar jag, med tillåtelse av henne.

”Jag blir rörd. Denna fina vickflakaskäppa fick jag av en underbar granne för några år sedan.

Vi tjärade den och fyllde med blommor. Tyvärr far blommorna illa när det kommer störtregn så jag frågade min älskade make.

-Kan du inte göra ett tak till den? Som ser gammalt ut? Typ takspån. NEJ sa han. Så jag gjorde som vanligt, pratade med min underbara svärfar och det visade sig att maken redan pratat med honom.

Nu på morgonen for de och tog ner en tall för att göra takspån men den dög inte tyckte de. Så ut igen och leta efter en lagom tjock asp. Sågade den i lagoma bitar och gjorde takspån i hyveln på hembygdsområdet.

Nu är gubben ute och ska göra takstolar. ❤️ Svärfar lärde mig att jag INTE får säga hästkärra så detta var sista gången.
Det heter Vickflakaskäppa!

Tänk så omtänksamma gubbar jag har ❤️❤️❤️”

Efter det kom ett inlägg om själva görandet. Här tycker jag att det är så fantastiskt och imponerande, vilket arbete dom gör. Och när jag sitter och kollar igenom bilderna så tänker jag ju bara på min pappa. Hade han funnits i livet hade det lika gärna kunnat vara jag som gjort ett inlägg om honom och nåt av alla projekt han höll på med.

Det satt sällan fast! Jag vill nu visa vad dom gjorde, så här kommer bilderna och Annelies egna beskrivning om händelseförloppet. Det är alltså hennes man Ulf och svärfar Kjell, som är på bilderna. Jag älskar varje ord och bild… och slutet, WOW!!

”He gäll å hitta en tall som ger tak å int ha voxi för fort”

Sen ska man si dell att virke int ger vride

Godkänt

En rikti gammtall

Barkas ve barkspadan

Kapas i tre olika längder

Wow! Hyveln på hembygdsområdet!

Först varve. He ger viktit att fibern ligg åt rätt håll

Andra varve

Den här användes till att måtta ut vart nästa sporann skull lägges

WOW ❤️❤️❤️ Nu ska nock och kantbrädor fixas. Sedan vänta på solig dag och tjära själva vagnen.”

Tack Annelie för att jag fick dela, och jag är fortfarande fascinerad över hur mycket kunskaper din svärfar besitter. Vilken guldgruva för din man, som inte bara har det i generna, utan även får såna här tillfällen att göra sakerna ihop med sin pappa.

Nicco kom hit på middag igår och efter den åkte vi till träningen. Med bil för att undvika att bli plaskblöt innan vi hunnit dit. Mig gjorde det inte så mycket. Jag gick till Umestan igår förmiddag, på egen promenad.

Åke har nu kapat balkskor så dom ska jag måla. Hade ju trott att vi skulle kunna måla staketstolparna igår, men det var innan vi såg att regnet skulle styra dagen.

Idag blir det samtal till Försäkringsbolaget. Jag vet inte riktigt hur man gör anmälan då man fått faktura och inte behövt betala på plats. Finns inga koder på fakturan som dom vill att man ska skriva in på anmälan via nätet.

Ska givetvis ut en sväng och sedan är det jobbet som kallar. Önskar er alla en fin måndag!

App konst eller konst i en app

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 maj 2023 kl 09:23, Bli först att kommentera

For och köpte färg till utedassets insida igår. Det blir en grönaktig ton därinne. Blir säkert bra, vi har dessutom genomskinligt plast tak, vilket gör att man får in ljus.
Sen blev det svart färg till staketstolparna samt en annan, svart färg som man kan måla på balkskorna, brevlåda etc.

Nicco ska köpa färgen till ytterdörren på stugan. Kan bli blå…gul, eller vem vet. Vi får se!

Apropå att se… visste ni att man på vissa utvalda platser, kan se konst via ett promenadstråk, men inte in real? Utan du ser konsten via en nedladdad app i mobilen. Du måste dock gå promenaden för att kunna se det.

Såg det på vk.se igår. Här ser ni lite av hur det ska fungera. Och vart det finns.

Tvättade teverumsfönstret och åkte till Expo. Hamnade bakom 2 finbilar. Fjuppe äger denna.

Den här vet jag inte vem som äger, men det såg ruskigt kallt ut, hurven…

Hittade en konjaksfärgad gardin på Expo, som passade bra till det övriga, i vårt teverum, tycker jag.

Gick till återvinningen och noterade att dammbygge är på G.

