Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Stopp för svarta pengar

Av , , Bli först att kommentera 0

Om några år, då kontanter ersatts av betalning över internet och mobil, kan det bli svårt att betala svart för arbeten. Räcket på verandan behöver fixas, bilen ska lagas, håret ska klippas och de som serverar på bröllopet vill ha en femhundring. I ett kontantlöst samhälle kan det bli svårt att betala svart för sådana arbeten.

För det verkar som att mynt och sedlar är på väg att fasas ut. Ett tecken på detta är när Swedbanks kontor på Teg i Umeå meddelar att man inte längre vill ta emot några pengar. I ett informationsbrev som skickats ut denna vecka skriver man ”Det innebär att du inte längre kan sätta in eller ta ut dina sedlar och mynt hos oss på Tegskontoret”.

Banken vill alltså inte längre ha dina sedlar och mynt, och man motiverar det med att man därmed kan erbjuda ökad säkerhet, ”både för dig som kund och för oss som personal”.

Steg för steg går vi mot ett kontantlöst samhälle. Sedlar och mynt kommer framöver att bli allt mer ovanligt att använda när betalningarna läggs över på kort och mobilen. Redan idag betalar många med kort, också för mindre inköp. Några har också gått över till mobilen för att betala för bussbiljetten och bilparkeringen. På samma sätt kan sms användas i välgörenhet, som när du skickar ett sms i samband med ett tv-program där man samlar in till välgörenhet. Och i många kyrkor ser vi hur man installerar kollektomater där gudstjänstbesökarna kan dra sitt bankkort för att skänka pengar.

Vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle och förmodligen kommer vi att en dag i framtiden inte längre kunna använda sedlar och mynt. Det sker inte imorgon och förmodligen inte på den här sidan av 2020. Men om 15 år, om 20 år, ja, med största sannolikhet inom 50 år så finns inte längre sedlar och mynt som betalningsmedel. Då är det betalning över nätet som gäller, också om du ska köpa en blomma eller en korv på torget.

Det kommer också att påverka den svarta handeln. För om du måste betala för allt via kort och mobil kommer också allt att kunna registreras. Det som idag kan ske i skymundan med kontanter kommer i ett kontantlöst samhälle att bli registrerat som transaktioner via mobilen eller på kortkontot.

Det kommer inte bara att påverka vardagens små svartarbeten. Det kommer i än högre grad att påverka den stora brottsligheten kring droger, prostitution och trafficking. Om denna brottslighet inte kan använda sig av kontanter och inte kan gå in på banken för att tvätta svarta pengar vita så blir det svårare för de som ägnar sig åt detta att klara av sin brottslighet.

Förmodligen hittar man då andra vägar för att finansiera sina brottsliga verksamhet. Men det kan då blir lättare att spåra för myndigheter om den brottsliga verksamhetens ekonomi blir digital.

Hur blir det då med vardagens så svarta överenskommelser? Kommer vi också här att få se nya betalningsvägar för att kunna betala snöskottningen av uppfarten utan att myndigheterna ser vad som sker? Ja, förmodligen, men hur vet vi inte idag.

Däremot vet vi att vi är på väg mot ett samhälle där sedlar och mynt inte längre kommer att finnas kvar som betalningsmedel.
 

Digitala böcker ger nytt läsande

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter några dagar med Al Gores e-bok Our Choice nedladdad till läsplattan börjar jag ana att vi snart måste omdefiniera begreppet bok, åtminstone när vi sätter bokstaven e framför som i e-bok. För teamet kring Al Gore med företaget Push Pop Press i centrum är med sin digitala bok med i den utveckling av applikationer i form av e-böcker som inte bara inbjuder till läsning av texter utan ger en hel upplevelse av lyssnande, tittande och interaktivitet med läsaren.

(Eller tittaren? Eller deltagaren? Eller vad ska jag kalla mig själv när jag tar del av denna e-bok? Den är så mycket mer än att enbart läsa textrader från vänster till höger.)

