Etikett: skära

Jag har talang…jag vet

Av , , Bli först att kommentera 11

Japp, så skröt jag om mina väl vässade knivar igår, och sedan håller jag på skära av mig tummen, jodå, talang kallas det.

Jag hade sett ett tips på nätet, om vad man kan göra med polkagrisar och pepparkakasformar. Nu är detta amerikanskt och dom har andra typer av polkagrisar, i alla fall till form och utseende, men jag testade med våra små rödvita grisar

Men för att fylla ut i kanterna så hackade jag några stycken, och det var där, det höll på gå illa. Tur att man har plåster hemma 😀

Första formen hade jag lyckats med, om jag inte väntat till allt var kallt, för då får man inte bort formen utan att bryta sönder godiset. Man ska ta det med en gång. Den andra formen var alldeles för skev, så smeten rann ut, under, obra. Och nu har jag inte testat nåt mer.

Här kan ni kolla hur man gör och hur det ska, se ut, då man är klar.

Pepparkaksformar och polkagrisar

Nu ska jag strax susa iväg och göra omläggningen, sedan ska jag hem till bloggpolaren Helena, som erbjudit sig att bjuda på…kaffe, gissar jag 😀 Ska bli trevligt!

20151202_092237

Ha en fin fredag, allihop!

Inte skära…bara rista

Av , , Bli först att kommentera 2

I förra veckan tog jag fram morakniven, det är inte ofta men ibland händer det att jag har användning av den. Nu skulle jag karva bort stearin från en ljusstake, och det var inte lite heller.

Jag tog i för kung och fosterland, slant till i greppet och körde kniven rätt mot handflatan, hann tänka en svordom men jag klarade mig, det blev bara en liten prick, puh…skönt. Så jag fortsatte att karva när jag ser att det rinner bara blod efter knivseggen och jag fattar ingenting, tittar i handflatan men där finns ju inget sår, nej, tydligen så slant pekfingret på andra handen och gled längs med knivseggen så det blev ett fint snitt på fingertoppen.

Igår plockade jag fram morakniven igen, det var nånting som fastnat i botten på ett glas och det gick icket bort med diskborste eller annat, vad tror ni jag gör. Jo, innan jag ens har börjat använda kniven så skär jag mig i lillfingret, kniven hade sugit sig fast i fodralet så när jag slet upp kniven så höll jag fingret i vägen. Nu tänker jag inte leka med morakniven nåt mer, två gånger på några dagar räcker.

Det är inte heller dom första incidenterna med en morakniv, den upplevde jag vid tre årsåldern. Jag hade hittat en lös liggande kniv, greppade den med fyra fingrar på eggen, storebror ser vad jag fått tag i och vill givetvis ta av mig den farliga saken, han drar och jag håller fast, tjurig som jag var (hehe, kanske är det fortfarande också), brorsan vann dragkampen men mina fingrar gillade inte det, fast dom satt i alla fall kvar.

Maria Lundmark Hällsten