På vägen tillbaka, såg jag plötsligt en svallvåg längre upp i Tvärån, stod länge och kollade om jag skulle djuret, men gick bet. Kan ha varit en… haj , eller…tadaa, en bäver , kanske. Borde fixa en fejkfena och sätta ner i ån, haha…

Var en massa bilträffar igår. Vårmönstring och allt vad det heter. Vi åkte på en egen cruisingrunda. Vi är ju som nalta eljest! Behöver inte följa med strömmen hela tiden.

Letade fram mina svarta Converse, dom var lite smutsiga, minsann.

Så jag testade att tvätta med handsprit och Yes. Funkade bara bra. Så nu är dom redo att användas (och smutsas ner igen).

Mors dag idag! Så grattis till min mamma…

Och grattis till mig själv och alla andra mammor.

Ha en fin söndag, allihop!

U.F.O:s är märkliga ting…🛸👽

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 maj 2023 kl 10:39, 4 kommentarer

Oj vad svårt det är att tänka framåt, vad Winstone gjort och vad han numer, inte alls ska försöka sig på. Hans favorithörna är uppe i soffan, men nu är det färdighoppat dit. Han ser så obekväm ut då han ska hitta rätt sätt att lägga sig ner, på. Han backar med framtassarna men tar sig som ingenstans.

Så…snabbgoogling på nätet, hittade en hundbädd med foam dyna, men jag vill inte beställa den då jag vill känna hur den faktiskt känns, innan. Åkte ut på Dogman, där fanns en men med kant runt hela bädden. Den jag hade hittat, hade bara 3 kanter. Gjorde för lite äldre hundar som kan ha besvär med lederna.

Nå, jag köpte den på Dogman, finns dragkedja på den inre kanten, så jag kunde ploppa ut innehållet i framkant. Om Winstone älskar den? Mjaa, bedöm själv!!

Åke stannade hemma och donade på. Han är en hårt arbetande man, slipar grindstolpar och kapar balkskor.

Jag trodde att man skulle se lagret av damm som faktiskt täckte hela fejjan, men… jaja.

Besöket hos dietisten gick fint. Jag har tappat 4 kilo på 4 veckor, och 11.5 kilo totalt sedan Hemavan resan. Inte för att det var målet, utan det är vad som händer då man justerar kosten och börjar röra på sig lite mer.

Hon tyckte att jag skött mig snyggt, men hon lämnar över till läkare nu. Så får vi diskutera eventuell medicinering. Min kropp vill tydligen inte sluta producera insulin vid fel tillfällen och jag vill inte leva med att hela tiden, planera vad jag ska göra och när, ifall det handlar om matintag och rörelse. Jamen, det låter väl bra, tänker jag. Man kan åtminstone få höra hur man kan resonera och vad en eventuell medicinering innebär.

Gick morgonrundan själv. Gick bort till storgatan…

Sedan upp till den så kallade, övre koporten.

Som leder ut till Rödäng. Och kolla, varför har jag inte tänkt på den här förut.

När jag såg den, tänkte jag att det måste ju vara start eller landningsplats till det lilla Ufot borta vid Tvärån.

Går nerför backen och vad skådar mitt norra öga…

Ett till litet U.F.O

Jämmarns! Jag som bara tycks ha vetat om det som är närmast oss. Och jadå, det stod kvar så det var ju knappast det, som utfört en flygmanöver.

Hade besök av domherrar på gården igår.

Här tror jag att det är både en herre och fru.

Åke satt ute och fick plötsligt se en hackspett som försökte knycka mat ur frömataren. Nu börjar det på bli livat i holken.

Fick en mors dags hälsning från Theresé. Hon har sytt kortet…förstås (även om det nu var med mönster. Däremot har hon gjort nyckelringen själv…läder och stans. Både snyggt och Coolt att hon fixar sånt där.

Tvättade köksfönstret igår kväll. Så idag har vi EXTRA fint väder, hahaa…

Ha en fin lördag, allihop!

Det är som det är, men inte alltid, helt klart!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 maj 2023 kl 07:59, 2 kommentarer

Winstone var absolut inte på topp igår morse. Han ville varken äta eller dricka. Även om han gick på gamla vanor. Han vill i sitt huvud, men inte kroppen. Så jag ringde Björkstadens men dom hade inga akuttider förutom möjligtvis idag men då skulle man hinna vara där, först.

Nä, det var ingen bra plan tycker jag utan ringde tillbaka till Distriktsveterinärerna i Vännäs. Bar ut Winstone till bilen och drog iväg dit, igen.