När Al Gore år 2006 klev fram som miljöförespråkare med En obekväm sanning valde han filmen som form. På världens biografer och sedan i alla möjliga tv-kanaler har hans film under några år väckt debatt om jordens överlevnad och ett hållbart samhälle.

När Al Gore nu kommer åter år 2011 med Our Choice som ett nytt debattinlägg låter han en e-bok som en så kallad app till en läsplatta förmedla budskapet om att denna värld trots allt kan räddas. När han nu tar steget från film till app tar han därmed också steget in mot framtidens kultur och det han visar ger mersmak. Som på filmen nedan kan e-böcker alltså redan idag se ut.

Al Gore’s Our Choice Guided Tour from Push Pop Press on Vimeo.

 

Applikationen Our Choice finns sedan någon vecka att ladda ner från App Store till läsplattan iPad. Den som gör det får ta del av en produkt som visar vägen mot e-bokens framtid, framför allt när det gäller faktaböcker och läromedel.

Det är så här e-boken kommer att se ut under de kommande åren. Vi kommer att få se allt mer av bilder, allt mer rörliga filmer, allt mer av ljud, kartmaterial och interaktiva delar som uppmuntrar till att vara delaktig i läsandet, tittandet och lyssnandet.

Med denna nya form av upplevelse finns det stora möjligheter att den digitala boken kommer att öka läsandet (eller vad vi ska kalla det vi gör med dessa e-böcker). Jag håller det för troligt att allt fler som aldrig öppnat en bok nu plötsligt blir bokslukare med stöd av läsplattan och e-böcker som i formen liknar Al Gores Our Choice.

Al Gore har gett sitt bidrag till att utforma en tidsenlig e-bok. Nu är det upp till alla institutioner, organisationer, skolor, utbildningar, bibliotek med flera att börja utforska utforska vad dessa interaktiva e-böcker kommer att betyda för läsning, lärande och kulturupplevelse.

Skolan har en viktig roll.
Vilka pedagogiska framsteg kan göras med dessa e-böcker? Hur kan de användas i lärandet? Vilka pilotprojekt kan komma igång? Kan elever med särskilt behov få extra stöd via dessa e-böcker? Vilken finansiering krävs? Hur kan skolledningar vara med och inspirera?

Biblioteken behöver se över sin utlåning.
Idag måste biblioteken betala 20 kronor per utlån av digital bok till förlagen. För en fysisk bok betalar men enbart 50 öre. I längden blir det därmed orimligt att rymma digitala boklån i befintlig budget. Måste ett biblioteksuppror till för att ändra på detta? VIlken teknisk utrustning behöver biblioteken köpa in? Hur kan fortbildning av bibliotekarier se ut?

Förlagen måste våga.
Utan förlag som satsar på utgivning av nya e-böcker riskerar utvecklingen att stanna av. Men vågar förlagen hitta nya distributionsmodeller, arbetssätt och affärsmodeller? Kommer vi att få nya aktörer som tar över de traditionella förlagens roll?

Apputvecklare och IT-företag behöver upptäcka marknaden.
Det växer idag fram ett stort antal IT-företag som satsar på utveckling av appar till de nya läsplattorna och pekdatorerna. Vad behöver dessa för att kunna vara med och driva på utvecklingen mot nya e-böcker? Vilken finansiering kan de finna?

Universitetet och skolor behöver se över sina kursplaner.
Vad behöver lärarutbildningarna för att ge blivande lärare kunskap och färdighet i att använda dessa e-böcker? Hur kan utbildningen av bibliotekarier väva in dessa nya böcker? Datautbildningar och IT-utbildningar där blivande app-utvecklare, programmerare och systemvetare får sin skolning har också en viktig roll att fylla. Liksom journalistutbildningar och en mängd andra.

