Vad hände?

Av , , 2 kommentarer 14

Nu har jag laddat för lite mat prat, eller mat och mat, det har jag väl kommit fram till att det inte är, egentligen. Ibland, låt oss säga en gång varannan månad, så köper jag en tub med BOB risgrynsgröt. Gott att finna i kylskåpet då man inte kan komma på någon bättre lunch, och ibland som frukost.

Detta började vi med redan då Theresé var liten, för 27-28 år sedan, men det var andra tider då. Faktiskt så fick man blanda ut gröten med mjölk, för att värma upp den, så man kunde röra om i kastrullen.

Och till söndagslunch, blev det nu denna så kallade gröt, men jag lovar, det var sista gången jag äter den. Vadå gröt??? En simmig välling, är precis vad det är, fick man blanda ut den med mjölk, förut, så får man idag, reda av den med potatismjöl, om man vill ha bättre konsistens. Det är ju löjligt att kalla den för gröt, och man får vara glad om man hittar ett gryn i den.

Sen köpte jag en ny pasta, såg lite rolig ut, tjockare, men ihålig:

002

Den testade vi i förrgår, inget fel på smaken, pasta är väl pasta, men hallå vad jobbiga dom var att äta. Man vill ha dom till spaghetti, men prova suga in nåt i munnen som är som ett sugrör, hahaa…man fick bara luft i munnen. Nja, dom går att äta men då kommer jag nog att bryta av dom i lämplig, ”makaronlängd”, och det är säkert ett grovt brott om du frågar pasta älskarna som inte ens använder ketchup 😀

Och slutligen, sockerbitar:

004

Nä, det är absolut ingen mat, det vet man, men vilken skillnad det blivit på storleken:

006

Och det är väl jättekonstigt, allt annat som är onyttigt, chokladkakor, chips och ostbågs påsar, godispåsar som man fyller själv osv, har ju blivit onaturligt stora, dom vill ju att vi ska köpa ett överflöd av detta, men inte sockerbitarna. Inte för att det gör mig något, men jag undrar vad det beror på? Dom borde ju gå efter vikt och då spelar ju inte storleken någon roll.

Jaja, det får vara som det vill med det, men ingen ska tro, att dom kan lura mig, i alla fall. Stora påsar är ju ofta, väldigt mycket luft också, och den betalar vi dyrt för.

Jag såg på värmeljusen vi har hemma nu, jag vill ha den större sorten, som man kan blåsa ut och tända igen på nytt, att stearinet i dom kopparna, nu låg lätt under kanten, det gjorde dom inte förut…(här spelas nu introt till Beethovens femte symfoni), kan det vara så att dom börjat snåla in på stearinet, så dom kan göra några stycken gratis?

Klura på den ni!

Önskar er alla en fin dag i snön…usch, vad hände med våren som alla trodde, hade kommit, men deppa inte, snart är det borta igen, detta är ju enbart för att vi ska veta att man aldrig ska ta något för givet 😀

011

Halkigt, nanting!

Av , , 2 kommentarer 10

Då vi gick hem i lördags, hade det frusit på, jätte halkigt på sina ställen, men man var ju som förberedd på det…trodde man.

Vi kom på den smala vägen, mellan Näckrosvägen och Ullas kondis, som inte är helt jämn, och vid brunnslocket lutade det rätt så mycket nedåt gräskanten och tjopp, så landade jag på mitt knä, som jag ALLTID landat på, när eller om jag har halkat.

Jag vet inte vad som gör mig mest irriterad, att det är samma knä, eller att man köper ett par vinterskor, och är så dum at man tror att dom ska vara bra, och speciellt mot halka, men man skänker inte en endaste tanke på att det är något lurt, då det finns inbyggda broddar i skorna. Där och då borde jag ha förstått (när jag stod och höll dom i mina händer på skoaffären) att dom måste ju vara halkig, varför skulle man annars sätta dit broddar, att användas vid halka???

Vi kommer hem, jag med ett lätt uppskrapat knä, fast dom nya jeansen höll, otroligt nog 😀 Och jag skulle ut med Winstone, sista svängen, gissa vad jag tog på mig för skor?