Ny undersökning, hon ville ha en second opinion, in kommer sedan 3 till. En av dom gör en massa tester, kollar reflexer och så vidare. Winstone är märkbart sämre i vänstra bakdelen. Det ser, till och med jag. Baktassen vill inte hänga med.

Dom tror att det kan vara en skada på ryggraden. Här finns en del att välja på, det kan vara diskbråck, men även andra saker. Så nu börjar vi i alla fall med annan behandling. Medicin som ska smärtlindra samt en annan som ska ta bort eventuell svullnad runt skadan. Vi ska då börja märka skillnad, på 3-4 dagar.

Så i mitten av juli, får vi se vart han är i sitt helande. Och sedan får man givetvis, utifrån det, bestämma hur man ska gå vidare. Man kan göra en CT scan, där man kan få information om både mjukdelar och skelett. Den proceduren utförs i Sundsvall. Men… vi behöver inte tänka så långt, just nu. Utan vi hoppas på det absolut bästa, och tar, dag för dag, precis som den kommer.

Igår var det i alla fall en lång dag för Winstone. Han fick ligga ute på gräsmattan med oss, ett tag.

Men i övrigt gjorde han inte så mycket mer än så. Gick några steg utanför staketet, men fick bäras tillbaka. Håller en tumme på att medicinen han nnu fått på morgonen, ska ge honom en liten extra kick.

Med allt detta sagt och skrivet, så har jag också funderat en hel del. Tror att min bedömning kan stämma utan att jag är utbildad i ämnet på något sätt. Säg nu att det är ett diskbråck. Den skadan kan han ju ha fått i julas, då han halkade omkull. Sen har inte den fått läka helt ut, och då behövdes inte mer än detta, för att det skulle rivas upp igen.

I så fall, kan man säga väldigt krasst, att Veterinären vi var till då, gjorde en felbedömning då dom pratade om höftkulan.

Nå, det gör inte saken bättre för vår Winstone idag, han är där han är.

Jag och Åke for en snabb sväng till Sävar med Camaron. Bara för att komma ut en stund och tänka på annat. Det var stor uppslutning på macken.

Hem igen till regn och blåst. Jag och Nicco tog bilen till träningen. Men främst för att vi båda två, led lite av ont i fötter och ben, haha… Kan vara en efterdyning av allt gående och tränande. Vi kan väl i alla fall, säga så! Sen vet vi väl alla, initialt, att man ska bryta av träning med annat, ibland, bara för att ge kroppen en förändring.

Man kan även träna hjärnan med att tänka annorlunda. Titta på den här bilden och se om ni faktiskt, kan se två olika saker. Vad ni tror först att det är, och sedan vad det verkligen är.

Med det önskar jag er alla en fin fredag!

Inte alls så roligt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 maj 2023 kl 08:40, 6 kommentarer

Nej, idag känns det inte som om jag kan lägga ner energi, på att försöka få till ett något så när, läsbart inlägg. Var på Avion igår, jobbade, kom hem.

Åke gick ut den där sista svängen med Winstone. Jag sitter i teverummet och plötsligt hör jag en hund som skriker utöver sig. Jag fattar inte att det är vår Winstone, utan försöker koppla, hur ljudet skulle stämma in på vad jag ser och vad jag hör.

Men får rätt fort, onda aningar. Tittar ut och ser hur Winstone släpar sig runt med frambenen

Ojoj, vad ont det gör att se ett djur ha så där ont. Såna här gånger man önskar att dom hade kunnat prata. Bär in honom, kollar det jag kan kolla utan att göra honom illa. Han sitter och flåsar och skakar i hela kroppen, så jag ringer akut veterinären, som givet finns i Vännäs. Får valet om att vänta till idag… men aldrig. Man ser ju en natt framför sig med en hund som inte ens vill lägga ner sig och som andas stötvis, så vi packar in honom i bilen och åker dit.

Han har uppenbart jätteont över höfterna, men veterinären kan i alla fall konstatera att höftkulorna sitter där dom ska, annars hade han aldrig kunnat belasta benen. Men där finns ju en del muskler, Artros kan också vara en bidragande del, (samt hans ålder, förstås) men är ju givetvis inget man utreder mitt i natten.

Han får 2 sprutor smärtstillande och idag ska det hämtas ut mer tabletter. Blir det inte bättre på några dagar, ska jag höra av mig igen. Kan ju säga att det ser inte så bra ut, i detta nu. Han vill inte ställa sig upp, självmant, så det är bara att vänta och se hur dagen ter sig.