Media och dagspress kan hitta en ny form för journalistik.
Redan är mediehusen på för att hitta nya vägar för utgivning av dessa appar. Bonniers har prövat sig fram med eget koncept som kallas Mag+. Tidskriften Wired har interaktiva utgåvor av sina tidskriftsnummer. Flera andra tidningar prövar sig fram. Spännande blir det att se när också de lokala dagstidningarna kan hitta utrymma för att utveckla sin form av e-böcker eller e-tidningar som motsvarar Al Gores Our Choice. Under senaste året hade exempelvis Västerbottens Kuriren en lång serie där man i papperstidningen följde en renägarfamiljs liv under ett helt år. Tänk att få den serien utgiven i samma form som Al Gores e-bok. Det skulle kunna bli ett stort lyft för den lokala journalistiken.

Tillsammans kan ett utforskande ske. 
Vi står nu inför ett utforskande av de digitala apparna, e-boken, läsplattor och pekdatorer som kommer att bli allt mer intensivt under de närmaste månaderna och åren. Kan ett samarbete ske mellan de skilda institutionerna som jag räknat upp här ovan och även fler organisationer så finns många vinster att hämta in.

För när boken nu ömsar skinn och blir digital kan vi vinna helt nya upplevelser och få ta del av kultur, tankar och idéer i en helt ny form. Om detta är bokens framtid så behöver vi inte frukta.

Kvinnor som gillar läsplattor

Av , , Bli först att kommentera 0

Läsplattor och pekdatorer kan kanske innebära en ny brygga in mot teknik för kvinnor. När en studiedag kring dessa tekniska prylar anordnades i Umeå var närmare 80 procent av deltagarna kvinnor och bitvis rådde stor trängsel kring borden med de digitala läsverktygen när många ville testa och pröva deras funktioner. Läs om dagen på InfoTech Umeå.

Bland studenterna på IT- och datorutbildningar vid våra universitet är andelen kvinnor ofta mycket låg. Detta är ett bekymmer för utbildningsanordnarna som inget hellre vill än att få mer jämvikt mellan könen. Samma gäller för IT-företagen. Häromdagen mötte jag en av cheferna på ett IT-företag som rakt upp och ner hävdade att om en kvinna utexamineras från en datorutbildning inom deras bransch så blir honom omedelbart anställd. Företagen vill, precis som utbildningarna, få in fler kvinnor i gruppen.

För något tag sedan kunde vi läsa i media om att 95 procent av iPad-användare är män. Siffran slogs upp mycket stort, men vid en närmare granskning framkom att enkäten som gjorts av studenter vid KTH framför allt hade besvarats på sajter där män är i majoritet. Vilket ledde till de uppseendeväckande resultatet.

Skulle samma undersökning göras bland deltagarna på den studiedag som anordnades i Umeå skulle andelen kvinnor som prövar sig fram med iPads och läsplattor bli mycket större. För kanske är det så att läsplattor, surfplattor, pekdatorer och iPads tvärtom kan innebära att fler kvinnor blir intresserade av ny teknik? Omkring 80 av de 100 deltagarna från skolor och bibliotek var alltså kvinnor. Nu var det kanske inte för ett nyvunnet tekniskt intresse man samlats utan mer beroende på att de som kom var genuint intresserade av förstå vilken riktning läsandet tar i framtiden. Och när de ser att dessa nya verktyg kommer att ha betydelse för läsningen vill man vara med och förstå verktygen också. 

E-boken stod under denna dag i centrum när läsplattorna och pekdatorerna undersöktes och testades. E-boken blev en brygga in till att vilja förstå mer hur tekniken fungerar och vad den kommer att göra med läsandet.

Frågan är om intresset kommer att stanna vid funktionerna och vad de nya verktygen ger för upplevelser. Kanske väcks inte intresset lika starkt för att gå in i tekniken för att förstå utvecklandet av de applikationer som används i de nya läsplattorna och hur dessa appar kan byggas.

En from förhoppning är dock att detta skulle kunna ske. För det är självfallet inte bra att nära 100 procent av apputvecklarna är män. Vi behöver fler kvinnor in i detta nya yrke. För med fler kvinnor som utvecklare får vi in fler perspektiv på hur en app kan se ut och vad den ska vara bra för.
 