Jo, mina Croocs, som man skulle kunna tro, är det halkigaste du skulle kunna ha på fötterna, men det är dom inte. Jag gick lika säkert som lindansaren över Grand Canyon, och kom ut och sedermera hem, i ett helt stycke. Jag tycker visserligen att det är dom fulaste tofflorna i världen, men vad gör väl det, om hundra år.

Näpp, nästa vintersäsong, åker mina nuvarande skor i soporna och nya ska införskaffas…ohalkiga sådana, UTAN inbyggda broddar, sådeså!

I övrigt blev det en lugn söndag, inget som inträffade eller som vi gjorde, såg Farmen finalen, där rätt vinnare korades, åtminstone av dom som var kvar. Och nu var det måndag…igen, med andra ord snart helg 😀 Önskar er alla en trevlig dag!

105Vad gör människan???

Det är några år nu!

Det var en trevlig tillställning hemma hos Kerstin igår. God mat, efterrätt och en del flytande till mat, kaffe och eftersnacket 😀

Foto1767

Vi pratade om takplåt…arbeten som utförs och eventuella garantier. Sedan övergick vi till prat om sjukvård, och jag tänkte, varför lämnas det inte garantier på hälsoundersökningar? Javisst, om dom missar nåt som sedan upptäcks ett halvår senare, men det händer inte så mycket för det. Läkaren kan få en prick…men sen då? Man måste ju lita på att läkarna du går till, vet vad dom gör.

Du kan inte få ett besked att du har en elakartad cancer, men som sedan visar sig att det inte stämmer, och läkaren som sagt det, sedan flyttar. Jo, det har hänt. Och jag känner henne som utsattes för detta. Man kan ju bli upprörd för mindre!

Om det infördes någon typ av garanti, kanske dom gjorde undersökningar, mer grundligt. Men jag vet inte, vart drar man gränserna, vissa saker är ju svåra att upptäcka, andra är sällsynta och läkare kan ju inte vara påläst om allt, som finns.

Ja, det var inte bara detta vi snackade om, nä, det handlade också om resväskor, möbler, slalompjäxor och annonser på blocket och diverse hemsidor, födelsedagar, ålder, och hur längesedan var det, då vi började umgås. Och därom tvista de lärda.

Nu, den 2/4, så har vi bott här i huset i hela 4 år…känns nästan overkligt, hur fort har inte den tiden gått. Jag kollar lite i arkivet och 26/4-2009 skrev jag följande:
”Nästan klarblå himmel var det igår, varmt var det då i alla fall och vi satt ett helt gäng bakom väggen. Kerstin, Janne, Fred, Birgitta, Laila, Ingrid, Ingrids särbo, Åke och jag. Kerstin bjöd på kaffe och Birgitta o Fred hade fixat fikabröd. Mycket prat (som vanligt) och planering inför sommaren. Det lät som om det var 2 par som skulle komma ut och kolla in då jag kör premiär tävlingen i slutet av Maj. Det kan bli spännande. Ja tävling och tävling, det är väl inte riktigt bestämt än hur dom ska lägga upp det här. Det blir väl som en ”test inför säsongen tävling” , kanske”

Och nu bläddrade jag ner en bit och den 22/4-2009 skrev jag:

”Vi satt bakom väggen i förrgår, några grannar och jag. Det har blivit en liten vana att göra det. Allting började egentligen för 2 år sedan eller 3 vårar tillbaka. Jag hade gått ut för att sitta på gården och läsa en bok, i värmen, och det går bara en liten stund så kommer en kvinna fram och frågar om hon och hennes väninna får sätta sig bredvid mig i gräset. Mjo, sa jag, det går väl bra. Sen kom en till granne ut och en tredje och det blev bestämt att vi skulle dricka kaffe på eftermiddagen. Sen har det fortsatt av bara farten. Ifjol satt vi nog som mest därute, 15-16 personer. När man kom hem från jobbet så tjoade det därborta vid utemöblerna, Hallå, det är kaffe klockan 2. Man vinkade tillbaka för att ge tecken om att man hört vad dom sa och gick upp för att byta om och ta med sig en kaffekopp”.

