Veckan som var kunde vi läsa att länsstyrelsen i Västerbotten avstyrkte en ansökan om att starta gruvdrift i Stekenjokk. Detta med gruv och mineralnäringen är ju en het fråga i länet just nu. Det handlar om Arbetstillfällen kontra Miljöskador. Det är Rennäring kontra Mineralnäring. Det är Mineralavgift kontra Företagsskatt. För precis så komplex är frågan, Gruv och mineralnäringen är en av hörnpelarna i den svenska ekonomin, ett konkret exempel på detta är Stålpendeln, eller Stålpilen som den också kallas som är det högst prioriterade tåget av ALLA på det svenska järnvägsnätet.
Håkan Ekengren och Tomas Mörtsell presenterar Rönnbäcksbeslutet (foto Sveriges Radio)
Det har uppstått en del diskussioner runt just miljöfrågorna kopplat till den eventuella Nickelgruvan i Rönnbäcken, i Storumans kommun. Här har kommunen en rätt bra sammanställning på sin hemsida Om gruvan i Rönnbäcken. Samt ett förtydligande.
Och där ser man att det är många steg kvar innan en ev. brytning kan påbörjas.
Och det tycker jag är rätt, om vi skall exploatera mineraltillgångar ut den västerbottniska berggrunden måste det ske på ett sådant sätt miljöintrånget minimeras!
Och därför sker också tillståndsansökan i många steg, just för att säkerställa att alla motstående aspekter värderas och att det tas en samlad bedömning som slutligen landar i ett Ja eller Nej till brytning.
Parallellt med den övergripande miljödiskussionen kring gruvnäringen har det uppstått en diskussion om att vi skänker bort våra tillgångar, att den mineralavgift som vi tar ut från gruvbolagen är alldeles för låg.
Alla dessa frågor kommenterades av Annie Lööf i denna artikel i DN ”Höga miljökrav på gruvor motiverar låg mineralavgift”
Finns även en bra summering på Centerpartiets hemsida
Jag tycker man kan sammanfatta gruvdebatten och gruvläget i Västerbotten på detta sätt:
- Vi ställer jättehöga miljökrav på gruvbrytningen, det gör att det är bättre att hålla ner miljöavgiften. Och istället säkerställa att miljön skyddas på bästa möjliga sätt om nya gruvor öppnas!
- Miljöbalken som kom för tiotalet år sedan har inneburit en rejäl förbättring vad gäller gruvornas miljöpåverkan. De bekymmer vi har härrör i huvudsak från gamla konkursade gruvor.
- Det är viktigt med en korrekt och bra samlad bedömning om för att svara både Ja eller nej till en tillståndsansökan.
- De gruvbolag som opererar i Sverige betalar alla skatt i Sverige, att då även försöka ”kräma” ur en mineralavgift vore nog kontraproduktivt och skulle hellre minska än öka statens inkomster.
- En gigantisk utmaning vi har framför oss och som jag vet man jobbar med i Storuman det är ju att göra så att om Nickelgruvan i Rönnbäcken öppnas, att den verkligen ger nytta till lokalsamhället. Då gäller det ju att arbeta på ett sådant sätt att människor flyttar dit, bostäder byggs, skola och barnomsorg finns mm. Det är endast om vi får sådant att fungera som vi får den totala nyttan av en gruvinvestering att bli maximal.
Citat ur artikeln: ”Sedan början av 90-talet har Sverige velat se ökade investeringar i näringen, för en tillväxt av skatteintäkter och fler jobb runt om i landet. Av 16 gruvbolag i Sverige är 14 att betrakta som svenska och alla 16 betalar svensk skatt. Bara år 2011 bidrog företagen med 12 miljarder till statskassan, motsvarande nästan en tredjedel av utbildningsbudgeten. Enbart statligt ägda LKAB beräknas sysselsätta 54 000 människor direkt eller indirekt på nordkalotten.”
Jag ser fram emot fortsatt mineralprospektering och gruvbrytning i Västerbotten. Det är viktigt för Västerbotten, Sverige och Europa. Samtidigt så måste denna verksamhet alltid ske på ett långsiktigt hållbart sätt!
Just därför var länsstyrelsens ställningstagande vad gäller Stekenjokk välkommet, det visar att systemet fungerar och att vi har en länsstyrelse som vågar ta beslut!
Senaste kommentarerna