Släckte lampan strax innan 2, så det kan bli en segare dag än normalt.

Ha en fin torsdag, allihop!

Risk analysera idiotiska saker istället…

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 maj 2023 kl 08:57, Bli först att kommentera

Såg att vk.se la ut artikeln med den fallande lampkupan (som jag hade i bloggen för 2 dagar sedan) på Facebook. Där kan man ju förstås, lägga kommentarer om man vill. Och jag reagerar på en som skriver och ifrågasätter, ”VARFÖR”, man väljer att gå just där, då det finns en skyddad cykelbro att gå över.

Så givetvis har jag påbörjat svar på tal, flera gånger, men sedan raderat. Jag vill INTE lägga mig i alla gånger, utan tänker att konstiga kommentarer, visar mer vem dom människorna är. Varför ska jag lägga energi för att öppna ögon på folk jag ändå tror, är dömda att vara mindre bemedlade att fatta. Och varför skulle mina ord sätta igång nån annans tankeverksamhet.

Dom kan ju sitta där och tycka att jag är lika korkad, såå…

Men, mitt svar till den killen, hade i alla fall blivit nåt i stil med (och nu får man bara tänka svordomar, inte skriva dom): ”Så du menar (namn på killen), att den dagen, om den kommer, och du är med om en bilolycka, som beror på att du körde på en väg under vägarbete, så får man fråga dig, varför du valde den vägen. Du har ju en annan du hade kunnat ta.

Eller, du väljer att ta den där ”säkra” cykelbron, som egentligen blir en omväg, med tanke på vart du ska. Och där kommer plötsligt en skata flygande med en stor sten som den släpper rätt i skallen på dig. VARFÖR valde du att gå där just då, du hade ju kunnat vänta hemma 1 minut längre.

Jo vi vet ju att en olycka är en olycka PUNKT. Och dom sker överallt, hela tiden. Men ska man börja risk analysera varje steg man tar, så får du aldrig göra nåt annat och händer en olycka på grund av slarv, så får du ändå aldrig nämna det… för att??”

Tror hellre att man ska risk analysera idiotiska saker istället. Där man chansar och ser om det går bra, eller inte. och ibland, har man bara ren tur

Där får man väl kanske skylla sig själv, tänker jag. Jodå, jag skyller mina olyckor på mig själv och ibland, kan nån däruppe eller därnere få höra mina åsikter, men ändå.

Nu lämnar jag ämnet olyckor och ogenomtänkta kommentarer. För nu har jag skrivit här istället, för att bli av med klådan i fingertopparna. Och dom som förstår, dom förstår, och andra, ja, dom lämnar jag därhän.

Fick finally igång min skrivare, men inte utan att jag hade tänkt slita ut den från väggen och slänga ut den på grusplanen. Ni vet, när man sitter framför datorn, den hittar igen skrivaren, den ligger där, men när du klickar på skriv ut, så får man veta att datorn inte hittar skrivaren.

Jag kan skanna, inga problem, datorn har skrivaren i minnet och skannern, men inte att skriva ut. Jag uppmanas att göra ditten och datten, och det är som arabiska för mig. قم بإيقاف تشغيل VPN قبل تثبيت التطبيق. يمكنك أيضا النقر فوق مفتاح windows + R والدخول …

När jag slutligen är så förbenad, less och funderar på att köpa hårfärgningsmedel för att dölja dom grå stråna, så av installerar jag hela paketet. Sätter dit den igen och voila, plötsligt funkar det…

Synd att man inte får timlön för hemma arbeten. *blinkar lätt irriterat med ögonen*

Fotade en maskros igår. Tycker ändå att det är coolt, ogräs eller ej, att dom kan växa från ingenting. Här är det väl egentligen rätt benämning om man kallar det för FLOWER POWER!!

Morgonpromenad står på agendan. Efter frukost tänker jag bränna iväg på Avion, finns något jag vill köpa där. Och efter jobbet idag blir det 4 dagars ledighet…wohoo!!

Ha en fin onsdag, allihop! Här får ni ”mitt” pilträd som jag fotade igår, vackert!

Kan detta vara ett anagram 🤔😅

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 maj 2023 kl 08:32, Bli först att kommentera

Snart dags för årlig partytältsfest på Ettan. Hm…har grubblat över vad vi ska fira. Jag fyller år, närmare bestämt 56, och Åke fyller 65 och går i pension. Mja, vi fyller alltså samma siffror fast i omvänd ordning.