Så där fick vi svaret på det, sedan 2007, har vi umgåtts ute, sedan tog det väl ett tag innan vi började bjuda hem varandra och göra andra utflykter tillsammans…trevligt har vi då haft, och fler tillfällen kommer det att bli, garanterat!

011-1024x768 0021-1024x768Foto0476ovik 029

Önskar er alla en skön söndag!

Fåglar

Av , , 24 kommentarer 10

Fototrissen med följande ämne: Fåglar, och då måste ju denna berguv, visas upp:

rfthrhhhh 050Fotograf är dock inte jag, denna gång, utan yngsta dottern Niccolina Lundmark Hällsten

Detta är berguven, the one and only, som greppade mamma i håret då hon var liten, just under 1 år, och hade tänkt ta med henne till boet, eller vart den nu skulle stoppa undan henne.

Min mormor, Sadura, sprang vid tillfället in och hämtade salongsgeväret och skulle knäppa uven, men den hann undan…den dagen, men inte dagen efter då den återigen svävade in på deras gård i jakt på byte, nu stod min morfar, Evert där, beredd, och han sköt, och träffade.

När min morfar levde så hängde den här i hans långsmala hall, och vart man än vred och vände sig så följde dessa röda ögon efter en, jag tyckte nog allt att den var lätt kuslig… faktiskt. Numer är den i mammas ägor, fast hon gillar den inte 😀

Och nu kommer ännu en lång historia, rörande en fågel, även denna, död (hm…kan det betyda nåt?)

Vilken cirkus det blev då jag, för snart 2 år sedan, skulle ta ut Winstone en sista sväng för dagen. Kommer in här på gården, han springer bort till fågelbadet, ta något från gräsmattan och vill först inte komma då jag ropar, men till slut så.

Han springer upp på trappan och tuggar frenetiskt på något. Ähhh säger Åke, det är en pinne. Jag plockar ut ”pinnen” ur munnen, tittar på den, men tycker nog det är en konstig pinne. Helt plötsligt ser jag att det är ben på den, är det en groda frågar Åke samtidigt som jag hurvas och slänger iväg, det ihop-torkade djuret.
Går upp och pratar med Nicco, om dagen, jag berättar om fyndet därnere och hon vill se vad det är för nåt.
Vi går ner, jag tar två pinnar och lyfter upp ”grodan”, vi står och skärskådar den och plötsligt får vi se vad det är för något… en liten fågelunge, åhhhh säger vi i munnen på varandra, det är en liten fågel.
Jamen hallå, snacka om att man kan ändra sig. Först håller man på kräkas över att man tar på, vad man tror är en torkad groda och sedan låter man som värsta babysnackaren då man ser att det är en död fågel, ojoj, vart är världen på väg. Fågel var förövrigt inte ett dugg gullig, den ser ut som en forntida fossil, eller dinosaurieunge, typ T-Rex:
001(13)Och jag avslutar med denna lilla fågel samling uppe i björken, Marja Granqvist, gissade på ett gäng sidensvansar, och det är ju mycket troligt, bilden togs i september, ifjol:
008-Kopia-768x1024
Men nu lurades jag, kom ju på att jag vill ha med en bonusbild här, apropå fåglar, och eventuell, tilltänkt mat, hahaa…
002
Vill ni se på fler fåglar, klickar ni er in, här: Fototriss

Same shit or what?

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Tina var inne på Ica Gourmet igår, och där hittade vi plötsligt vatten i alla de olika slag. Ja, sa jag, min mormor hade alltid Vichyvatten i våffelsmeten. Fast Tina hade sett på ett tv program, där det tydligt framgick att det skulle användas Sodavatten.

Jag undrade vad skillnaden var, och det visste hon inte men så…bakom nästa hörn, fanns det faktiskt både Vichyvatten och Sodavatten. Men kan ni tala om för mig, vad det är som skiljer dom åt???

002 003 005

Samma innehåll, samma tillverkare, här kan man verkligen använda uttrycket: same shit, different name!