Var kan jag kissa?

Av , , 1 kommentar 0

Tänk dig att du är ute och går i en storstad på semester och blir lite kissnödig. Svårt att veta vart du ska gå? Lugn. I framtiden kan du förhoppningsvis ställa frågan rätt ut i luften "Var är närmaste offentliga toalett?" och få ett svar i ditt öra som guidar dig rätt.

Aldrig mer vilse i en storstad. Aldrig mer konstiga papperskartor som man försöker veckla ut i blåsten. Nu vill forskare vid Umeå universitet ta fram en digital röststyrd navigation som kan hjälpa dig när du strosar runt bland sevärdheter och i gatuliv på semesterorten.

Guiden som forskarna vill ta fram kallas Spacebook och kan bli en bärbar liten tingest som du kommunicerar med via din röst. Kraven är att den ska vara behändig att ta med sig eftersom du inte ska behöva hålla den i handen eller titta på den för att kunna använda den.

Men utmaningarna är stora för forskarna. De har som mål att skapa en tjänst som förstår vad du säger när du undrar vilken väg du ska ta och därefter svara dig och ge dig anvisningar om hur du hittar dit.

Klarar forskarna detta så kommer åtminstone mina resor att bli mycket mer innehållsrika. Tänk att stå i ett gathörn i New York och fråga ”Nu skulle det vara gott med sushi. Var är närmaste sushi-restaurang?” och i örat få en anvisning om hur jag ska gå dit.

Eller stå framför en kyrka och fråga ”Vad heter den här kyrkan?” och få svar att det är Peterskyrkan (nåja, det hade jag kanske kunnat räkna ut själv). Fast min förhoppning är att jag också skulle kunna fråga ”När byggdes den?” och få en genomgång av dess historia.

Men framför allt. Tänk att kunna fråga rakt ut i luften (eller in i en mikrofon, hur forskarna ska lösa det  vet jag inte): ”Nu är jag kissnödig. Var är närmaste offentliga toalett?”

Här kan du läsa mer om vad forskarna tänker göra.
 

Personalinfo blir digital

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu flyttar Umeå kommuns personaltidning Insidan som följt med lönebeskedets kuvert över till webben. Frågan är om kommunes anställda följer med för att ta del av informationen.

Umeå kommun ska inte längre skicka ut lönebesked i pappersformat till sina anställda. I fortsättningen kommer lönebeskeden att ligga på nätet och därmed försvinner även möjligheten att skicka ut ”Insidan” som kommunens personalinformation kallas. Insidan i pappersformat har varit uppskattad, enligt enkätundersökningar, och nu hoppas ansvariga att kommunens medarbetare ska ta del av informationen när den lbir digital

‐ Den ska förhoppningsvis också bli ett forum där vi alla som jobbar i kommunen kan dela erfarenheter med varandra, säger Marit Andersson, kommunens informationschef i den sista pappersutgåvan av Insidan.

Men det blir en tuff match att få de anställda att följa med till nätet för att läsa Insidan. Under valborgshelgen träffade jag ett flertal kommunanställda  och slogs av deras berättelser om hur främmande de trots allt är inför nätet. Ja, de har mail. Ja, de har internetbanken. Ja, flera har också Facebook. Men trots det så berättar de om sitt motstånd till att gå in på nätet. De gör det när de måste, men väljer helst att slippa.

Mitt i den tid då allt fler av oss enkelt deklarerar över internet och betalar parkeringen med sms så finns det fortfarande ett stort antal som helst inte sitter vid datorn. Här har nu Umeå kommun en utmaning när man vill att medarbetarna ska följa med över till den digitala informationen som man lägger ut på nätet.

Insidan fick 2010 en nominering till Svenska publischingprister för bästa personaltidning i offentlig sektor. Det är alltå en uppskattad produkt som nu försvinner från köksborden i pappersform. Frågan är om man klarar av att få med sig läsarna också till nätupplagan.