Som den matematiska termen, anagram. Som är en ordlek där man byter plats på bokstäverna i ett ord eller en fras för att skapa ett nytt ord eller en ny fras. Om vi tittar på siffror istället för bokstäver så är det samma sak.

Detta händer jag och Åke, 2 gånger under vårt liv men bara 1 gång under vår tid tillsammans. Första gången var jag 12, och han fyllde 21. Andra gången blir nu, och sen borde det då, rimligtvis bli då han fyller 121 och jag 112, fast jag vet inte om vi är i skick att ha så stora fester då.

Men man ska ju aldrig säga aldrig…

Satt och filurade på inbjudan, och nej, vi firar att vi har goda vänner, tänker jag. Det blev mer att klura på hur jag skulle få ut det snyggt, från skrivaren. Det blev inte alls som jag tänkt mig.

Jag tillhör den skara av människor som inte har ett Office paket till datorn. Vilket innebär att mina dokument och annat, läser inte in rätt då jag ska öppna dom på mobilen. Ja, ni läser rätt… jag kan inte ens skriva ut från datorn, för den säger att den inte hittar skrivaren. Men det gör mobilen, fast den samarbetar bara med datorn då den vill, själv.

Och japp, jag har registrerat skrivaren, fått kod och skrivit in, den syns på displayen, men den vägrar att hitta igen den ändå. Jadå, blåtanden är också på…

Nåväl, fest blir det i vilket fall som helst, nu hänger det bara på ifall det kommer hit nån. Annars får jag och Åke fira själv. Apropå anagram, undrar om detta räknas som det också…hahaa…

Gick en sväng runt ankdammen, över til Ålidhem, ner på Sofiehem och ut på Strandpromenaden igår. Såg ett gäng fina blommor i en rabatt för allmänheten på Tunnelbacken.

Finns så mycket man kan se om man bara vrider och vänder på huvudet. Ibland kan dock bilder, bli nalta skev om man inte tänker på hur motivet ser ut från en viss vinkel.

Med det önskar jag er alla en fin tisdag!

Det gick bra, för flickan…fast…🤔😶😊

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 maj 2023 kl 09:42, 2 kommentarer

En så kallad balksko, som man använder för att hänga brädor på staket, har tydligen ett standardmått på bredden, på 4,5 cm. Dom ser ut så här, fast finns i olika modeller.

Dom kan kosta upp till 100 kronor per stycket, om man ska ha värst värsta. Dom vi har, berättade Åke, har hans pappa Nicke gjort. Jisses, vilket arbete. Det behövs ju några stycken. Nu fick jag i alla fall syn på några som ska utgå ur sortimentet, på Bauhaus. Så jag beställde dom som fanns kvar, hehe…
Sen lär vi få göra en specialare så brädorna inte står och vickar i balkskorna.

Åke har påbörjat slipning av stolpar. Och jag kommer att införskaffa färg till både stolparna och utedasset i stugan. Hade tur att Nicco har full koll på medlemserbjudanden. Det är nämligen upp till 40% rabatt på Nordsjö-Färg och design, på inne och utomhusfärg om ditt fackförbund är anslutet till LO.

Efter utomhushäng blev det häng inne hos mamma, som vi firade lite i efterskott. Sen blev det gymhäng efter middagen. Jag hann inte mer än dit så föll sockret och givetvis…ingen jädrans Dextrosol i fickan. Svårt at hitta nåt med socker i kylen där dom säljer bars och drickor. Fanns bara en sak med socker och det var dom där äckliga Red bull, euww, jag har aldrig gillat dom. Men nöden hade ingen lag.

Nicco smög ut och ringde Åke, som fick komma förbi med nåt att äta efteråt. Jag sa att en banan var säkert bra. Ett tecken på att hjärnan inte fungerar helt hundra. Jag fixade träningen, det kändes som om det gick över. Men då jag kom hem hade jag ändå lågt socker. Nu har jag preppat jacka och påsen jag har med så det ska finnas där. Må väl köpa nånting ätbart som kan förvaras i rumstemperatur också. INTE bananer…

Idag finns följande att läsa på vk.se

Den där flickan, är min syster Emma…36 år är hon och definierar sig inte som flicka. Men det kanske var vittnet som tyckte att hon såg ung ut. Hon hade i alla fall änglavakt. Hade den hamnat i huvudet hade det nog varit adjöss