Min morfar hade alltid Vichyvatten hemma, han hade diabetes, men så hade han också apelsinsaft, längts in i skafferiet, om vi barnbarn, skulle komma på besök. Då fick vi saft blandat med Vichyvatten, och pepparkakor till det, rena festen 😀

Dessutom hade han små, runda glas, lite kulform på dom, så det kändes som speciellt. Då han gick bort så fick vi, barnbarn, välja något från hans hem, som vi ville ha som minne, jag valde dom 3 glas han hade kvar, och en blick på dom så kommer man ihåg smaken…och lyckan 😀

Ännu mer lycka ikväll också, då jag slipper både hitta på och laga vår middag, vi är nämligen bortbjudna till Kerstin och Jan B, kan ju inte bli bättre 😀 Och sen, mina vänner så är det bara att ställ fram vee´klyven, för då är det dags att vrida fram klockan en timme, sommartid, ni vet.

Och som Dräpar´n säg, så är det då dags att göra i ordning års veden, och då det blir vintertid så ställ man bort vee´klyven, och har man inte gjort klart veden då, så får man frysa ihjäl i vinter…kort och läraktigt.

Hoppas på en fin lördag, för er alla! Väntar med spänning på era funderingar runt skillnaden på vattnet 😀

 

 

Lite att göra? Här är ett tips!

Av , , 2 kommentarer 7

Jag hade inte riktigt tänkt släppa detta med vad vi fick lära oss på handledarkursen i onsdags. Och nu kom vi in på ämnet sprit, öl och allt som innehåller alkohol. I boken vi fick med oss hem, fanns följande lilla tabell:

002

Och tänk efter nu, hur många har inte någon gång, hört någon säga, jamen det är ju ”bara” en lättöl. Och denna ”bara” ett stycke lättöl, blir om du dricker 1/dag, så mycket som 13,3 cl starksprit på en vecka. Med andra ord, lite drygt 2 stycken 6:or.

Det må ju så vara, men handledaren berättade att det faktiskt finns dom som kallar sig för nykterister, och kan dricka 2 flaskor lättöl/dag, det är ju inte heller någon större mängd, egentligen, tänker man. Man kanske tar en då man är törstig, och sedan klämmer man en till maten, och pang, så hade nykteristen, på en vecka, druckit 26,6 cl starksprit, nästan en kvarting, med andra ord.

Japp, där ser man, vilken tur att man inte fallit för öl i alla fall 😀

Jag och Winstone åkte upp till mamma och Bosse igår, en tvärsväng. Winstone är ju jätterolig, han börjar gnälla då man kör in på parkeringen, och ut ur bilen och sedan drar han hela vägen till deras port. Men han gör ju aldrig det annars, och han brukar inte få göra nåt speciellt där, så jag förstår det inte riktigt.

Dessutom är det lika spännande varje gång han kommer in i trappen, då springer han upp, 16 trappsteg och åstadkommer alldeles på egen hand/tass, ett ljud som fortplantar sig i trapphuset och då…blir han lur på att det är nåt konstigt, så han skäller till, och skallet i sig jagar upp honom ännu mer *Suck*, vad ska man göra åt honom, alltså seriöst 😀

Foto0162Jag är väl totalt oskyldig…

Jaja, nu är det då fredag och kolla här vad man skulle kunna sysselsätta sig med, om man får lite att göra:

4f5633634e9b4cb06a797209228b50ef (1)

Haha…önskar er alla en jättefin fredag!

Jag tänkte lite fel, där :D

Av , , Bli först att kommentera 10

Då var handledarkursen avklarad. Vi fick se bilder och scenarion, sedan skulle man säga vad som gällde för just den bilden. En av dom visade en mötande bil som gjorde en omkörning, och frågan var om det var ok, att göra det, just där.

Det såg ut att vara en lång raksträcka och en kille sa, jo, men det får den ju göra…alla var tysta, och jag tror att dom satt och tänkte samma sak som jag…att det svaret var rätt, men fotografen skulle nog måsta flytta på sig, annars skulle det att ske en olycka.

Haha, jo, jag tänkte lite fel där, jag såg på bilden utifrån, inte att det jag såg, skulle vara inifrån en bil 😀

I övrigt känns allt igen, skillnaden idag är väl bilarna i sig, och vissa små saker, som många av oss, säkert inte ens tänker på. Ett exempel var att om du ligger och kör på en 90 väg, och måste stanna, då ska INTE, blinkers användas, utan man ska bara bromsa.

Det lät ju galet, man vill ju visa vad man håller på med, men efter hennes förklaring så fattar man, om du blinkar, så kommer bakomvarande bil/chaufför, tro att du ska svänga, men det ska du ju inte, fast bromsljuset uppfattas och den vet att du kommer att stanna eller sakta ner.

Men nu då jag läser vad jag skrev där, så ser jag något som är ännu mer galnare, hahaa…jag skrev och jag citerar ” om du ligger och kör”, hm, inte så bra, att ligga ner, tror jag 😀

Fast det höll jag på få göra, under en dragracing tävling i Fällfors. Alltid då det är dags att rulla fram, så har ju tävlingsnerverna gått igång, allt flyter på framåt, man vill absolut inte bli en bromskloss, och hålla på att fippla med nåt konstigt.

Hjälmen knäpps på, bältet likaså, handskar och ja, allt sånt där och en check på att man har sakerna under kontroll. Så vinkas man fram för att göra en burn out, någonting händer där och det känns som om ryggen på sätet gick sönder. Jag försöker påkalla Åkes uppmärksamhet, det är svårt då man sitter fastspänd, att göra så mycket. Han kommer och rycker upp dörren, då har bältet hamnat bakom spaken där du fäller ner ryggstödet, ja, så tekniskt sätt, om detta inte hade hänt precis innan, så undrar jag om inte jag fått ligga ner då jag gasat iväg 😀

DSC04650Fotograf, Niccolina Lundmark Hällsten

Ser ut att bli en fin dag, trots en kall natt, så jag ska njuta av morgonpromenade om en stund, och sedan kanske jag skulle ha hört om mamma bjuder på en kaffe, så kan jag och Winstone åka upp dit, innan jobbet. Och efter mitt torsdagspass, så gör jag helg, och det har jag förtjänat 😀 Önskar er alla en toppen torsdag!

Foto1754

 

Ett bra erbjudande

Av , , 2 kommentarer 8

Jag fick besök igår, en försäljare som tyckte att vi skulle byta fönster. Så där gör dom, då andra i området håller på med sina hus, dom plingar på och frågar om man sett att grannarna byter fönster och sedan undrar dom om man själv inte tycker det är dags.

Jag gillar ju inte försäljare, överhuvudtaget, dom som plingar på alltså, och jag vill lugnt påstå att jag har en anhängare av samma mening, nämligen Winstone 😀

Nå, jag försökte mota honom i grind med att vi, skulle minsann själv kunna göra fönstren, vilket han så lätt skeptiskt ut, till. Men det skulle inte hålla så länge, sa han, men det kanske inte blir vårt bekymmer då, högg jag till med.

Och sen, sa jag, tror jag att vi hellre skulle göra om taket, sådeså…och då trodde jag att han skulle tacka för sig och knata iväg, men inte då, nu råkar ju dom även göra tak, så inte gav han upp. Han skulle räkna ut ett pris och sedan knacka på igen.

Ja, det blev ett rätt så bra erbjudande, så vi får se om vi nappar på det, djuren såg då lite fundersamma ut, då han stod där i dörren med alla papper, jag släppte nämligen aldrig in honom, haha, jag trodde ju att han skulle vara snabb.

Foto1751Foto1749

Apropå hus och byggen, Sandåkern är ju under full påbyggnad och varje dag går vi en viss sväng, och detta hus ser man ju från samma sida, hela tiden:

Foto1743

Men så gjorde jag rockad och kom runt från andra hållet och hupp, inte hade jag sett att dom kommit så där långt, tegel har kommit upp, det går fort som tusan att bygga upp ett hus:

Foto1711 Foto1710

Ikväll ska jag och Åke på kurs, jodå, på Liljaskolan. Dom tycker nämligen att det behövs handledare för att låta Nicco få övningsköra, så det är en handledarkurs. Det var ju svårt att tacka nej då en person tillsammans med Nicco, får den gratis, och den andra betalar 400:ö, det kan det ju vara värt.

Idag, by the way, så är det ju våffeldagen, och jag och chefen har då tänkt prova på dessa delikatesser. Önskar er alla en toppen dag!

 

Vi fick ett svar

Av , , 4 kommentarer 7

Så fick vi då svaret på vad denna skulptur var för något, inte en blomställning som var Åkes gissning, och inte hade den med någon fläkt att göra, även om den faktiskt liknade en, och inte heller en fälg, som dök upp då ”Kul-Janne” googlade på bilden, näpp, det är en talgbollshängare:

FF-761957

 

Den kan man bland annat hitta här: Odla nu

Och då är det väl bara att fixa dit nåt till upphängingen så kan vi mata fåglarna om inte någon nu saknar sin talgbollsmatare, och läser min blogg, i så fall kanske du vill ha tillbaka den 😀

Gissar ju skarpt på att den kommit nedflygandes från nåt hus på Västerslätt, alternativt Rödäng, i dessa stormar som varit är det lätt att den hoppat lös och rullat iväg. Och var den fylld med talgbollar så kunde den vid det tillfället kallas för talgbollskastare och fåglarna fick käka buffé vid ett långbord.

Och där gjorde jag ett kort avbrott i mitt skrivande, skulle skjutsa ner Nicco till tåget, då jag kom tillbaka så noterade jag detta:

Foto1745

Kan det vara min käre man Åke, som hittat några talgbollar och tänkte att vi skulle fylla hållaren 😀

Jag läste ett blogginlägg igår, som handlade om bytet av sockar, vi gjorde i fredags, och jag citerar en del av den:

Så fint, så bra, så klokt, så rätt.

I fredags var det massor av människor som tog på sig olikfärgade strumpor och sedan publicerade detta på Facebook.

Min första känsla var glädje över denna uppmärksamhet för en kategori människor i samhället.

Men min spontana glädje förbyttes sedan snabbt till en mer djupare och allvarligare tanke.

Vad händer nu?

När detta skrivs är det söndag. Hur många av de tusentals människor som med glädje bytte strumpor i fredags tänker på detta budskap i dag?

När ni läser detta är det måndag. Hur många, som i fredags hade olikfärgade strumpor, tänker på att nu är det en ny vardag? En vardag där alltför många anhöriga till utvecklingsstörda och funktionshindrade känner oro och ångest för att de inte får det stöd de har rätt till enligt LSS-lagen.

Jag kanske låter som en bitter gammal man. Men jag vill faktiskt kraftfullt signalera att det är lika viktigt att både ta på sig olikfärgade strumpor och sedan vara medveten om att i Sverige har det blivit hårdare att inte vara som alla andra.

I fredags såg jag flera politiker som hurtigt hade olika strumpor – och i vissa fall också skor…

Nu undrar jag hur många av dessa politiker som också uppvaktar sina kollegor i kommuner och riksdag för att se till att LSS-lagen verkligen följs? Hur många av dessa politiker är beredda att verkligen sätta press på Försäkringskassan i dessa frågor. Slutcitat

Visst har han rätt i det han skriver, och jag med många andra, tog ju med glädje på oss dessa sockor, men jag tänkte nog inte heller på det, dagen efter. Så nu fick man sig en tankeställare!

Hel blogginlägget hittar här: Anders Hansson – De olikfärgade strumpornas vardag

En ledig dag i dag med, inte så pjåkigt, igår var jag bara hemmavid, städade lite och tvättade, tog hand om djuren och lite telefonarbete, sånt där man skjuter upp och plötsligt kommer ihåg att man ogjort. Önskar er alla en fin dag, jag ska njuta min dag tillsammans med Tina, i alla fall en del av den.

Foto1589

 

Maria Lundmark Hällsten